Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetz, Arvid Oskar Gustaf - Genevad - Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Genetz—Genève
514
Genetz [je’näts], A
r-v i d Oskar Gustaf,
finländsk språkforskare
(1848—1915). Blev 1891
prof, i finska språket och
litteraturen samt 1893 i
finsk-ugrisk
språkforskning vid univ. i
Helsingfors. 1901—05 var han
senator och chef för
ecklesiastikexpeditionen. Utom
läroböcker och
språkvetenskapliga arbeten, vartill
G. samlade material bland
finska stammar i
Ryssland, publicerade han
under pseud. Arvi Jännes
övers, till finska och
dikter, bl. a. lystringssången
»Herää Suomi» (Vakna,
Finland), med musik av
hans’ bror Emil G. (f.
1852). H.E.P.
Genevad,
stationssamhälle i Tjärby socken,
Hallands län, vid Västkustbanan och
Genevads-ån, 7 km n. om Laholm; 500 inv. Hallands enda
sockerbruk; tegelbruk. Vid Genevads bro
slog P. Brahe 31 aug. 1657 en dansk styrka.
Genève [$onä’v], ty. Genf, it. Ginevra, eng.
Geneva. 1. Kanton i s. v. Schweiz, kring
sydvästligaste hörnet av Genèvesjön och floden
Rhöne samt dess biflod Arve; 282 kvkm,
171,000 inv. (1920). Landskapet är rik och
leende slättbygd med smärre dungar och
höjder. Jordbruket producerar vin, vete, frukt,
ost m. m. Industrien är huvudnäring och ger
uppehälle åt 42 % av befolkningen, handeln åt
26 %, bägge koncentrerade i staden G. För
att underlätta varuutbytet med Frankrike var
kantonen intill 1923 omgiven av en tullfri zon
(Pays de Gex, Haute-Savoie), men denna blev
då genom franskt ingripande upphävd (se
därom Sa vo j en). 78 % av invånarna äro
fransktalande; 84,977 äro protestanter, 75,400
katoliker. Utländska undersåtar i G.
uppgingo 1920 till ej mindre än 30,2 %. — Enl.
författningen av 1847, senast reviderad 1910,
ligger lagstiftande makten hos le grand
con-seil (»stora rådet») och den verkställande hos
conseil d’état (»statsrådet»), bestående av 7
medl., valda på 3 år av stora rådet; initiativ
och referendum ha införts.
2. Huvudstad i kant. G., vid Rhönes
utlopp ur Genèvesjön, betydande handels- och
industristad; säte för Nationernas förbund;
56,292 inv. (1920), med förstäderna
Plain-palais, Eaux-Vives, Carouge och
Petit-Sacon-nex 135,059 inv. (s. å.). Jfr karta vid sp. 512.
G. ligger vackert på bägge sidor om Rhöne;
i s. ö. höja sig Mont Salève och i fjärran
Mont Blanc (bild 3). Genom v. stadsområdet
flyter Arve till Rhöne. Äldsta staden,
affärs-och intellektuellt centrum, ligger på vänstra
stranden, högst uppe katedralen S:t-Pierre,
Bild 1. Genève på 1600-talet. Kopparstick ur Merian, »Topographia
Hel-vetiae» (1654).
reformert huvudkyrka (bild 7; färdigbyggd
1034, ombyggd i gotisk stil på 1100- och
1200-talet), i närheten bl. a. justitiepalatset,
det av Calvin byggda Collège de S:t-Antoine
och Hotel de ville (1500-talet; kanton al
-regeringens säte). Nedanför den
terrasserade sluttningen i s. v. går den vackra
Pro-menade des Bastions; därintill ligger
universitetet (bild 10), på motsatta sidan
reforma-tionsmonumentet (1911). Flera broar förbinda
vänstra stranden med den högra; den äldsta
går över en ö i Rhöne med gammalt
fäst-ningstorn (Tour de ITle). Vackrast är Pont
du Mont-Blanc närmast sjön; i floden
märkes ytterligare Rousseauön med monument
över J. J. Rousseau. Pont du Mont-Blanc
har sin fortsättning i den livliga Rue du
Mont-Blanc (bild 4), som leder fram till
huvudstationen, Gare de Cornavin. Utmed
Genève-sjöns västsida leder Quai du Mont-Blanc,
fortsatt av Quai W. Wilson, förbi nuv. Palais
des Nations (bild 6; säte för
förbundssekreta-riatet) till den utsedda platsen för det
blivande förbundspalatset. Salle de la
Réforma-tion (bild 5) och Hotel Victoria på s. sidan sjön
äro nu samlingslokaler för Nationernas
förbunds församling. — G. är ett viktigt
under-visningscentrum och huvudsäte för fransk
reformert kultur. Universitetet har framgått
ur den av Calvin 1559 grundade akademien.
Av samlingar märkes Musée d’art et
d’his-toire. G. är säte för Internationella
Röda-korskommittén. Viktigaste industrigren är
urfabrikationen, som här har gamla anor
(École d’horlogerie). Dessutom tillverkas
guld-och silverarbeten; även maskiner, fysikaliska
instrument och kemikalier. Arbetar- och
fa-briksförstad är Carouge s. om Arve. Handeln
är livlig. På grund av sitt härliga läge är
G. en mycket besökt främlingsstad. A. B-n.
VIII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
