Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghirlandajo, familj - Ghisti, Giorgio (Il Mantovano) - Ghor - Ghorider - Ghotan (Gothan), Bartholomæus - Ghyczy, Kálmán von - Giacometti, Paolo - Giacosa, Giuseppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Ghisi—Giacosa
638
förde G. i Florens sina
huvudarbeten, freskocyklerna i
Santa Trinitä (1485) och Santa
Maria Novella (1490) med
omfångsrika bilder ur på det
förra stället Franciscus’, på
det senare Marias och
Johannes Döparens liv, de
sistnämnda tillika en av ädel
stilkänsla präglad skildring
av den dåtida verkligheten i
Florens (se vidstående bild).
Bland G:s altartavlor är
»Herdarnas tillbedjan» (i
Uffi-zierna, Florens) påverkad av
nederländaren Hugo van der
Goes. G. är även mästare till
åtskilliga porträtt. — G:s
bröder D a v i d e G. (1452—
1525) och Benedetto G.
(1458—97) voro hans
medhjälpare; hans son R i d o 1 f o
G. (1483—1561), lärjunge av
fadern och av Davide G., utbildades senare
under ledning av Fra Bartolommeo och Rafael.
— Litt.: K. Escher, »Malerei der Renaissance
in Mittelitalien» (1922). A. L. R. (H. C-l.)
Ghi’si, Giorgio, kallad II Mantovano,
italiensk kopparstickare (1520—82). G.
förfogar över en solid teknik, som söker förena
Marc’ Antonios’ kraftiga föredrag med de
tyska småmästarnas mjukare behandling.
Mellan strecken brukar han anbringa små
punkter. G:s verk uppgår till ett 70-tal blad,
utförda efter Rafael, Michelangelo och Giulio
Romano. Han var omkr. 1550 verksam för
konstförläggaren Hieronymus Cock i
Ant-werpen och blev därigenom en av de
inflytelserikaste förmedlarna av den italienska
stilen i Nederländerna. A. L. R. (H. C-l.)
Ghor [går]. 1. Bergstrakt i v. Afganistan.
— 2. Gravsänkan el-Ghor kring Jordan
och Döda havet, se E 1 - G h o r.
Ghorlder, afgansk-indisk härskarsläkt,
uppkallad efter afganska bergstrakten Ghor,
varifrån Aläu-d din Husain 1150 erövrade Ghazni.
Han lade sedan Afganistan och en del av
Hindustan under sitt välde, undanträngande
ghaznaviderna (se d. o.). Riket utvidgades
under hans efterföljare bl. a. över stora delar
av n. Indien (Oudh, Behar, Bengalen och
Gu-jarat) men sönderföll efter Shihäbu-d dins
(Muhammed Ghöri) död, 1206. (J. Ch-r.)
Ghotan (Gothan), Bartholomæus, tysk
boktryckare, verksam i Sverige 1486—87, förut
bosatt i Magdeburg.
Om hans personliga
öden är föga känt,
blott att han senare
vistats i Lybeck, 1493
åter besökt Sverige
och ett par år senare
omkommit i
Ryssland (1496 omtalas
han som död). Hans
»Johannes Döparens födelse.» Väggmålning1 av Domenico Ghirlandajo i
kyrkan Santa Maria Novella i Florens.
första verk i Sverige var ett missale för
Strängnäs stift, tryckt 1487 i Stockholm på
uppdrag av biskop Konrad Rogge. Samtidigt
tryckte han även »Vita Katherine» (en
levnadsbeskrivning över Birgittas dotter
Katarina av Vadstena, tillkommen för att stödja
arbetet på hennes kanonisering). Tre andra
tryck (ett psalterium och ett manuale för
ärkestiftet samt en donat) kunna även med
visshet hänföras till honom. I Lybeck tryckte
G. ett missale för Abo stift (1488), den lilla
skriften »Vita Brynolphi» och (för Vadstena
kloster) en präktig uppl. av Birgittas
uppenbarelser (1492); jfr G e r a r d u s. (O. W-n.)
Ghyczy [gi’tsi], Kälmän von, ungersk
statsman (1808—88). Han blev vid
revolutionen 1848 understatssekr. i justitiedep. Vid
återupptagandet av det konstitutionella
förhållandet till Österrike kämpade han mot
Deäks försoningspolitik och för en ren
personalunion med Österrike. 1873 grundade han
ett moderat parti och var 1874—75
finansminister. B. L-r.
Giacometti [d^akåme’ti], P a o 1 o, italiensk
dramatiker (1816—82). Skrev för resande
teatersällskap, som han medföljde,
verkningsfulla populära teaterstycken (»La colpa
ven-d.ica la colpa», »Maria Antoinetta», »Il poeta
e la ballerina» m. fl.).
Giacosa [d^akå^a],
Giuseppe, italiensk
dramatiker (1847—
1906). Skrev först ett
antal historiska
dramer men övergick
sedan under inflytande
av bl. a. Ibsen till
moderna motiv. Mest
känd är tragedien
»Tristi amori» (1890;
»Stulen lycka», uppf.
i Sverige 1892), ett
Bartholomæus Ghotans
bok-tryckarmärke i Åbomissalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
