Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generatorgas - Generatris - Generell - Generera - Generisk - Generositet - Generös - Genesaret - Genesee - Genesis - Genetik - Genetisk - Genetrix - Genetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Generatris—Genetter
512
alltid finnas i generatorn, att bränslelagret
alltefter generatorns arbetssätt, bränslets
beskaffenhet m. m. har en höjd av mellan 0,5
och 2,o m. Under rosten finnas anordningar
för att införa förbränningsluft och ev.
vattenånga. I generatorns övre del är anordnat
avlopp för de bildade gaserna. Man skiljer
mellan tre huvudslag av g.: egentlig g.,
vattengas och halvvattengas. — Egentlig g.
framställes typiskt av stenkol eller koks. Vid
luftens inträde i den varma generatorn
oxideras först kol till kolsyra (0 + 2 0 = 002);
därefter sker vid kolsyrans uppstigande
genom överliggande heta kolskikt (över 1,000°
C) en reduktion av kolsyra till koloxid
(CO2 + C = 2CO). Kvävet i luften deltager
ej i reaktionerna utan medföljer oförändrat.
Den färdiga gasen består av en blandning av
koloxid och kväve med teoretiskt 34,4
volymprocent (i praktiken blott 23—25 %) koloxid
(resten kväve, något kolsyra m. m.). Det
kalorimetriska värmevärdet är vid nämnda
råmaterial omkr. 850 kal. per kbm. —
Vattengas framställes av koks. Förloppet i
generatorn grundar sig på vattenångans
egenskap att vid temperaturer över 1,000° C med
kol bilda koloxid och väte (C + H2O = CO + H2).
Sammansättningen är teoretiskt 50
volymprocent koloxid och 50 volymprocent väte, i
praktiken vanl. något mindre, åtm. av
koloxid, då kolsyra och kväve icke helt kunna
undvikas. Den kemiska processen sker under
upptagande av värme, som därför måste
tillföras. Detta sker genom att
förbränningsluft periodvis blåses genom kolskiktet,
varvid värme frigöres och kolets temp. stiger.
Då temp. nått vitglöd, avstänges luften, och
vattenånga påsläppes, varvid temp. i
generatorn sjunker, under det att vattengas bildas.
Då temp. nedgått till 1,000° C, måste åter
»varmblåsas» med luft. Vid varmblåsningen
finnas förutsättningar för att bilda egentlig
g. Om denna icke av särskild anledning
till-varatages och utnyttjas, kan man undvika
eller till en obetydlighet inskränka
koloxidbildningen vid varmblåsningen (D e 11 w i k s
process). Det kalorimetriska värmevärdet
hos vattengas är omkr. 2.600 kal. per kbm. —
Halvvattengas (Dowsongas, biandgas,
suggas) framställes genom att man i generatorn
samtidigt inblåser luft och vattenånga samt
låter båda de i vattengasprocessen förekommande
reaktionerna försiggå gemensamt i en enda
kontinuerlig process. Halvvattengasen
kommer därför att utgöra så att säga en
blandning av egentlig g. och vattengas. Nyttjas
koks som fast bränsle, fås en gasblandning,
som ung. motsvarar 3 dir av den förra och
1 d. av den senare gasen samt håller omkr.
12 volymprocent väte och 28 volymprocent
koloxid, resten kväve och något kolsyra m. m.
Det kalori metriska värmevärdet blir i så fall
omkr. 1,200 kal. per kbm. Såväl egentlig g.
som halvvattengas kunna framställas ur en
mängd naturliga bränslen (ved, träkol,
stub
bar, mindervärdiga stenkol, brunkol, torv
m. m.) genom därför passande modifikationer
i generatorns anordning och skötsel. Beroende
på olika fasta bränslens egenskaper och
generatorns gång, fås därvid gasbränslen med rätt
växlande halt av brännbara gaser (koloxid,
vätgas, kolväten) och följaktligen med
växlande värmevärden. Se Gasbränslen och
Regenerator. G. H-r.
Generatris, mat., se Alstringslinje.
Genere’ll [/e-], allmän, allmängiltig.
Generera. 1. (Tekn.) Alstra, frambringa,
om ett kraftmedium, t. ex. ånga, elektrisk
ström. — 2. (Mat.) En alstringslinje (se d. o.)
el. generatris säges vid sin rörelse generera
den yta, som utgör geometriska orten för
generatrisen. I. F-m.*
Genèrisk (fr. générique), som tillhör ett
släkte, släkt-.
Generositet [Je-] (fr. générosité). frikostighet.
Generös [/e-] (fr. généreux), frikostig.
Gene’saret, se Gennesaret.
Genesee [d^enisF], flod i Pennsylvania och
New York, U. S. A., till Ontariosjön. 230 km
lång. Bildar flera vattenfall, i övre loppet
Portagefallen, det högsta 44 m, och i
staden Rochester tre fall, det högsta 30 m.
Vid Rochester skäres G. av Eriekanalen.
Ge’nesis, grek., skapelse, ursprung, upphov.
— G. är namn på 1 Mosebok, därför att den
bl. a. innehåller en berättelse om världens
och de första människornas skapelse och
första utveckling, »urhistorien» (kap. 1—11).
Den innehåller även en redogörelse för Israels
förfäders historia, »patriarkalhistorien» (kap.
12—50). G. är liksom de övriga Moseböckerna
sammansatt av flera källor. Jfr P e n
tåte u k e n. (S. H-r.)
Genetik (av lat. ge’nus, släkt), dets. som
ärftlighetsforskning. — Genetisk
psykologi, se Psykologi.
Genetisk (av grek. ge’nesis, ursprung) kallas
den vetenskapliga metod, som vid
behandlingen av ett visst ämne söker att ge en
framställning av dettas uppkomst och
utveckling, medan däremot den deskriptiva
metoden nöjer sig med att beskriva sitt
föremål, sådant det befinner sig.
Ge’netrix, se G e n i t r i x.
Gene’tter, Gene’tta, ett släkte av fam.
skunk-djur, Viverridae, bland rovdjuren, med mycket
långsträckt kropp, 5-tåiga fötter, vilkas klor
kunna indragas, och lång svans. G. sakna
sibetkattornas myskpung. Afrika är deras
hemland. Mest känd är vanliga ge n e
t-ten el. ginstkatten, Genetta vulgaris,
vars kropp är 1/2 m lång med något kortare
svans. Färgen är ljusgrå med skiftning i gult
och mörka fläckar i längsrader. Den är i olika
varieteter utbredd över Afrikas hela
stäppområde och går från n. Afrika över till
Pyre-neiska halvön och Frankrike (i n. till dep.
Eure). Den är ett nattdjur, som lever av små
gnagare, fåglar och insekter samt med ormlik
smidighet smyger sig på sitt byte. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
