Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genombrytning, Genombrott - Genomföring - Genomförsel - Genomgående noter - Genomgående stämmor - Genomgående tåg - Genomgångar - Genomgångsceller - Genomgångskonossement - Genomgångståg - Genomkomponerad sång - Genomlysande - Genomskinlighet - Genomslag - Genomslagspost - Genomsläpplighet - Genomtrampning - Genotyp - Genova - Genovese, Il prete - Genoveva - Genre - Genro el. Genro-in - Gens - Gen-san, Gen-zan - Genserik - Gensonné, Armand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Genomföring—Gensonné
522
fiendens ställning för att spränga hans
trupper och bli i tillfälle att angripa de på ömse
sidor om angreppspunkten grupperade
fientliga linjerna i flanken. Denna an fallsform,
som stundom kunde leda till lysande resultat
(Karl XII vid Narva, Napoleon vid
Auster-iitz), har försvårats genom de långskjutande
vapnens tillkomst men kom under
världskrigets ställningskrig med dess långa,
sammanhängande befästa linjer åter i bruk; g.
med vittgående framgångsrika resultat
före-togos vid G o r 1 i c e och Caporetto (se
dessa ord). M. B-dt.
2. (Sjöv.) Genombrytningstaktiken
tillämpades under de segelförande örlogsfartygens sista
tid, framför allt av Nelson (se d. o.). 1 nutida
sjöstrider äger g. i egentlig mening ej rum.
G. med torpedfartyg kan dock förekomma vid
torpedanfall. ö-g.
Genomföring. 1. (Elektrot.) Se
Elektriska isolatorer. — 2. (Mus.)
Bearbetningen av alla stämmorna i en fuga, av alla
temata i en sonat.
Genomförsel, se Införsel och Transito.
Genomgående noter, mus., för harmonien
främmande toner, som förmedla övergången
från en harmonisk huvudton till en annan.
Genomgående stämmor i en orgel, de, som
sträcka sig från lägsta till högsta tonen i en
manual eller pedal.
Genomgående tåg, seGenomgångståg.
Genomgångar, miner., se K 1 y v b a r h e t.
Genomgångseeller, se Endodermis.
Genomgångskonossement, se K o n o s s
e-m e n t.
Genomgångståg, tåg med genomgång i
längdriktningen (i och mellan vagnarna), alltså ej
dets. som genomgående tåg, ett
populärt uttryck, varmed menas direkta tåg
mellan vissa trafikcentra. Jfr D - Z ü g e.
Genomkomponerad sång, sång, där alla en
dikts strofer ha ny melodi.
Genomlysande är ett ämne, som diffust
genomsläpper ljus. Mattslipat glas, agat,
mjölk och tät dimma äro g. (jfr Dif fusion 1).
Genomskinlighet, se Absorption 2.
Genomslag. 1. (Elektrot.) Ett elektriskt
isoleringsmaterials genombrytande på grund
av den elektriska spänningen. Se
Elektrisk arbetsöverföring, sp. 612, och
Isolering. G. H-r.
2. Vid maskinskrivning tager man g.
medelst karbonpapper mellan skrivarken för att
erhålla flera ex. samtidigt.
Genomslagspost, postpapper, vägande omkr.
30—45 g per kvm, varmed kan tagas ända till
8—10 genomslag på skrivmaskin.
Genomsläpplighet, lantbr., den egenskap
hos jorden, att den är öppen för luftens
inträngande och lätt genomtränges av
nedsjunkande vatten. G. i måttlig grad är
fördelaktig, men starkt genomsläpplig jord blir lätt
för torr. H. J. Dft.
Genomtrampning, veter., alltför stor
sänkning av en hästs kota vid steget, varigenom
rörelsen visserligen blir mjukare men
spänningen i böjsenorna betydligt starkare.
Alltför stark g. vållar lätt en försträckning eller
partiell bristning av dessa senor, t. ex. vid
kapplöpningar. Hästen säges då ha »blivit
nedbruten» eller »brutit ned». E. T. N.
Genotyp, se Art och Mendelis m.
Genova [d^ä’nåva], it. namnet på Genua.
Genovese [d$enåve’se] ,11 p r e t e, italiensk
1600-talsmålare, vars egentliga namn var
Bernardo Strozzi (se d. o.).
Genovèva, enl. folksägnen en brabantsk
hertigdotter på 700-talet, förmäldes med en
pfalz-greve, Siegfried, som på grund av sin
hovmästare Golos förtal dömde henne till döden
för otrohet. G. flydde till vildmarken, där hon
nedkom med en son, och återfördes av sin
make, sedan han lärt känna hennes oskuld,
med ära till hans slott. Dramatiskt
behandlades sägnen av Maler Müller, Tieck och
Heb-bel. Se B. Golz, »Pfalzgräfin G. in der
deut-schen Dichtung» (1897).
Genre [fr. uttal $är, sv. Ja^or] (av lat.
ge’nus), fr., släkte, slag, ait, sort, stil, maner,
konstart; sedemålning. framställning i ord eller
bild av händelse i vardagslivet. —
Genremålning, ett »målande med obekanta storheter»
i motsats till historiemålningen, som skildrar
historiska händelser. — Genreskulptur,
skulptur, vilken liksom genremålningen
hämtar motiv från vardagslivet.
Genro el. G e n r o - i n (»de äldre
statsmännens råd»), en japansk rådsförsamling, vars
led. utnämnas på livstid av kejsaren och i
viktigare politiska frågor till honom avgiva
utlåtande. Se J a p a n, författning. (B. Kgn.)
Gens, lat., ätt, släkt, hos forntidens romare
en inom sig sluten samling personer, gentiles,
med härstamning från en gemensam
stamfader och med samma namn på -ius, nömen
gentile (gentili’cium), t. ex. Tullius, i gens
Tullia. Större gentes delade sig i mindre
linjer, fami’liae, betecknade genom det ärftliga
cognömen (se d. o.), t. ex. Cicero (individen
betecknades genom förnamnet, t. ex. Marcus).
Medlemmarna av en g. togo arv efter avliden
ättmedlem, när ingen närmare fanns; även
omtalas gemensamma offer och
begravningsplatser. I vidsträckt mening är g. — folk
(folkslag). G. togäta = det togaklädda (d. v. s.
romerska) folket. H. Sgn.
Gen-san, G e n - z a n, koreanska Wön-san,
hamnstad vid Broughton-(Eiko-)bukten på
Koreas östkust; 29,768 inv. (1921), därav
7,620 japaner. Järnväg till Söul. Förträfflig,
väl skyddad hamn, öppen för främmande
handel sedan 1891.
Ge’nserik, se Gaiserik.
Gensonné føäsåne’]. Armand, fransk
politiker (1758—93). Var advokat i Bordeaux,
invaldes 1791 i lagstiftande församlingen och
blev en inflytelserik girondist i kampen både
mot kungamakten och mot »Berget» samt
förordade kriget mot Österrike. I konventet talade
G. mot ytterlighetsmännen, häktades vid gi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>