Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gezelius, Johannes, den yngste - Gezelle, Guido - Gfrörer, August Friedrich - Ghadames, Gadames, Rhadames - Ghasel - Ghassanider - Ghat, Rhat - Ghats, Västra och Östra - Ghazali, el-Ghazali - Ghazi - Ghazipur - Ghaznavider (Ghasnavider), dynasti - Ghazni - Gheleb - Gherardesca - Gherardi del Testa, Tommaso - Ghetto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Gezelle—Ghetto
634
i Borgå stift. Under hans livstid utkom av
bibelverket G. T. i tryck (1724—28).
Gezelle [^ozäTo], G u i d o, flamländsk skald
(1830—99), pastor i Kortrijk, betydande
lyriker, finkänslig naturskildrare. G:s dikter,
samlade i »Volledige gedichten» (6 bd, 1900),
fingo stort inflytande. Holl. monogr. av C.
van Herwarden (1911). R-nB.
Gfrorer, August Friedrich, tysk
historiker (1803—61). Var född i Württemberg,
verkade där några år som protestantisk präst,
blev 1830 bibliotekarie vid kungl. bibi, i
Stuttgart och 1846, ehuru protestant, prof, i
historia vid Freiburgs katolska univ. Beundran
för den katolska kyrkans institutioner
förmådde honom att 1853 övergå till
katolicismen. Som led. av Frankfurtparlamentet 1848
hade han tillhört det österrikiska (stortyska)
partiet. Bland G:s många skrifter märkas
»Geschichte Gustav Adolphs und seiner Zeit»
(1837; 4:e uppl. 1863; sv. övers. 1836—37),
»Allgemeine Kirchengeschichte» (4 bd, 1841—
46; går till 1305) och »Papst Gregorius VII.
und sein Zeitalter» (7 bd, 1859—61).
Ghädämes, Gadames, Rhadames,
område i v. delen av distr. Tripolitania i ital.
kolonien Libia (se d. o.), vid gränsen mot
Tunisien och algeriska Sydterritorierna. G.
tillhör ökenområdet (Hammada el-Homra och
Erg Edeyen). Ungefär 15 km från
gränsen ligger den största oasen, G., med omkr.
6,000 inv., islamitiska berber och araber.
Oasstaden skyddas av en mur mot ökensanden
och vattnas av heta källor. Palmernas antal
i oasen är omkr. 18,000. I närheten ligger
den 40 km långa och 20 km breda sodasjön
Mzezzem. Oasstaden G. (omkr. 1,800 inv.) är
en viktig karavanplats (karavanvägar till
Tri-polis, Ghat och till olika orter inom de franska
besittningarna); livlig byteshandel.
Ghasèl (pers. gha’sal), hos perserna omtyckt
lyrisk diktform; består av 4—12 dubbelverser,
av vilka verserna 1, 2, 4, 6, 8, 10 och 12 rimma,
medan de övriga äro orimmade. G. har
upptagits av bl. a. tyska skalder (Rückert);
To-pelius och Fröding ha diktat svenska ghaseler
(med vissa avvikelser från schemat).
Ghassanlder, se Gassanider.
Ghat, R h a t, oasstad i s. v. Fezzan i ital.
kolonien Libia; omkr. 8,000 inv., tuareger och
biandfolk; muhammedaner. Dadlar, fikon,
mandel, vin och grönsaker odlas. I
omgivningen finnas antimon och alun.
Karavanvägar till Ghadames, Tripolis och Mursuk.
Ghats, skt (pass, trappa), Västra och
Östra, de kantberg, som i v. och ö. omgiva
Dekkan samt i s. förenas genom
Nilgiri-bergen. Västra G. bilda Dekkans
huvudvat-tendelare och sänka sig trappstegsformigt mot
v. och ö., ha en medelhöjd av omkr. 1,200 m
och nå i s. över 2,000 m; i n. bestå de av
basalt, i s. av gnejs. Passen äro
svårtillgängliga, men flera genomdragas av järnvägar,
östra G., som uppbyggas av
gammalkristal-liniska bergarter, äro lägre (ej över 1,650 m)
och upplösta i grupper av taffelberg, skilda
av slättbygder. O. Sjn,
Ghazäli, el-Ghazäli, se Gazali.
Ghazi, se R a z i.
Ghazipur [eng. uttal gäzipö’ø], stad i
Indien, Förenade provinserna, vid Ganges; 24,708
inv. (1921). Stapelplats för opiumhandeln.
Ghaznavlder [gaz-] (Ghasnavider),
af-gansk dynasti med namn efter residensstaden
Ghazni. Dess grundläggare var emiren
Sa-buktidjin (d. 996), vars son den berömde
sultanen Mahmud (997—1030) företog en rad
segerrika härnadståg till n. och v. Indien.
Under hans efterträdare sjönk dynastiens
makt. Ghazni plundrades och brändes 1150
av en sultan av ghoridernas (se d. o.) ätt;
denna erövrade 1173 definitivt Ghazni. Den
siste av ätten, Khusrü Malik, avsattes
formellt 1187. J. Ch-r.
Ghazni [ga’z-], befäst stad i ö. Afganistan,
vid floden G., 2,360 m ö. h., bland höga berg,
130 km s. s. v. om Kabul, vid vägen över
Gomalpasset till Indien; omkr. 10,000 inv.
Betydande handelsort. —<Om G:s äldre
historia se Ghaznavider. Under krig med
Afganistan besattes G. av brittiska trupper
1839, 1842 och 1880. Generalguvernören lord
Ellenborough lät 1842 från G. till Agra
bortföra portarna till ghaznavidhärskaren
Mah-muds av G. grav.
Gheleb, en Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsstation i ital. kolonien Eritrea
(Afrika), vid karavanvägen Massaua—Cheren.
Barnhem, klinik, skolor. Anlädes 1890.
Gherarde’sca, italiensk medeltida adelsätt.
Greve Ugolino d e 11 a G. i Pisa tillhörde
guelfiska partiet; i strid med ghibellinerna
1288 togs han till fånga och led
hungersdöden i fängelset jämte bl. a. två söner.
Berömd är skildringen av deras slut i Dantes
»Divina commedia». Den ghibellinske
Dantes beskyllning mot Ugolino för förräderi
saknar stöd i samtida källor. Litt.: Del Noce,
»Il conte Ugolino della Gherardesca» (1894).
Ghera’rdi del Te’sta, T o m m a s o, italiensk
författare (1818—81). Blev genom sina
berättelser, främst »La povera e la ricca» (1858),
en av Italiens mest lästa skriftställare. Han
vann dock sin egentliga ryktbarhet genom
ett 50-tal lustspel, som bl. a. skildra toskanskt
vardagsliv (»En pärla bland äkta män»
uppfördes i Stockholm 1860). G:s »Teatro comico»
utgavs i 4 bd 1856—83. (K. A. H.)
Ghe’tto, sannolikt it. (gjuteri, efter ett
dylikt i Venezia, där judarna 1516 tvungos att
slå sig ned), G e 11 o, det i åtskilliga italienska
och orientaliska städer åt judarna upplåtna
kvarteret. Roms beryktade g. uppläts 1555 av
påven Paul IV men är nu ett minne blott.
I Prag, Amsterdam och flera polska städer
finnas gamla judekvarter. Judiska flyktingar
från Östeuropa ha i flera västerländska städer,
t. ex. London och New York, bosatt sig tätt
sammanhopade i särskilda judekvarter, som
kallats g. (D. B-ck.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
