Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Vilhelm (kurfurste av Brandenburg) - Geosynklinal - Geotaxis - Geotektonik - Geotermiska måttet - Geotermometer - Geotropism - Geotrupes - Gepardsläktet el. Jaktleopardsläktet - Gepider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Geosynklinal—Gepider
578
berg. Ehuru svåger
till Gustav II Adolf av
Sverige och Fredrik V
av Pfalz, sökte han
vara neutral i
trettioåriga kriget och
måste med vapenmakt
tvingas (1631) till
förbundet med Sverige.
Efter svenskarnas
nederlag vid Nördlingen
(1634) slöt han fred
med kejsaren men fick
sedan sitt land besatt och förhärjat av svenska
trupper. Han var g. m. Elisabet Charlotta av
Pfalz och efterlämnade sonen Fredrik Vilhelm,
»den store kurfursten».
Geosynklinal (av grek. ge. jord, och
synkli-nès, sluttande mot varandra). Utforskandet
av de geologiska formationerna har givit vid
handen, att de sedimentära bildningarnas
mäktighet är både betydligt större och
mycket mera växlande, än inan förr trodde, så
att inom till bredden begränsade men
långsträckta områden avlagrats tusentals m av
bergarter, vilkas natur antyder avsättning
på ett likartat havsdjup. Man förklarar detta
sålunda, att inom ett dylikt havsområde, en
g., bottnen under ett längre tidsskede,
stundom flera jordperioder, varit stadd i
fortgående sänkning. Dessa g., som ställas i
motsats till de epikontinentala, grundare haven,
vilka förete en omväxling av bildningar av
olika facies, äro ganska konstanta drag i
jordens historia och ha stor betydelse för den
paleogeografiska bilden av jorden, och vissa
av de stora havsdjupen sättas i direkt
förbindelse med de gamla g. — Namnet g.
infördes i litteraturen 1873 av J. D. Dana, men
redan 1859 hade av James Hall en dylik serie
av äldre paleozoiska bildningar iakttagits och
beskrivits från den appalachiska bergskedjan.
Begreppet g. blev sedan ytterligare fördjupat
av E. Haug 1901; han framhöll, att g. äro
svaghetszoner i jordskorpan, där jämvikten,
isostasien, rubbats och där en
sammanskjut-ning ägt rum, varpå lagren veckats upp till
bergskedjor. Dessas läge bestämmes sålunda
i viss mån av g., som därigenom ge ett av
de viktigaste dragen i jordens anlete. K. A. G.
Geota’xis, fritt rörliga organismers
tyngd-kraftsriktade rörelse; se
Retningsfysio-1 o g i. Jfr även Geotropism.
Gentektonlk, jordskorpans arkitektoniska
byggnad.
Geotermiska måttet, det avstånd, som i
jordskorpan förefinnes mellan nivåer, som ha
en temperaturskillnad av 1° C, d. v. s. mellan
geoisotermerna för 1° C. Temperaturökningen
nedåt i jordskorpan eller inåt i bergen är
ganska oregelbunden; i allm. kan man för
de övre delarna av jordskorpan räkna med
ett geotermiskt mått av omkr. 35 m eller en
värmeökning av 3° C på 100 m. Variationerna
äro emellertid stora, och ett lågt geotermiskt
mått tyder på närhet av vulkaniska eller
plu-toniska massor, vilka ännu ej blivit
fullständigt avkylda, eller på kemiska omsättningar i
de berglager, där mätningarna utförts. K. A.G.
Geotermomèter, se Jordtermometer.
Geotropi’sm, den egenskapen hos växterna
(och vissa fastsittande lägre djur), att deras
organ intaga och behålla ett visst läge i
förhållande till tyngdkraftens riktning; se vidare
Retningsfysiologi. H. Hn.‘
Geotrüpes, zool., se Tordyvlar.
Gepard, Cynailurua jubatus.
Gepa’rdsläktet el.
Jaktleopardsläk-t e t, Cynailürus (Acinonyx), tillhör fam.
kattdjur bland rovdjuren men avviker i några
hänseenden från kattdjurstypen. Benen äro
höga, varigenom kroppsformen blir
hundlik-nande, klorna kunna ej dragas in, och pupillen
är rund. Boghöjden är omkr. 80 cm och
kropps-längden 125 cm, vartill kommer den 75 cm
långa svansen. Färgen är gulgrå med täta,
svarta fläckar. Blott några få arter finnas;
de leva i Afrikas stäpptrakter och i v. Asien.
Geparden (C. jubatus) livnär sig huvudsaki.
av smärre idisslare, ss. antiloper och hjortar,
som den jagar springande efter att först ha
smugit sig så nära som möjligt. Tamboskap
angriper den i regel icke, ej heller människan.
Även vuxna djur, som fångats, låta lätt tämja
sig. I Indien nyttjas geparden (ind. cheeta)
vid jakt på antiloper. Den är i kortare lopp
kanske det snabbaste av alla däggdjur. T. P.
Gepider, en östgermansk, goterna
närstående folkstam, som vid goternas utvandring
(i senare hälften av 2:a årh. e. Kr.) från
trakterna vid nedre Weichsel till Svarta havets
kustland till en tid dröjde kvar på de gamla
boningsplatserna men slutligen ävenledes
utvandrade mot s. ö. Vid hunnernas infall i
Europa (375) underkuvades de av dessa och
måste följa Attilas här till Gallien (451). Efter
Attilas död (453) gjorde de sig oberoende och
upprättade ett mäktigt rike i s. ö. Ungern
och Siebenbürgen. Med langobarderna (se d. o.)
utkämpade de väldiga strider och dukade
slutligen 567 under för dem och deras
bundsförvanter avarerna. G:s siste konung. K u n
i-m u n d, stupade, och hans dotter Rosamunda
tvangs att äkta segraren, konung Alboin (se
d. o.). En del g. måste följa langobarderna
till Italien, andra flydde till Konstantinopel;
de, som stannade i Ungern, blevo avarernas
undersåtar. S. B. (S. T-g.)
VIII. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
