Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generaladjutant - Generalagent - Generalamiral - General-assistancekontoret - Generalauditör - Generalbaptism - Generalbas - Generalbefälhavare - Generaldirektör - Generaldiskontkontoret - Generaldispasch - Generaldistans - General-en-chef - Generalfältläkare - Generalfältmarskalk - Generalfälttygmästare - Generalförslag - Generalguvernör - Generalhandeln - Generalife - Generalinspektor - Generalintendent - Generalisera - Generalissimus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Generalagent—Generalissimus
498
ämbetet bibehölls till departementalstyrelsens
införande 1840, då ämbetets åligganden
övertogos av chefen för Sjöförsvarsdep. ö-g.
Generalagent, se Agent 1.
Generalamiral, den högsta amiralsgrad, som
funnits i sv. flottan. G. var inför K. m:t
ensam ansvarig för örlogsflottan, dess
personal, materiel och hushållning såväl i krig
som i fred. Sex g. ha funnits 1679—1828 (den
förste var Hans Wachtmeister, den siste O.
R. Cederström). Jfr Amiral.
General-assistancekontoret, se As si stan
s-(Pan tlåne-)i n rättningen.
Generalauditör föredrog förr (äldsta
instruktion 1683) i högsta instans
juridiskt-militära mål; nu ersatt av en revisionssekr.
Generalbaptism, se Baptister.
Generalbas, mus., beteckning för besiffrad
bas, sedan även för läran om ackorden
(harmoniläran).
Generalbefälhavare kallades från 1833, då
svenska armén indelades i militärdistrikt, till
1892, då denna indelning utbyttes mot
arméfördelningar, högste befälhavaren inom vart
och ett av dessa militärdistrikt. De voro först
sex och från 1847 fem. C. O. N.*
Generaldirektör kallas chefen för följ,
centrala ämbetsverk, näml. Socialstyrelsen,
Riks-försäkringsanstalten, Pensionsstyrelsen,
Medicinalstyrelsen, Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen,
Vattenfallsstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Kammarkollegium,
Statskontoret, Riksräkenskapsverket,
Skolöverstyrelsen, Domänstyrelsen,
Lantbrukssty-relsen, Lantmäteristyrelsen och
Kommerskollegium samt Patent- och registreringsverket.
Chefen för Generaltullstyrelsen kallas g e n
e-raltulldirektör, chefen för
Lotsstyrel-sen generallotsdirektör. Cheferna
för Social-, Medicinal-, Generalpost-, Telegraf-,
Järnvägs-, Vattenfalls-, Byggnads-,
Generaltull- och Domänstyrelsen samt för
Kommerskollegium tillsättas på förordnande, vanl. sex
år. — I Finland och Danmark bäres titeln g.
av cheferna för åtskilliga ämbetsverk, i Norge
av chefen i styrelsen för statsjärnvägarna. —
Titeln Generaldirektor brukas ofta i Tyskland
om chefen för stora industriella företag. (Ldht.)
Generaldiskontkontoret, se Diskont 1.
Generaldispasch, se Dispasch.
Generaldistans. Resultanten till de kurser,
som ett fartyg framgått under viss tid, t. ex.
ett dygn, benämnes generalkurs, och
distansen, mätt efter denna, kallas g.
General-en-chef [-ä Je’f] kallades förr
stundom, oavsett sin militära grad, en
kommenderande general, som förde befälet över
en armé; titeln brukades särskilt i de stater,
där fältmarskalksvärdigheten ej fanns eller
blott undantagsvis utdelades. M. B-dt.
Generalfältläkare, fr. o. m. 1 jan. 1915 titel
på chefen för Fältläkarkåren.
Generalfältmarskalk, se Fältmarskalk;
i Tyskland har värdigheten efter
världskriget avskaffats.
Generalfälttygmästare, den, åt vilken
anskaffningen och vården av härens vapen och
ammunition samt av all till lantförsvaret
hörande artillerimateriel äro uppdragna.
I Sverige var g. urspr. tillika chef för
artilleriet, men 1898 genomfördes en
förändring, genom vilken artilleriets truppförband
ställdes under resp, arméfördelningschefers
befäl, under det att g. bibehöll befälsrätten
över artilleristaben samt artilleriets
verkstäder och tygpersonal. Han har fortfarande
skyldighet att inspektera artilleriets övningar,
och hans fullständiga titel är därför
generalfälttygmästare och inspektör för
artilleriet. Han är även chef för Arméförvaltningens
artilleridep. (se Arméförvaltningen).
— I Norge är g. överste och chef för arméns
vapentekniska kår men däremot icke
inspektör. Denna befogenhet tillkommer de s. k.
generalinspektörerna, varav finnas
en för fält- och en för fästningsartilleriet.
Även i Danmark finnes särskild
generalinspektör, där gemensam för hela artilleriet,
under det att de tekniska ärendena
handhavas av chefen för arméns tekniska kår med
titeln generaltöjmester. G. af W-dt.
Generalförslag, sammandrag över
förteckning på sjöstyrkas bemanning och förråd,
som av dess befälhavare insändes till
konungen. (ö-g.)
Generalguvernör, se Guvernör.
Generalhandeln omfattar i statistiskt
hänseende i regel alla över ett lands gräns
in-och utgående varor med undantag för rena
transitovaror, d. v. s. varor, som förts över
landets territorium utan att ha varit föremål
för handelstransaktion inom landet.
JfrSpe-c i a 1 h a n d e 1. K. H. A.
Generalife [^änäralffä], sp. (av arab,
gan-nat al-^arif), »byggmästarens trädgård»,
lusthus; moriskt sommarpalats (särskilt det vid
Granada; se d. o.).
Generalinspektör, se
Generaltullstyrelsen.
Generalintendent, chefen för
Arméförvaltningens intendentsdep. (se
Arméförvaltningen) och för Intendenturkåren.
Generalisera [Je-] (fr. généraliser), göra
allmän, allmängiltig, se bort från de enskilda
fallen, tillämpa på alla tänkbara (eller ett
större antal av) fall. Motsats: specialisera.
Jfr Generell. — I logiken betyder g. att
övergå i tänkandet från en individuell
föreställning eller en art till ett däröver
överordnat släktbegrepp (genus); motsatsen är
specificera, övergå från ett släktbegrepp
till därunder underordnad art eller
individuell föreställning (species). S-e.*
. Generali’ssimus, en med vittgående
fullmakt utrustad överbefälhavare för en armé.
Titeln förekom först i de österrikiska
kejserliga arméerna (Wallenstein 1625, Tilly 1629)
och förlänades under 1700- och början av
1800-talet i Österrike och Ryssland i enstaka
fall åt framstående härförare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
