Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalstabens kartverk - Generalstabens litografiska anstalt - Generalstaterna - Generalstrejk - Generalsuperintendent - Generalsynod - Generaltariff - Generaltullarrendesocieteten, Generaltulldirektionen, Generaltulldirektör, Generaltullförvaltare, Generaltullkontor - Generaltullstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Generalstabens litografiska anstalt—Generaltullstyrelsen
508
lendern 1906); »Sveriges kartläggning, en
översikt, utgiven av Kartografiska sällskapet»
(1922); B. Thordeman, »Svensk kartografi
under det sista halvseklet» (i
»Bildreproduktionen i Sverige från början av nittonde
århundradet», 1923). A. H. B-m.
Generalstabens litografiska anstalt,
karto-grafisk anstalt, litografiskt koppar-, ljus- och
boktryckeri, kemigrafisk anstalt m. m. samt
kart- och bokförlag i Stockholm. 1828
an-lade G. L. Dreyer (se d. o.) ett litografiskt
tryckeri där, vilket 1833 blev statens
tillhörighet och kallades Generalstabens
litografiska inrättning. 1872
godkände K. m:t ett kontrakt med sedermera
hovintendenten A. Börtzell (1840—1918) om
inrättandet av G. Staten upplät lokal i
Ser-gelska huset, f. d.
justitiestatsministersbosta-den Sergelgatan 1, där huvuddelen av G. varit
förlagd, tills hela rörelsen 1924 överflyttade
till Kungsbroplan 3 (med förlaget i
Kungsbro-plan 1). I kontraktet förband sig
föreståndaren bl. a. att utföra litografiska arbeten för
allmänna verk och inrättningar mot vanligt
gällande pris, i kartreproduktion undervisa
dem av Generalstabens personal, som därtill
beordrades, vid fälttjänstövningar ställa
erforderlig personal till förfogande och att i
händelse av krig ställa hela anstalten med
personal och inventarier till disposition mot
ersättning. 1886 transporterades kontraktet på
A. Börtzells tryckeri-a.-b., vilket 1913 uppgick
som dotterbolag i a.-b. Sveriges litografiska
tryckerier. Val av verkst. dir., som ock skall
vara
föreståndare o. teknisk
ledare, skall
underställas K.
m:ts prövning
o. godkännande.
Som
föreståndare efterträddes
Börtzell 1898 av
civilingenjören,
sedermera
överintendenten, fil.
dr A. Lagrelius
(se d. o.).
Arbeten
utföras icke endast
för statens
räkning, utan den
ojämförligt
största omsättningen kommer av
privata arbeten
och
förlagsartiklar. G.
sysselsätter omkr. 180
pers.
Förlagsrö-relsen omfattar
dels av Rikets
allmänna
kartverk och
Sveriges geologiska
undersökning utgivna kartor och andra
publikationer, dels enskilda kartor, ss. automobil-,
post- och järnvägs-, läns- och landskaps-, stads-,
skolkartor m. fl., dels geografiska och
kartografiska tidskrifter och andra arbeten, dels
målskjutningsmateriel. Kartarkivet, som är
tillgängligt för forskare, torde vara det största
privata i Sverige. Sedan 1922 utger anstalten
tidskr. Globen, organ för i Stockholm
verksamma geografiska, kartografiska, geologiska
och kulturhistoriska föreningar. Bror Th.
Generalstaterna (boll. Staten Generaal). 1.
Sedan 1400-talet i Nederländerna använd
benämning på riksständer. I den nederländska
republiken voro g. (de Heeren Staten) de
av provinsständerna valda ombud, som
utövade republikens suveränitetsrättigheter. De
sammanträdde efter 1593 i Haag.
Församlingens främste medl. var arvståthållaren. Vid
röstning hade varje provins’ ombud tills, en
röst. Vid fransmännens erövring av
Nederländerna 1795 upphörde dessa g.
2. I 1815 och 1848 års nederländska
grundlagar nyttjas namnet g. om
folkrepresentationen i konungariket Nederländerna (se N
e-derländerna, författning).
Generalstrejk, dets. som storstrejk (se d. o.
och Strejk).
Generalsuperintendent, se
Superintendent.
Generalsynod, se Synodalförfattning.
Generaltariff kallas vid tillämpningen av
konventionaltariffsystemet, vid vilket
kon-ventionaltariffen bildas så småningom efter
avslutandet av tarifftraktater med
främmande länder, den autonomt fastställda
tulltariffen. Denna innehåller högre tullsatser
än de i konventionaltariffen intagna och
tillämpas emot länder, med vilka
handelsfördrag icke ingåtts. Jfr även
Dubbeltariff. K. H. A.
Generaltullarrendesocieteten,
Generaltulldirektionen, Generaltulldirektör,
Generaltullförvaltare, Generaltullkontor, se
Generaltullstyrelsen.
Generaltullstyrelsen. Tullar funnos i
Sverige redan under medeltiden, men någon
gemensam styresman synes tullväsendet icke ha
haft förrän 1577, då en överstetullnär
i Stockholm tillsattes för att vaka över hela
rikets tulluppbörd. Befattningen upphävdes
snart. Genom 1594 års kammarordning
ställdes tullarna under Kammarkollegium, och
1600 års tullordning uppdrog åt städernas
borgmästare att jämte tullnärer ha uppsikt
över tullen. En
generaltullförvaltare med myndighet över tullväsendet och
sjöfarten tillkom 1636. Han blev led. av
Kommerskollegium, då det inrättades 1637.
Tullärendena hänfördes då dit, men 1676
förklarades, att de åter skulle höra under
Kammarkollegium. En del av dem handlades dock
fortfarande av generaltullförvaltaren. Under
Kammarkollegium, dit alla tullärenden 1678
fördes, inrättades 1681 ett tull- och 1 i-
Indelningsplan till generalstabens
översiktskarta i skalan
1 : 400,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
