Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gikt - Giktkedjor - Giktmurkla - Gilan, Ghilan - Gila river - Gilaödlan - Gilbert, Alfred - Gilbert, Grove Karl - Gilbert, sir Humphrey - Gilbert, Jean (Max Winterfeld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Gikt—Gilbert, J.
666
Gikt (lat. arthritis ürica, ty. Gicht, fr.
goutte, eng. gout), en sjukdom, som oftast
uppträder hos vällevande män i 40-årsåldern.
Den vanligaste, klassiska sjukdomsbilden är
det akuta giktanfallet: utan
föregående sjukdom eller efter några dagars
illamående, magbesvär, vaknar den sjuke en natt
med våldsamma smärtor i en led. oftast i en
stortå, p o d a g e r (grek. poda’gra, av pus,
gen. podo’s, fot). Tån sväller an, blir blåröd,
starkt ömmande; feber sätter in. Efter några
tim. går anfallet över för att under de följ., ev.
5—10, nätterna upprepas med alltmer minskad
intensitet. Särskilt vid lämplig behandling
kunna sedan anfallen utebli, men ofta inträda
återfall. En andra form, kronisk ledgikt,
uppkommer, då sjukdomen springer över på
ett flertal leder, t. ex. i händerna (cheir^gra},
knäna, hals- oeh käklederna. Den liknar
ledgångsreumatism i ledsvullnad, ledvärk och
ledstelhet men kan skiljas därifrån genom
röntgenundersökning och blodprov samt
genom giktknölarna (tophi),
urinsyreutfäll-ningar, som uppträda invid lederna i senor
och under huden, t. ex. ofta i kanten av
ytter-örat. Sjukdomens underlag är en ökning av
urinsyrehalten i blodet (hyperuricaemi) och
vävnaderna. Orsaken till denna anses vara
en rubbning i nuklein- el. cellkärnsubstansens
omsättning, ev. i njurarnas förmåga att
utsöndra nukleinslagget. purinkropparna
(särskilt urinsyran). Denna »självförgiftning»
antages kunna orsaka, samverka med eller
disponera för talrika symtom från olika organ,
en tredje form, den s. k. giktdiatesen: katarrer
i hals och bröst, magrubbningar, hjärt- oeh
njursjukdom (»giktnjure»). — Sjukdomen är
i påfallande grad ärftlig. Den är betydligt
vanligare i England, Frankrike oeh Holland
än i Sverige.
Behandlingen bör väsentligen gå ut på att
bekämpa urinsyreanhopningen, anordna för
matsmältningsorganen och njurarna lämplig
diet samt lindra de akuta giktanfallen.
Födan måste tillmätas så, att den blott täcker
behovet. Alldeles förbjudna äro de cellrika
födoämnen, som vid sin sönderdelning i
kroppen särskilt alstra urinsyra, näml, lever,
njure, hjärna och (kalv-)bräss. Vidare må man
undvika alkohol, köttextrakt, buljong samt,
under giktanfallet och periodvis även sedan,
kött- och fiskrätter. Dieten blir sålunda
företrädesvis mjölkmat och vegetabilier (jfr
Diet). — Vid de akuta anfallen lägges den
angripna lemmen högt, den svullna leden
in-svepes varmt, och man kan söka ytterligare
lindra värken med vissa smärtstillande och
särskilt urinsyred rivan de medel: atofan och
acetylsalicyl. Dessa äro mycket verksamma
även vid kronisk ledgikt, t. ex. som
omväxling med de stränga dietperioderna. F. ö.
behandlas denna efter ledgångsreumatismens
behandlingsprinciper: värme, bad,
mineralvatten, rörelseterapi. Då sjukdomen merendels
är konstitutionell, är den förebyggande
be
handlingen av utomordentlig vikt. Personer,
som tillhöra en med g. belastad släkt, böra
redan från yngre år inställa sin diet och
verksamhet i överensstämmelse med ovan
angivna regler. Avn. (Tillg.)
Giktkedjor, små galvaniska element i
kedje-form. ävensom giktringar, sammansatta
av koppar och zink, spela alltjämt en roll i
humbugsmedicin mot reumatism och gikt.
Dylikt kan knappast tänkas medföra någon
fysi-kalisk-medicinsk verkan. F. B. (Tillg.)
Giktmurkla, se Gasteromyceter.
Gilän. G h i 1 ä n, provins i n. v. Persien,
vid Kaspiska havet, gränsar i v. till prov.
Aserbeidjan och i n. till ry. republ.
Aser-beidjan; 11.000 kvkm, 150.000—250.000 inv.
(iraner. uppblandade med kurder och turkar,
de flesta schiitiska muhammedaner). G. är
vid kusten låglänt och ofta utsatt för
översvämningar, inåt land bergigt; vattnas av
Kyzylusen m. fl. floder. Klimatet är hett och
osunt. Jorden är mycket bördig. Odling av
ris, korn, vete, fruktträd och mullbärsträd
(för silkesproduktion); fiske. Huvudstad är
Rescht (80.000 inv.) med hamnstaden Enzeli.
Gila river [lø’la ri’vo], biflod fr. v. till
Colorado river, U. S. A. Upprinner i v. New
Mexico och genomflyter Arizona (se d. o., sp.
62). Omkr. 950 km lång.
Gilaödlan, se Heloderma.
Gilbert [gflbat], Alfred, engelsk
skulptör (f. 1854). prof, vid Royal academy 1900—
09. en av de starkaste individualisterna bland
moderna engelska skulptörer. Han slog
igenom med statyn »Icarus»; bland hans många
arbeten märkas ett gripande altarverk i S:t
Albans (den uppståndne Kristus), drottning
Viktorias minnesvård i Winchester och
Shaf-tesburybrunnen på Piccadilly circus i London.
Inom de dekorativa konstarterna har han
åstadkommit överlägsna verk, likaså i
guld-smide och elfenben. G-g N.
Gilbert [giTbot], Grove Karl,
amerikansk geolog och geograf (1843—1918).
Inträdde 1869 i de geologiska
undersökningarnas tjänst och utförde
undersökningsarbeten såväl i västern som i östern. G. sysslade
huvudsakI. med frågor om jordytans former
och dess förändringar, särskilt problem inom
Nordamerikas geologi och geomorfologi, t. ex.
Bonnevillesjön (se d. o.), Niagaiafallens
till-bakaryckande, Coloradoflodens kanjon, Stora
Saltsjön och Alaskas glaciärer. K. A. G.
Gilbert [gi’lbat], sir H u m p h r e y, engelsk
upptäcktsresande (omkr. 1539—83), styvbror
till Walter Kaleigh. G. påpekade i en skrift
1576 möjligheten av en nordvästlig genomfart
till Ostindien. Han fick 1578 rätt till
koloni-seringsanläggningar i Nordamerika, dit han
reste s. å. och 1583. Under den senare resan
tog han New Foundland i besittning. På
återresan omkom han vid ett skeppsbrott. Jfr
amerik. monogr. av C. Slafter (1903).
Gilbert [gi’l-], Jean (heter eg. Max
Winterfeld), tysk operettkompositör (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
