Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghibelliner, Gibelliner - Ghiberti, Lorenzo - Ghica (Ghika), släkt - Ghil, René - Ghirlandajo, familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Ghibelliner—Ghirlandajo
636
Ghibelliner, Gibelliner (it. ghibilli’ni),
medeltida italienskt partinamn; betecknade
urspr. de Hohenstaufiska kejsarnas anhängare
i striden mot påvemakten, vars anhängare
kallades guelfer (se d. o.). Namnet g:s
härledning är omtvistad; trol. har det
uppkommit av Gibello, de sicilianska arabernas namn
på Hohenstauférna. Namnen g. och guelfer
övergingo småningom att beteckna andra
partimotsatser, t. ex. i Florens adelspartiet och
folkpartiet.
Ghibe’rti, L o r e n z o, florentinsk
bildhuggare (1381—1455). G. började som målare,
övergick sedan till skulpturen och deltog i den
1401 utlysta tävlingen om bronsdörrarna till
baptisteriet i Florens. Att G. utgick som
segrare, fastän han hade så svåra medtävlare
som Jacopo della Quercia och Filippo
Brunel-leschi, berodde säkerligen ej minst på hans
tekniska skicklighet i bronsgjutandets konst.
Med dessa bronsdörrar arbetade G. och hans
talrika medhjälpare i 21 år (1403—24). I den
allmänna dispositionen — fyrkantiga fält,
skilda av ornerade balkar, samt därinom
fyrpass, som omrama figurscenerna — ansluter
han sig till de av Andrea Pisano utförda äldre
dörrarna på baptisteriet. Av dörrarnas 28
bildfält äro 20 ägnade Kristi liv; de 8
nedersta framställa evangelister och kyrkofäder.
Oaktat sin antikbeundran och sina
naturstudier, framträder G. här dock med en
väsentligen gotisk högreliefstil. Vid fullbordandet
väckte detta verk stor entusiasm, och G. fick
beställning på ytterligare ett par portar för
baptisteriet, vilka fullbordades under 27 års
arbete (1425—52). De skilja sig från de första
portarna dels genom att fyrpassramarna
uteslutits, dels genom den måleriska och mer
naturalistiska lågreliefstil, som utmärker
figurscenerna. Dessa äro här figurrikare och större,
endast fem i varje porthalva. Ämnet är hämtat
från G. T. De nya portarna väckte lika stort
bifall som de första, vilka nu fingo avstå sin
plats i huvudportalen åt de nya. Om dessa
senare lär Michelangelo ha yttrat, att de
förtjänade bilda ingången till paradiset.
Samtidigt med portarna utförde G. många andra
verk, bl. a. S:t Zenobius’ skrin i Florensdomen.
Cykliska framställningar utgöra det
centrala området för G:s konst. Reliefen är
därför hans egentliga språk. På friskulpturens
område har han väl ock utfört betydelsefulla
verk, särskilt statyerna av Johannes Döparen,
Matteus och Stefanus på kyrkan Or San
Mi-chele i Florens. G. måste betraktas som den
egentlige inledaren av den florentinska
ungrenässansen. Hans »Commentarii» och
»Ri-cordi» äro genom sin tillförlitlighet viktiga
källor för konsthistorien. — Litt.: O. Sirén,
»Studier i florentinsk renässansskulptur»
(1909); J. v. Schlosser, »Die
Denkwürdig-keiten (i commentarii) L. G:s» (2 bd, 1912);
P. Schubring, »Italienische Plastik des
Quat-trocento» (1915; med utförlig
litt.-förteckning). Jfr vidstående plansch. H. C-l.
Ghica (Ghika), rumänsk furstesläkt,
härstammande från en albansk köpman, G h
e-orghe G. (d. 1664), som 1658—59 var
hospodar i Moldau och 1659—60 i Valakiet.
Flera av dennes ättlingar beklädde
hospodar-värdigheten i dessa furstendömen. — G r
i-gore G. (d. 1777) var 1764—67 och 1774—77
hospodar i Moldau samt 1768—69 i Valakiet,
sökte stöd hos Ryssland och avrättades på
Portens befallning. — Grigore G., hospodar
i Valakiet 1822—28 (d. 1844), uppmuntrade
en nationell rumänsk litteratur och förde en
för Ryssland misshaglig politik. — Hans bror
Alexandru G. (1795—1862) var 1834—42
hospodar i Valakiet men lamslogs vid sina
försök att skapa en enhetlig förvaltning av
stridigheter med ut- och inländska intressen.
— Grigore Alexandru G. (1807—57)
var 1849—53 samt 1854—56 hospodar i Moldau
och arbetade på landets ekonomiska
uppryckning. — J o a n G., urspr. lärare och publicist
(1817—97), var från 1852 guvernör och 1856
—59 furste på Samos, febr.—maj 1866 under
provisoriska regentskapet ministerpresident,
hade juli 1866—mars 1867 samt dec. 1870—
mars 1871 samma post; han författade flera
arbeten i historia och politisk ekonomi. —
Helena G. (1828—88), g. m. ryske fursten
Koltsov-Masalskij 1849—55, skrev under pseud.
Doria d’Istria reseskildringar och historiska
verk, bl. a. »Gli albanesi in Rumenia» (1873).
Ghil, René, fransk-belgisk skald (1862—
1925). Debuterade med diktsamlingen
»Lé-gendes d’åmes et de sangs» (1885), slöt sig
sedan till Mallarmés krets och väckte ett
visst uppseende med »Traité du verbe» (1886),
vari han utvecklade den symbolistiska
korrespondensläran rörande sambandet mellan
språkljud, särskilt vokaler, färger och toner.
En pedantisk tillämpning av denna
»instrumentation verbale» har gjort G:s poesi täml.
onjutbar, helst som den mestadels behandlar
filosofiska ämnen. Hans »Oeuvre» (13 bd,
1889—1920) indelades av honom själv i tre
grupper: »Dire du mieux», »Dire des sangs»
och »Dire de la loi». Jfr J. Tellier, »Nos
poètes» (1888). Kj. S-g.
Ghirlanda’jo, florentinsk målarfamilj. D
o-menico G., eg. Domenico di
Tommaso Bigordi (1449—94), fick tillnamnet
G. (girlandmakaren) efter sin förste lärare,
en guldsmed, som var särskilt förfaren i
tillverkandet av girlander, ett slags
hängsmyc-ken. G. fick sin första utbildning som
målare av Baldovinetti och tog senare intryck
av Castagno och Verrocchio. Genom sin
storartade kompositionsförmåga blev G. en
freskons mästare. Han målade även åtskilliga
altartavlor. I dessa, liksom i freskerna, äro
grupper av porträttfigurer ur det samtida
livet icke ovanliga. — Efter arbeten i San
Gimignano, i Ognissantiklostret i Florens,
bland vilka fresken av nattvarden (se
Florentinsk konst, pl. 2) är särskilt
berömd, samt i Sixtinska kapellet i Rom ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
