Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genève - Historia - Genèvekonventionen - Genèveprotokollet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Genèvekonventionen—Genèveprotokollet
516
Historia. Genève (kelt. Genava) erövrades av
romarna 120 f. Kr. Vid 400-talets mitt blev G.
en viktig burgundisk besittning och tillhörde
sedan frankerna omkr. 534—888, transjuranska
Burgund 888—933 och Arelat 933—1032,
varefter det räknades till Tyskland. Sedan omkr.
400 var G. säte för en biskop, som från 1162
var tysk-romersk riksfurste och som styrde G.
Under biskoparnas strider med grevarna av
Genevois och hertigarna av Savojen
organiserade sig G:s borgare omkr. 1287 som en
kommun med hög grad av självstyrelse, vartill
biskopen fick ge bifall genom privilegier 1309.
Från 1400-talets slut voro biskoparna helt
beroende av Savojen. En del av borgarna sökte
då stöd hos Schweiziska edsförbundet, och 1530
måste Savojen erkänna G:s oberoende. Sedan
reformationen 1535 införts i G., ankom J.
Calvin dit 1536 och införde 1541 en författning
efter teokratiskt ideal (jfr Calvin). Då
hertigen av Savojen 11—12 dec. (g. st.) 1602
gjorde ett försök att erövra G., led han
nederlag. Årsdagen av denna seger (»1’escalade»)
firas ännu som nationaldag. Den
republikanska författningen fick snart en allt starkare
aristokratisk prägel, vilket föranledde
ständiga strider. Då några av Rousseaus skrifter
1763 dömts och bränts av bödeln, utbröt
uppror, och 1768 måste aristokraterna göra vissa
medgivanden åt folket. 1794 störtades
regeringen, och en demokratisk författning
infördes. G. var införlivat med Frankrike 1798—
1814. Då G. 1814 upptogs som kanton i
Schweiziska edsförbundet, infördes en till
formen demokratisk författning. Den höga
val-census verkade dock i annan riktning och
avskaffades 1842. En ny demokratisk
konstitution antogs 1847, varpå de liberala styrde
G. till 1864. Makten har sedan växlat mellan
konservativa och liberala. De förra införde
referendum 1879 samt proportionella val 1892.
Genom referendum åstadkoms 1907 skilsmässa
mellan stat och kyrka. En ny betydelse har
staden G. fått, sedan den 1920 blev säte för
Nationernas förbund (se d. o.). Där residerar
dess permanenta sekretariat, där hållas sedan
1920 delegeradeförsamlingens årliga möten
och en mängd kommissionssammanträden
samt, ehuru ej undantagslöst, Nationernas
förbunds råds sammanträden.
Litt.s Mayor, »L’ancienne G.; Fart et les
monuments» (1896—98); J. A. Gautier,
»His-toire de G., des origines ä 1’année 1691» (9 bd,
1896—1914); Bulletin de la Sociéte d’histoire
et d’archéologie de G. (1897 ff.); fr. monogr.
av H. Fazy om tiden 1597—1603 (1902) och
1788—92 (1917) samt av E. Chapuisat om
tiden 1793—98 (1912) och om G. under franskt
herravälde (2 bd, 1910); »1814—1914, G. suisse.
Le livre du centenaire» (1914). B. H-d.
Genèvekonventionen [$ona’v-]. På initiativ
av H e n r i D u n a n t (se d. o.) sammanträdde
i Genève 26 okt. 1863 en privat internationell
församling, som beslöt dels att bilda
nationalföreningar i de olika länderna med ändamål
att verka för vården av sjuka och sårade i
krig (Rödakorsföreningar), dels att hos resp,
regeringar framställa vissa önskemål om
neu-tralitetsskydd för sjukvården. På grund härav
utfärdade schweiziska förbundsrådet 6 juli
1864 en inbjudan till 25 regeringar till en
diplomatisk kongress. På denna antogs 22
aug. 1864 den s. k. G., ett internationellt
fördrag, varigenom sjukvårdens neutralitet
tryggades. G. innehåller bestämmelser
rörande sjuka och sårade, läkare,
sjukvårdsmanskap, sjukhus, ett allmänt
neutralitets-tecken (rött kors på vit botten,
Genève-flaggan) m. m. och antogs av alla
europeiska länder samt av Amerikas förenta
stater, Persien, Japan, Bolivia. Chile, Uruguay,
Argentina och Peru. Praktiskt tillämpades G.
redan i kriget mellan Preussen och Österrike
1866. En ny konferens i Genève 1906 antog
en överenskommelse om mildrande av sårades
och sjukas öde i fält (i 31 artiklar, varav 2
ej ratificerats), vilken avsåg att ersätta
konventionen av 1864 och i viktiga avseenden
förbättrade denna. Nämnda överenskommelse
har godkänts av flertalet kulturstater, bland
dem Sverige. — Första Haagkonferensen 1899
antog ett fördrag om G:s tillämpning på
sjökriget, och detta fördrag godkändes i
reviderad form jämväl av andra Haagkonferensen
1907 samt har ratificerats av de stater, som
anslutit sig till 1906 års konvention, utom
Italien, Storbritannien och Turkiet. F. K. J.
Genèveprotokollet [$ona’v-], ett förslag till
internationell överenskommelse »ang.
avgörande på fredlig väg av internationella
tvister», vilket vid Nationernas förbunds femte
församling i Genève, 1924, utarbetades av
dennas första och tredje utskott samt 2 okt. s. å.
godkändes genom resolution av församlingen.
Efter en bland upphovsmännen,
tjeckoslovakiske utrikesministern E. Benes, har det
stundom kallats Benesprotokollet. Det
förklarade varje angreppskrig vara ett
internationellt brott. Fasta mellanfolkliga
domstolens befogenhet skulle i rättstvister bli
obligatorisk, dock med rätt för
kontrahenterna att vid anslutning till protokollet
genom förbehåll därifrån undantaga vissa
kategorier av tvister. För alla övriga tvister
stadgades ett i detalj utformat förliknings- och
skiljedomssystem, som gav Nationernas
förbunds råd väsentligt ökat inflytande (särskilt
var detta fallet i det uttolkande betänkande,
som åtföljde protokollsförslaget). Förbunds-’
medlemmarnas förpliktelser att deltaga i
ekonomiska och militära sanktionsåtgärder
preciserades, varvid ett försök gjordes att
åvägabringa en automatiskt verkande anordning
att genom presumtion utröna vilkendera
parten vid en konflikt vore att anse som
angripare och därmed utsatt för de gemensamma
sanktionsåtgärderna. I dessa ålåge det varje
signatärmakt att lojalt och effektivt
medverka, »i den mån dess geografiska läge och
de särskilda förhållandena beträffande dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
