Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georgia (Ga. el. Geo.) - Georgian bay - Georgiasundet - Georgica - Georgien, Grusien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Georgian bay—Georgien
572
Negerhydda vid en plantage i trakten av Savannah.
producent intar G. andra platsen inom U. S.
A. (1,5 mill, balar till ett värde av 81,9 mill.
doll. 1926). Som brödsäd odlas övervägande
majs (1926: 55.3 mill. bushels); f. ö. odlas
batater, ris, sockerrör, tobak och jordnötter.
1920 funnos 116.156 hästar, 433.554
mulåsnor, 1.227,591 nötkreatur och 2.178,914 svin.
Bergsbruket är numera obetydligt (viktigast
äro marmor- och granitbrott). Industrien
har uppblomstrat kraftigt under nyare tid;
viktiga industricentra äro Atlanta, Macon,
Augusta och Columbus. Främst stå
bomullsspinnerierna och -väverierna, som
bearbeta en ständigt stigande del av
bomullsskörden. Ur skogarna utvinnas stora mängder
terpentin, harts och tjära, varjämte en
betydande trävaruindustri har uppstått. Andra
produkter äro bomullsfröolja, oljekakor och
gödselmedel. Exporten av bomull, timmer
och terpentin går över Savannah och
Brunswick. Järnvägarna hade 1925 en längd av
12,034 km. — Till kongressen sändas 2
senatorer och 12 representanter. Författningen är
av 1877; senaten består av 51,
representanternas hus av 206 medlemmar, valda på 2 år.
Folkundervisningen är sedan 1916
obligatorisk; för den högre undervisningen sörjer
University of Georgia i Athens.
Den första kolonisationen av G. skedde 1733
vid Savannah genom ett kolonisationskom-
pani, grundat av filantropen James
Ogle-thorpe. G. uppkallades efter konung Georg II
och blev 1752 egen koloni. Under
frihetskriget hölls G:s första kongress 1775;
unionsför-fattningen ratificerades 1788. Stridigheter
med indianerna (cherokeser, creeks) ledde till
dessas tvångsförflyttning 1838. G. inträdde
1861 i sydstatskon federationen och
återupptogs i unionen 1870. Litt.: La Forge m. fl.,
»Physical geography of G.» (1925); C. Jones,
»History of G.» (1909). S. F.
Georgian bay [d$å’d$ion béi’], n. ö. delen
av Lake Huron, i Ontario, Kanada.
Saugeen-halvön och ön Manitoulin skilja G. från den
egentliga Huronsjön. G. är rik på öar.
Georgiasundet [d$å’d$ie-], eng. Strait of
Georgia, sund mellan ön Vancouver och
fastlandet (kanad. prov. British Columbia och
Washington, U. S. A.). Se kartan vid
British Columbia. IG. utfaller Fraser river.
Mitt i G., s. om 49:e breddgraden, går
gränsen mellan Kanada och U. S. A.
Geo’rgica, lat. (av grek, gé, jord, och e’rgon,
arbete), lärodikt om jordbruket, se
Ver-g i 1 i u s.
Geo’rgien, G r u s i e n, georg. Zakharthvelo,
ry. Gruzija, v. delen av Transkaukasien,
omkring övre Kura och Rion, fordom självständigt
rike, senare del av ryska
generalguvernemen-tet Kaukasien, numera (med angränsande
små-landskap) socialistisk sovjetrepublik
(Gruzin-skaja socialistitjeskaja sovjetskaja respublika)
ingående i Transkaukasien (se d. o.) och
därmed i ryska sovjetförbundet; 82,445 kvkm,
2,637,961 inv. (1926); huvudstad: Tiflis.
Autonoma statsbildningar inom G. äro
republikerna A b c h a s i e n (se d. o.) och A d z j
a-rien (Adzjaristan; 3,017 kvkm, 128,553
inv.; huvudstad: Batum) samt området S y
d-os se t ien.
G. har kust vid Svarta havet och
uppfyl-les i n. av Kaukasus, i s. av det armeniska
höglandet. De parallella, i n. v.—s. ö.
gående Kaukasuskedjorna ha snötäckta toppar
(Kazbek, 5.043 m ö. h.) och skogbevuxna
sluttningar. Armeniska höglandet når inom G.
3,300 m och förbindes med Kaukasus genom
Surambergen, som bilda en viktig klimatisk
gräns. Rionbäekenet ligger öppet
för västvindarna och har milt
klimat med ymnig nederbörd;
Batum har i jan. 5.9° C, i aug. 25,9°;
årlig regnmängd 2.356 mm.
Sluttningarna klädas av yppig lövskog
(bok, ek, lönn, lind, avenbok);
ständigt gröna buskarter, såsom
buxbom, lager, kristtorn och
rho-dodendron, äro allmänna.
Kustflodernas deltaslätter äro sumpiga
och osunda. I ö. G. omkring Kura
och dess biflod Alazan är klimatet
kontinentalt och torrt: Tiflis har i
jan. 0,2° C, i juli 24,5° och blott 489
mm årlig nederbörd; den
förhärskande vegetationstypen är gräs-
GEORGIEN
Skala l:7nüll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
