Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genèveprotokollet - Genever - Genèvesjön - Geneviève el. Genoveva - Genf - Genfordran - Gengångare - Gengärd - Geni - Genial, Genialisk - Genialitet - Genie - Genier - Genil (Jenil) - Genista - Genitalia - Genitiv - Genitrix (Genetrix) - Genitrupper - Genius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Genever—Genius
518
rustningar det medgiva». Protokollet utgick
från att skiljedom, trygghet och
rustnings-minskning vore ovillkorligt samhörande
begrepp. Dess förliknings- och skiljedomssystem
avsåg att skapa ökad trygghet för
signatär-makterna och därmed möjliggöra
rustnings-minskning, varom sedan skulle överläggas på
en i Genève 1925 sammanträdande
internationell konferens. Protokollet anbefalldes
enhälligt till regeringarnas allvarliga
övervägande och undertecknades omedelbart av
10 stater, däribland blott en stormakt
(Frankrike). Till 1 mars 1925 hade det
undertecknats av 17 stater, av vilka dock endast
Tjeckoslovakien deponerat sin ratifikation.
Protokollet och särskilt det uttolkande
betänkandet gjordes sedan till föremål för skarp kritik
i flera länder, och hela saken förföll, sedan
brittiska regeringen (ministären Baldwin hade
efterträtt den protokollsvänliga ministären
MacDonald) 1925 tillkännagivit sitt
avböjande att medverka. Om protokollet se
närmare en granskning av utsedda svenska
sakkunniga i »Betänkande rörande det s. k.
Ge-nèveprotokollet» (Statens offentliga
utredningar 1925: 17). V. S-g.
Genever [Je-] (fr. genièvre, av lat.
juni’-perus, en), ett slags enbärsbrännvin. »Äkta»
g. tillverkas som specialitet i holl. staden
Schiedam (se d. o.). Jfr E n, sp. 764.
Genèvesjön [$anä’v-], fr. Lac Léman el.
Le Léman, ty. Genfer See, sjö i Mellaneuropa,
i vinkeln mellan Alperna och Jura,
genom-flytes av Rhöne och bildar gräns mellan
Schweiz och Frankrike; 582 kvkm, 375 m ö. h.
Längden utefter mittlinjen är 72,3 km, största
bredden 13,8 km. Genom sundet vid
Promen-thoux delas G. i Petit lac (79 kvkm) och Grand
lac (503 kvkm). Sjöbäckenet har form av en
halvmåne; s. ö. delen har utfyllts av Rhönes
sedimentmassor. G. når sitt största djup, 310
m, utanför Lausanne. Vattnet är
utomordentligt klart och genomskinligt; G. är bekant
för de egendomliga vattenståndsvariationer,
som kallas seiches (se d. o.). N. stranden är
solig, fruktbar och väl odlad, s. stranden vid
foten av Alperna kargare. Vid G. ligga
Genève (vid utloppet), Lausanne och många
turistplatser (Montreux, Vevey,
Évian-les-Bains m. fl.). Livlig ångbåtstrafik. Litt.:
F. A. Forel, »Le Léman» (3 bd, 1892—1904).
Geneviève [$onviä’v] el. G e n o v e v a,
helgon av fransk härkomst, skall enl. en till sitt
historiska värde mycket omstridd legend ha
tagit slöjan vid 15 års ålder och vid Attilas
frammarsch ha förutsagt hunnerarméns
undergång samt underbart räddat det belägrade
Paris och dess grannstäder från hungersnöd.
G. firas som Paris’ skyddshelgon. A. G-w.
Genf, se Genève.
Genfordran, en persons fordran hos en
annan på prestation av samma slag, som den
senare i sin ordning har att fordra av den förre.
Nästan alltid avses fordran på en summa
penningar hos någon, som fordringsägaren själv
är skyldig penningar. G. får avräknas eller
kvittas (se Kvittning) mot denna skuld,
även om g. icke bevakats i konkurs, under
vissa villkor t. o. m. om den preskriberats (se
Preskription). C. G. Bj.
Gengångare, avliden person, som tros »gå
igen», d. v. s. uppenbara sig efter döden för
de efterlevande. Ofta äro g. igenkända
personer, som av en eller annan anledning icke
få ro i graven. Ej sällan präglas berättelserna
om deras uppträdande av stor realism. Vid
vissa årshögtider hos många folk tros de
avlidna besöka sina gamla hem. Hos europeiska
folk i allm. har detta särskilt ansetts ske på
Alla själars dag (se d. o.), i Sverige vid jul.
Tron på g. är uråldrig. Se vidare D ö d s k u 11,
Gast, Själatro, Spöken och Vård. —
Efter Tbsens skådespel »Gengångere» har g. ofta
nyttjats i betydelsen av en förlegad åsikts
återuppträdande eller kvarlevande. N. E. H.
Gengärd, förv., urspr. sammanskott av
livsmedel till konungen och hans följe (även till
biskopen), när han reste omkring i landet,
sedermera förvandlad till en årlig skatt. Jfr
Gärd. (K. G. Wn.)
Geni [/eni’] (fr. génie), snille.
Genial, Genialisk [je-], snillrik.
Genialitet [je-], snillrikhet.
Ge’nie, se Genier och Genius.
Ge’nier (av lat. ge’nius), mytologiska och
allegoriska figurer, i konsten oftast
framställda som bevingade barngestalter.
Genil føäniT], äldre stavning J e n i 1, bi
flod fr. v. till Guadalquivir i s. Spanien.
Upprinner nedanför Pico de la Veleta i Sierra
Nevada, flyter förbi Granada och bevattnar i
flera kanaler från morernas tid den sköna och
fruktbara slätten vid Granada, la vega
grana-dina. 220 km lång; ej segel- eller flottbar.
Geni’sta, bot-, se Ginst.
Genitälia, lat. (av
gi’gnere, avla),
köns-delar.
Genitiv, se Kasus.
Ge’nitrix (G e’n
e-t r i x), lat., binamn på
Venus (se d. o.).
Genitrupper [Jeni-].
se Ingenjörtrupper.
Ge’nius, lat. (av
gi’g-nere, avla), eg. den
manliga avlingskraften,
uppfattad som
gudomligt väsen; ande, själ,
anda, kynne. Varje
man hade, menade
romarna, sin g., som
följde honom från födelsen
till döden, ett väsen av
gudomlig natur men
oskiljaktigt förbundet
med individen. På
samma sätt hade varje
kvinna sin j u n o. Man
offrade, särskilt på fö-
Augustus’ genius,
bärande kejsarens egna
anletsdrag. Antik staty i
Vatikanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
