Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gera (stad) - Gera, ätt - Gera, Jöran Holgersson - Gera, Karl Holgersson - Géraldy, Paul - Geraniaceae, Geraniacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Gera—Geraniaceae
580
Gera [gè’-J, stad i ty. fristaten Thüringen,
vid Weisse Elster; 80.673 inv. (1925).
Järnvägsknut. S. om Altstadt ligga
industrikvarteren, på en höjd ovan vänstra flodstranden
det forna furstliga residensslottet Osterstein
(uppfört 1686—1735). Främst inom G:s
storindustri stå ullspinnerier och ylleväverier
(sedan 1595); även järn-, maskin-, läder-,
tobaks- och musikinstrumentsindustrier. — G.
nämnes först omkr. 1200, tillhörde då
kejserlige fogden i Weida av huset Reuss, förblev
i dess besittning och var 1806—1918 residens
för yngre furstliga linjen Reuss.
Gera [ja’-], svensk adelsätt, som vid
medeltidens slut och under den tidigare Vasatiden
tillhörde rikets ledande aristokrati. Den var
möjl. av danskt ursprung, men redan dess
förste med säkerhet kände medlem, väpnaren
Knut Niklisson (1400 talets förra hällt),
var bofast i Östergötland och ägde där gården
Björkvik i Skärkinds härad, vilken sedan
förblev ättens huvudgods. Hans son riddaren
och riksrådet Karl Knutsson (d. på
1490-talet) var en av östgötarnas ledare under
de nationella striderna 1467—71. Dennes son
Holger Karlsson (d. 1541) blev riddare
1497 och medlem av riksrådet senast 1509.
Han blev 1512, vid Sten Sture d. y:s
regeringstillträde, hövitsman på Stäkeborg men
miste, trol. på grund av sina
släktförbindelser med Trollepartiets ledande män, 1517 eller
1518 denna beställning. Efter herr Stens död
1520 hyllade han Kristian II, flydde 1521 till
Danmark och återvände först sedan han i
samband med Malmö recess 1524 tagits till
nåder av konung Gustav. Efter hemkomsten
återinsattes han i rådet och blev lagman över
Östergötland och Småland, varjämte han 1528
—37 åter innehade Stäkeborgs slottslän. Av
Gustav Vasa brukades han flitigt bl. a. i
diplomatiska värv. Först med hans söner
Karl och Jöran (se nedan) antogs
släktnamnet G. De blevo friherrar 1561, och den
sistnämnde slöt ätten på manssidan 1588. G. C-n.
Gera [ja’-], Jöran Holgersson, frih.
till Ollonö (Östergötland), riksråd (d. 1588).
Vistades i senare hälften av 1530-talet under
någon tid vid hertigliga preussiska hovet och
följde sin äldre broder Karl (se nedan) till
Wittenberg 1539, där han sedan synes ha
till-bragt hela 1540-talet. Hemkommen 1550,
anställdes han vid Gustav Vasas hov och
brukades i diplomatiska värv, bl. a. för två
beskick-ningsresor till polske konungen (1555—56).
Vid Erik XIV:s kröning 1561 blev han frih.
T. o. m. 1566 anlitades G. nästan ständigt
i beskickningar till Tyskland, bl. a. i den
hessiska giftermålshandeln. Under upproret
1568 övergick han i rätt tid till segrarna och
vann snart Johan III:s fulla förtroende. Även
Johan använde honom som diplomat; så t. ex.
var G., som på 1560-talet inträtt i riksrådet,
en av Sveriges fullmäktige på fredskongressen
i Stettin 1570. — G. ägde en fin humanistisk
bildning, skrev elegant latin och stod i intim
förbindelse med D. Chytræus. Han synes ha
kännetecknats av långt driven smidighet och
visade, ehuru han eljest tyckes ha varit en
övertygad protestant, katolska sympatier
under den tid, då Johan Ill:s kyrkopolitik var
romerskt påverkad. Utförlig biogr. av F.
öd-berg i handskrift i Kungl. bibi, (i
sammandrag tr. i Västergötlands
Fornminnesförenings Tidskr. 1918). G. C-n.
Gera [ja’-] ,KarlHolgersson, frih. till
Björkvik, riksråd (omkr. 1515—66). bror till
J. H. G. Kom senast 1533 i svennetjänst hos
hertig Albrekt av Preussen och inskrevs 1539
vid Wittenbergs univ. Hemkommen 1542,
anställdes G. vid Gustav Vasas hov. 1545
avgick han i en betydelsefull beskickning till
kejsaren men blev i Worms på anstiftan av
Kristian II :s svärson Fredrik av Pfalz
tillfångatagen och hölls fängslad i flera månader
— en händelse, som fick ödesdigra
konsekvenser för förhållandet mellan Sverige och
Karl V. 1548 lämnade G. hovet och bosatte
sig på fädernegården Björkvik. Under loppet
av 1550-talet blev han riksråd, deltog 1555
—56 i ryska kriget och var 1559 medl. av
hertig Eriks friarbeskickning till Elisabet av
England. Vid Eriks kröning 1561 blev han
frih. och s. å. »gubernator» över Småland.
G. deltog i belägringen av Bohus 1566 men
dog i pesten s. å. — G. intog som politiker
en framskjuten ställning och var en av de
första representanterna inom Sveriges
högadel för humanismens bildningsideal. Varmt
religiös i Luthers och Melanchthons anda, var
han nära förbunden med Rostockteologen D.
Chytræus. G. C-n.
Géraldy [-geraldi’], Paul, fransk författare
(f. 1885). Debuterade med några små
samlingar intim kärlekslyrik, vilkas okonstlade
vardagston slog livligt an; hans »Toi et moi»
(1913) har otvivelaktigt varit de senaste
årtiondenas största verssuccès. Berättigad
framgång har G. också haft med sina eleganta
salongsskådespel, vari han med rikt
nyanserad psykologi behandlat det äktenskapliga
samlivets konflikter efter mästaren
Porto-Riches exempel. »Les noces d’argent» (1917;
»Bröllopsdagar», 1922) torde väga tyngst i
denna produktion; skickligt upplagt och
originellt löst är det klassiska
»trekropparspro-blemet» i »Aimer» (1921; »Älska», 1923),
medan hans senare pjäser, »Robert et Marianne»
(1925) och »Son mari» (1927), röja bristande
variationsförmåga. Utom lättare komedier har
G. även skrivit utsökta erotiska noveller: »La
guerre, Madame» (1916) och »Le prélude»
(1924; »Förspelet», sv. övers, s. å.). Kj.S-g.
Geraniaceae, Geraniacéer, växtfamilj,
utmärkt genom 5-taliga, strålformiga el. svagt
zygomorfa blommor med vanl. 5-rummigt
fruktämne och 1 el. 2 fröämnen i varje rum.
Frukterna äro klyvfrukter el. fröhus med i
regel 5 frön. Hit höra bortåt 500 arter, örter,
mera sällan buskar, med vanl. handnerviga,
stipelförsedda blad. Förekomma i alla
världs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
