Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gensonné, Armand - Genstämning - Gent - Gent, Justus van - Gentiana - Gentianaceae, Gentianacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Genstämning—Gentianaceae
524
rondisternas fall och giljotinerades. G. var
en begåvad, klar och logisk talare.
Genstämning, jur. I ett tvistemål kan
svaranden låta stämma käranden igen i samma
sak, som denne instämt, eller i en sak, som
har gemenskap med denna; se kap. 10 § 1
mom. 3 och kap. 11 § 31 rättegångsbalken.
Huvudmålet och genkäromålet skola då i regel
handläggas tillsammans. T. E.
Gent [gänt], fr. Gand, stad i n. v. Belgien,
vid Scheldes förening med Lys, huvudstad i
prov, östflandern; 162,582 inv. (1927); med
förstäderna Sint-Amandsberg, Ledeberg och
Gentbrugge 209,561 inv.; är direkt förbundet
med Scheldemynningen vid Terneuzen
(Nederländerna) genom Gentkanalen (32,8 km, 8 m
djup). De inre stadsdelarna genomkorsas av
flodgrenar och kanaler samt ha delvis bevarat
sin historiska prägel. Huvudbyggnaden är
katedralen, S:t Bavo (koret från 1200-talet,
långhuset från 1500-talet, med berömd
altartavla av bröderna van Eyck, se d. o.).
Där-intill märkas vårdtornet (beffroi, 1320—39),
rådhuset (gotik och renässans) och
Nikolaus-kyrkan; vid en sidogren till Lys står
’s-Graven-steen, grevarnas av Flandern residens, ett
under korstågstiden färdigbyggt fäste (1180—
1200); rester finnas även av andra
befästningsverk, ss. Geeraard Duivelsteen (Gerhard
Djävulens borg) m. fl., och historiska
byggnader (S:t Bavoklostret). Vid de gamla
torgen och utmed Lys’ kajer kvarstå en del
gillehus (skeppargillets hus från 1530-talet)
o. a. gavelhus. De ö. stadsdelarna upptagas
av arbetarbostäder och fabriksbyggnader; i
n. ha nya hamn- och industrikvarter uppstått
vid kanalhamnen. G. är huvudorten för
Belgiens textilindustri, främst bomullsindustrien
(1 mill. spindlar; väverier) men även hampa-,
jute- och linneindustrierna. Därjämte märkas
järngjuterier, maskinverkstäder, sockerbruk
m. m. Storartad odling och försäljning av
blommor. G. är centrum för omfattande
flod-och hamnfart samt har över Gentkanalen
direkta sjöförbindelser till Europas, särskilt
Englands, hamnar. Importen, som vida
överväger exporten, omfattar kol, trävaror,
råvaror för textilindustrien, petroleum m. m.
Betydande godstransitering till Frankrike
(Ruhr-kol). Universitetet, grundat 1816, har enl.
beslut 1923 en sektion med flamländskt
under-visningsspråk. G:s arkeologiska museum är
Belgiens främsta historiska museum. A. B-n.
nistoria. G. blev på 1000-talet en
betydande handelsstad. Mot dess herrar, grevarna
av Flandern, gjorde sig borgarna ofta
gällande med vapenmakt, t. ex. under
folkledarna Jakob och Filip van Artevelde. G. kom
1384 under Burgund, och dess klädesindustri
blomstrade (se Flandern, sp. 564, och där
anförd litt.). Om den s. k. pacifikationen i
G. 1576 se Nederländerna, historia. G.
kom 1714 till Österrike, 1795 till Frankrike
och var jämte övriga Belgien 1814—30 förenat
med Holland. I G. slöts 1814 fred mellan
Storbritannien och U. S. A. Litt.: »Berühmte
Kunststätten», 14 (1902); V. Fris) »Histoire
de Gand» (1913). B. H-d.
Gent [gänt], Justus van, nederländsk
1400-talsmålare, se Justus van Gent.
Gentiana, växtsläkte av fam. Gentianaceae,
med omkr. 300 arter, örter med motsatta blad,
tratt- el. bägarlik, 4—5-flikig, oftast blå el.
vit blomkrona, ej sällan med fransad bikrona,
och raka
ståndarknap-par; de flesta växa i
bergstrakter på n.
halvklotet och på
Anderna. I Sverige
finnas 7 arter.
Allmännast är fältstålört
(G. campestris), som
under 3 olika former
växer på ängar och
backar över hela
landet. Ej sällsynt i
fjälltrakter är
blåstjärna, nordstålört (G.
nivalis), känd för sina
djupblå blomkronor. I
trädgårdar odlas den
låga, storblommiga G.
acaulis (från s. Europas
bergstrakter). G. M-e.
G.-arternas rötter
innehålla sockerarten
gen t i an os. Alla
G.-arter ha en starkt
besk smak, beroende på närvaron av en glykosid,
gentiopikrin, C20H30O12, det eg.
verksamma i drogen gentianarot, radix
Gen-tianae, vilken mest tages av G. lutea i
södra Europas bergstrakter men även från
några andra arter. Gentianarot som drog
består av större och mindre bitar av roten. Den
har svag lukt; smaken är starkt bitter.
Gentianarot anlitas mycket som magstärkande
medel, oftast given som infusion (infusum
Gen-tianae compositum, av gentianarot,
pomerans-och citronskal) eller som tjockt el. flytande
extrakt (extractum Gentianae el. extractum
fluidum Gentianae) mot magkatarr. Den ingår
även i ett par beska tinkturer. C. G. S.
Gentianaceae, Gentianacéer, växtfam.
av serien Contortae bland sympetalerna,
utmärkt genom av två fruktblad bildat, i regel
enrummigt fruktämne med väggställda
fröäm-nesfästen och kapsel, som öppnar sig
skiljeväggdelande. Bortåt 1,000 arter äro kända,
huvudmassan i tempererade länder. De allra flesta
äro örter med motsatta, hela, glatta blad utan
stipler och med 4—5-taliga blommor i
knippen. Några i tropiska Sydamerikas urskogar
växande, t. ex. släktet Leiphaimos, äro
sapro-fyter utan klorofyll. Bland de omkr. 60
släktena äro Gentiana och Centaurium (Erythraea)
viktigast. — G. innehålla bitterämnen; många,
särskilt Gentiana- och Centaurium-nrter, ha
medicinsk användning. Flera ha särdeles vackra
blommor men äro vanligen svårodlade. G. M-e.
Gentiana campestris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
