Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - George, Henry - George, Stefan - George, Walter Lionel - George Eliot - Georgeism - Georges (namn) - Georges (Weimer), Marguerite Joséphine - George Sand - Georgetown (Brittiska Guayana) - George town el. Penang (Malackahalvön) - Georgette (Crêpe) - Georg Fredrik (furste av Waldeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
George, S.—Georg Fredrik
568
detta G:s stora reformprogram är det skarpa
särskiljandet mellan å ena sidan de värden,
som utgöra resultatet av enskildas
ansträngningar, och å andra sidan de värden, vilka
skapats av samhället självt. På det sålunda
»nakna jordvärdet» (unimproved value) men
icke på det värde, som urskiljbart uppstått
genom nedlagt arbete och kapital, skulle läggas
en skatt, vilken beräknades vara tillräcklig
för att fylla alla samhällets behov. Alla andra
skatter skulle därför upphävas i sammanhang
med införandet av denna enda (single taxj. Den
privata äganderätten skulle f. ö. förbli
oantastad. Kapital, arbete och företagsamhet komme
ej längre att lida av en tryckande skattebörda.
Genom »single tax» komme jorden att bli bättre
åtkomlig för industriella syften, eftersom denna
skatt gjorde det svårare för innehavarna av
värdefull mark, vilken de själva ej ville nyttja,
att i avvaktan på högre pris låta den ligga
obrukad. G-, som i befolkningsfrågan
motsatte sig Malthus’ teorier och i lönefrågan
omfattade produktivitetsteorien, förlänade alltid
en etisk färg åt sin ekonomiska framställning.
Dennas glansfulla enkelhet och entusiastiska
glöd vunno snart åt honom växande skaror av
hängivna anhängare, främst i U. S. A. och
i Kanada, där jordbesittningsförhållandena,
jordhandeln och jordspekulationerna voro den
miljö, i vilken G:s teorier vuxit fram.
»Ge-orgeismen» har emellertid i Nordamerika även
stött på starkt motstånd. Dock förklara även
G:s amerikanska motståndare, att han utförde
ett synnerligen betydelsefullt arbete för
väckande av det socialekonomiska intresset i
allmänhet. Georgeismen har vidare vunnit stor
terräng i Australien, på Nya Zeeland och i flera
europeiska länder, t. ex. Danmark och
Storbritannien. I Europas övriga länder har
jord-reformrörelsen rönt väsentligt inflytande av
G:s verksamhet och lära (se Oförtjänt
värdestegring). Litt.: D. Davidson, »H.
G. och den sociala frågan» (i Nord. Tidskr.
1886); E. Palmstierna, »Jordreform och
ge-orgism» (2:a, omarb. uppl. 1908); S. Brisman,
»Jordreformen» (1907); E. Seligman, »Essays
in economics» (1925). Sonen Henry G.
junior utgav »Life of H. G.» (1900). E. H. T.
George [geå’rga], Stefan, tysk skald (f.
1868 12/7). G:s tidigare arbeten, »Hymnen»
(1890), »Pilgerfahrten» (1891), »Algabal» (1892)
m. fl., trycktes först endast i begränsade uppl.
i konstnärlig utstyrsel
samt voro avsedda för
en liten krets vänner
och skönhetsdyrkare.
Med. bidrag av dessa
(bl. a. Hofmannsthal
och Dauthendey) utgav
G. från 1892 tidskr.
Blätter für die Kunst,
som drog i härnad för
en ny, starkt
konstmässigt betonad lyrik.
G. vill vara en
kon
stens och skönhetens överstepräst. I viss
mening söker han i sin dikt förkroppsliga
den klassiska kyska och religiösa
skönhets-dyrkan, men han har även en djup
fränd-skap med den medeltida riddarkulturens själ
och med den katolska kyrkans innersta
väsen. G:s stil är ofta svårtillgänglig, och
en viss överkultur kan icke frånkännas
honom, men i hans senare arbeten, ss. »Der
siebente Ring» (1907), »Der Stern des Bundes»
(1914) m. fl., är bildprakten mera dämpad,
och klarhet och levnadsvisdom framträda
sympatiskt. G. är vidare en av de bästa
översättare av främmande lyrik, som Tyskland
haft att uppvisa. Litt.: L. Klages, »S. G.»
(1902); F. Gundolf, »G.» (1920). H. K.
George [d-gåd^], Walter Lionel,
engelsk författare (f. 1882), född i Paris; fick
fransk och tysk utbildning. Utom politiska
och ekonomiska verk, arbeten om kvinnofrågan
m. m. har G. författat ett antal mycket lästa
problemromaner, »A bed of roses» (1911; »En
dans på rosor», 1912), »The city of light»
(1912; sv. övers. 1914), »The second blooming»
(1914), »The strangers’ wedding» (1916),
»Ursula Trent» (1921). G., som tagit starka
franska intryck, behandlar, som mycken modern
engelsk litteratur, med öppenhet
könsförhål-landena och äktenskapet. »The story of woman»
(1925) utkom s. å. i sv. bearbetning. R-n B.*
George Eliot [d^åM-g eTjot], pseud., se
Eliot, George.
Georgeism [sv. uttal JårfFsm], se George,
Henry.
Georges [^år^], fransk namnform för Georg.
Georges [^år^] (eg. W e i m e r),
Marguerite Joséphine, fransk skådespelerska
(1787—1867). G. debuterade 1802 på Théatre
frangais, blev 1804 societär, spelade från 1808
en tid med stor framgång i Ryssland,
återinträdde 1813 vid Théatre frangais, tvangs
1818 på grund av sin nyckfullhet att avgå
och uppträdde på andra scener i Paris och
franska landsorten. För romantikens unga
dramatiska diktning var hennes framträdande
i hjältinnerollerna av stor betydelse. G. K-g.
George Sand [$år§ sä’d], se Sand, G.
Georgetown [d^å’d^taun], huvudstad i Britt.
Guayana, vid Demeraras mynning i Atlanten;
56,616 inv. (1925). Botanisk trädgård.
Hamnen är den enda i kolonien av betydelse för
oceanfarten.
George town [d$åd$ tåun] el. P e n a n g,
stad på ön Penang. Straits settlements,
utanför Malackahalvöns västkust, på en udde, som
vetter mot fastlandet; 123,069 inv. (1921).
Förträfflig hamn. Exporten omfattar tenn och
gummi från angränsande stater och uppgick
1925 till ett värde av 36 mill. pd st.
Georgette [^år^äT], fr., eg. Crèpe g.,
tunn, tvåskaftad silkevävnad, nyttjas för den
elegantare damtoaletten. Jfr C r é p e.
Georg Fredrik, greve, sedermera furste av
Waldeek, härförare och politiker (1620—92).
Var från 1640 i holländsk krigstjänst samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
