Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter - Gemensam votering - Gémier, Firmin - Geminata - Gemination - Gemini - Geminiani, Francesco - Geminos - Gemla, Gämla - Gemma - Gemmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter—Gemmer
488
Gemensamma ordnings- och
hushållningsangelägenheter ha medlemmarna av de
svenska lands- och stadskommunerna enl.
förordningarna om kommunalstyrelse på landet och
i stad att vårda. Vad som skall räknas dit
är icke fullt klart, men genom en mängd
utslag av K. m:t (d. v. s. sedan 1909
Regeringsrätten) i omstridda fall har i stor utsträckning
en auktoritativ tolkning givits av vad de
anförda orden skola anses innebära och hur långt
alltså kommunernas beslutanderätt sträcker
sig. En kommun får sålunda ej befatta sig
med angelägenheter, som endast ha intresse
för enskilda kommunmedlemmar, så t. ex. ej
bekosta belysning för en del av kommunen,
som icke genom sitt läge eller sina
byggnader har ett allmännare intresse för
kommunen, icke heller ge anslag till en
godtemp-larloge men väl till nykterhetens främjande
inom kommunen. Den frivilliga
skytterörel-sens främjande är icke en kommunal
ordnings- och hushållningsangelägenhet, och
beslut om anslag därtill ha förklarats ogiltiga.
Egentlig affärsverksamhet anses icke vara
en kommunens gemensamma
hushållningsangelägenhet men väl anläggning och drift
av vattenlednings-, gas- och elektricitetsverk
samt av spårvägar.
Folkundervisningsväsendet tillhör i allm. den kyrkliga kommunens
kompetensområde, men i de flesta städer
har detta i kraft av 1909 års lag om
folkskoleväsendet i vissa städer flyttats över till
den borgerliga kommunen. Att stödja den
populärvetenskapliga
föreläsningsverksamhe-ten och att ge anslag till högre skolor
tillkommer överallt den borgerliga kommunen. —
Att märka är, att kommunerna genom
lagstiftning ålagts en hel del uppgifter av statlig
natur på skilda områden; så i fråga om
hälsovård. fattigvård, barnavård, rättskipning,
för-svarsväsen, skattetaxering m. m. J. R. N.
Gemensam votering, se Omröstning.
Gémier [^emie’], F i r m i n, fransk
skådespelare och teaterledare (f. 1865). G.
debuterade 1888, var sedan anställd vid olika
Paristeatrar, bl. a. dir. vid Théätre Antoine
1906—-21, och är sedan 1921 dir. för Odéon. G. har
höjt och populariserat teatern genom La
so-ciété Shakespeare och klassiska föreställningar
i Trocadéro och Cirque d’hiver samt främjat
det internationella teaterutbytet genom att
taga initiativ till La société universelle du
théätre (1927), vars president han är. — G.
är en betydande karaktärsskådespelare,
kunskapsrik regissör och energisk teaterledare,
full av idéer och uppslag. G. K-g.
Geminäta (plur. -tor), språkv-, fördubblad
konsonant. Se Gemination.
Geminatiön (av lat. geminäre, fördubbla),
språkv., fördubbling. I t. ex. sv. tappa, fatta,
tacka sägas p, t, k vara geminerade
konsonanter (g e m i n a t o r), varmed förstås, att
de kunna tänkas delade i två ljud, som höra
till var sin stavelse. G. brukas mest om
ex-plosivor; vid andra konsonanter (de d u r
a
t i v a) talar man om förlängning, t. ex.
nn i sv. Anna, då »fördubblingen» av dessa
anses ske på väsentligen annat sätt. B. H-n.
Ge’mini, lat., tvillingar. — Astron. G. el.
Tvillingarna (se d. o.), stjärnbild i
djurkretsen.
Geminia’ni [d^e-], Francesco, italiensk
violinist (1680—1762). Begav sig 1714 till
London, 1749 till Paris, 1755 åter till London
och 1761 till Dublin. Var en högt uppburen
pedagog och utgav en berömd violinskola. G.
var Corellis mest betydande lärjunge och
framträdde som kompositör med flera arbeten i
lärarens anda. T. N.
Geminos [ge’-], grekisk astronom,
sannolikt bördig från Rhodos, levde i Rom omkr.
70 f. Kr., enl. andra uppgifter omkr. år 140
f. Kr. Hans »Isagoge in phaenomena vel
elementa astronomiae» utgavs f. ggn 1590 och
är för sin tid rätt anmärkningsvärt. Han
ansåg, att fixstjärnorna ej sitta fästa på en
ihålig sfär, ehuru man ej kan urskilja deras
olika avstånd från jorden. A. L-n/
Gemla, G ä m 1 a, stationsort vid
Växjö—Alvesta järnväg. Öja socken, Kronobergs län. 10
km v. om Växjö; omkr. 250 inv. Här ligga
G. leksaksfabrik (firman etablerad 1892. bolag
1921) samt i närheten Gransholms
pappersbruk. — Om Gemla fabrikers a.-b. se D i ö.
Ge’mma, lat., knopp; ädelsten.
Gemmer (av lat. ge’mma, ädelsten),
ädel-eller halvädelstenar (eller imitationer) med
figurer eller skrivtecken. Stenar med bilder
o. s. v. graverade i djupet begagnades under
antiken för framställande av sigillavtryck;
till sigillstenar togos mest varieteter av
chal-cedon, ss. karneol (röd), krysopras (grön),
smaragdplasma (grönblå), vidare ametist
(violett), blodsten (svart) samt den lättarbetade
steatiten (gråvit), lava o. a. Under antiken
gjordes även avgjutningar i glasfluss, pastor,
som ibland efterarbetades. Stenar med bilder
i relief eller skulpterade till rundfigurer,
praktfat etc. brukades som smycken och
prydnadsföremål; härtill lämpade sig turkos (blå) och
skiktvis olika färgade stenar, ss. agat och
sardonyx (gula, bruna och röda lager,
omväxlande med vita). Då sigillgemmer, även
kallade i n t agl i e r (av it. intaglio, inskuret),
voro vanligare än stenar med upphöjda
bilder, kallades i regel alla graverade stenar g.
Smycke- och prydnadsstenar med upphöjd
gravyr kallades k a m é e r, sannolikt av grek.
chama, mussla, »kamésnäcka», ett material,
som ibland förekom och ännu användes. Vissa
stenarter ansågos magiskt verksamma (jfr
Ädelstenar), t. ex. heliotrop, som troddes
göra sin bärare osynlig. Gravyren åstadkoms
genom skärning med hårda spetsar eller
genom borrning med roterande verktyg och
pulver av hårdare mineral.
G:s form och bildmotiv ha växlat betydligt.
Cylinderformen är typisk för orienten, där
de äldsta proven på glyptik eller
stenskärar-konst kunna dateras till 5:e årtusendet f. Kr.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
