Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genius - Genkärande - Genlis, Stéphanie Félicité de, född de Saint-Aubin - Genljud - Gennadios (Georgios Scholarios) - Gennesaret - Genombrottsdal - Genombrytning, Genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Genkärande—Genombrytning
52»
Strand vid Gennesaret.
delsedagen, åt sin g. Senare vidgades
begreppet: en plats, stad, legion o. s. v. hade
sin g., »skyddsande». G. framställdes som en
offrande man med resp, persons, särskilt
husfaderns, anletsdrag. Även framställdes g. som
en orm, så särskilt platsens g.; en orm, målad
på en husvägg — förbjudet att här orena. —
Se även Kejsarkult. H. Sgn.
Genkärande, se Genstämning.
Genlis li’s], Stéphanie Félicité
d e, född de Saint- Au bin, fransk
författarinna (1746—1830). Madame de G., före
revolutionen guvernant vid hovet och pedagogisk
författarinna i
Rous-seaus anda, förde
sedan en äventyrlig
existens och höll under
de sista årtiondena av
sitt liv en mycket
besökt litterär salong,
där 1700-talets
traditioner upprätthöllos.
Hon skrev ett otal
sentimentala
kärleksromaner, vanl. i
memoarens populära form,
och försökte sig även
på historiska ämnen. Hennes mest bekanta
romaner äro »Mademoiselle de Clermont»
(1802) och »La duchesse de la Vallière» (1804),
jämte ett 30-tal andra översatta till sv.
1802—23. »Mémoires inédits sur le XVIIIe
siècle et la révolution frangaise» (10 bd, 1825)
skildra G:s mondäna triumfer. Litt.:
Sainte-Beuve, »Causeries du lundi», III; monogr. av H.
Bonhomme (1885) och J. Harmand (1912). Kj.S-g.
Genljud uppkommer på samma sätt som
eko (se d. o.) men skiljes därifrån genom
att det tillbak ak astade ljudet höres så kort
efter det ursprungliga, att det ej uppfattas
för sig enbart. K. L.*
Genna’dios [gen-] (eg. Georgios S c h
o-1 a r i o s), den förste patriarken av
Konstan-tinopel under turkiskt välde (d. före 1470).
G. deltog 1438—39 i
Ferrara-Florenskonsi-liet (se d. o.) men blev senare till följd av
förändrade politiska konjunkturer en ivrig
motståndare till kyrkounionen mellan Rom
och Konstantinopel. Ännu icke prästvigd,
kallades G. 1453 enhälligt till
patriarkvärdigheten, från vilken han trol. 1456 drog sig
tillbaka till ett kloster i Makedonien. G. skrev
bl. a. »Ekthesis tes pisteos», en trosbekännelse
i 20 satser för den ortodoxa anatoliska kyrkan
på grekiska och turkiska. Bihanget, kap. 13—
20, och »G:s dialog» äro dock oäkta. A. G-w.
Genne’saret, efter den på v. sidan belägna
slätten Gennesar; i N. T. även kallat K i
n-n é r e t, K i n n e r ö t, Galileiska havet
och Tiberias’ sjö; arab. Bahr Tabarije,
insjö i n. Palestina, i en naturskön, numera
glest bebodd och sparsamt odlad trakt.
Ge-nomflytes av Jordan samt är i ö. och v.
omgiven av berg och kullar. Den är 20 km lång,
8—9 km bred och 42 m djup; dess yta ligger
208 m under Medelhavets. Sjön är fiskrik.
Vid dess stränder uppehöll sig Jesus ofta.
Litt.: E. Stave, »Sjön G.» (1892); E. Aurelius,
»Palestinabilder» (1913). E. S-e.*
Genombrottsdal, se Dal, sp. 339.
Genombrytning, Genombrott. 1. {Krig sv.)
Den anfallsform, varigenom den anfallande
riktar en överväldigande kraft mot en punkt
eller en kortare del i eller nära mitten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
