Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemsen - Gemünd - Gemünden - Gemyt - Gemäuerthof - Gen - gen. - Genant - Genarp - Genberg, släkt - Genberg, Anton - Genberg, Paulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Gemünd—Genberg
492
Schweiz är den numera sällsynt. G. lever i
hjordar, som vanl. ledas av en gammal get.
Den förflyttar sig med utomordentlig
snabbhet och säkerhet i de mest otillgängliga
bergstrakter och gör språng på 10—15 m. Jakten
på g. har sedan uråldriga tider räknats som
en förnämlig idrott och utövas i alptrakterna
med verklig lidelse. Köttet är läckert. I
alpbornas saga och sång spelar g. jämväl en
framträdande roll, och »genisskägget» (håret
från ryggens mitt) bäres allmänt som
hatt-prydnad av jägare. T. P.
Gemü’nd, stad och luftkurort i
Rhenpro-vinsen, i Eifel, vid Kurs biflod Urft; 2,142
inv. (1925). Nedanför G. den betydande
dammbyggnaden Urfttalsperre (byggd 1901—05).
Gemühiden, stad i bayerska reg.-omr.
Un-terfranken, vid Frankiska Saales förening med
Main; 2,374 inv. (1925). Järnvägsknut.
Ruiner av borgen Scherenburg.
Gemyt [ge-] (ty. Gemüt), sinnelag, livligt
lynne. — Gemytlig, godlynt.
Gemäuerthof [gemäi’orthåf], by i Kurland,
65 km s. v. om Riga, där svenskarna under
general Adam Ludvig Lewenhaupt 16 juli 1705
vunno en seger över ryssarna under
fältmarskalken Sjeremetjev. Denne skulle med en
häravd. av omkr. 12,000 man framgå mot
Lewenhaupt, som samlat omkr. 7,000 man, för
att därigenom avlägsna det hot mot ryska
huvudhärens högra flank, som den svenska
hären innebar. Striden slöt med att ryssarna
drogo sig tillbaka utan att förföljas.
Förlusterna uppgingo för svenskarna till omkr.
1,900 man döda och sårade, för ryssarna
sannolikt till omkr. 2,000 man. M. B-dt.
Genarps kyrka.
Gems, Rupicapra rupicapra.
Gen, plur. gener, se Arvenhet.
gen., förk. för lat. genitivus och genus.
Genant [Jenahjt], se G é n e.
Genarp, socken i Malmöhus län, Bara
härad, s. v. om Romeleåsen; 64,64 kvkm, 1,700
inv. (1928). Omfattar skogig grusmark kring
Häckebergasjön i mellersta G.; öppen
odlingsbygd i n. v. och s. G. (vid Björkesåkrasjön).
3,523 har åker, 2,165 har skogs- och hagmark.
I G. märkas storgodsen Häckeberga och
Toppe-ladugård. Ingår i Lyngby och G:s pastorat
i Lunds stift, Bara kontrakt. — Den
tre-skeppiga kyrkan, uppförd på 1590-talet, är en
av Skånes största landskyrkor; dess orgel,
som 1801 förvärvades från Petrikyrkan i
Malmö, är urspr. byggd under medeltiden och
har sin medeltida fasad i behåll.
Genberg, svensk släkt från byn Genvalla,
Frösö socken, Jämtland. Namnet upptogs av
ättlingar på kvinnolinjen, ss. biskop P. G. och
hans brorsdotters son Anton G. (se nedan).
Genberg, Anton, målare (f. 18 6 2 20/s); se
släktöversikten. Studerade vid
Konstakademien i Stockholm 1884—89, vann kungl.
medaljen 1891 samt blev en solid
landskapsmålare av hurtigt lynne och frisk känsla. G.
har främst skildrat norrländsk natur, fjäll
och vidder i olika årstider (»Vinterafton»,
Nationalmuseum). Han tog initiativet till
Östersunds konstmuseum. G-g N.
Genberg, Paulus, biskop (1811-—75). Fil.
mag. i Lund 1835, docent i latin 1837,
adjunkt i romersk vältalighet 1842, blev G.
efter studier i Tyskland 1843—44, framför
allt av filosofi, professor i praktisk filosofi
i Lund 1847. S. å. blev han riksdagsman för
universitetet, i vilken egenskap han slöt sig
till »reformvännerna». En månad senare blev
han motvilligt chef för Ecklesiastikdep. och
kvarstod som sådan, tills han 1852 blev biskop
i Kalmar. Vid kyrkomötena 1868 och 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
