- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
667-668

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gilbert, Jean (Max Winterfeld) - Gilbert, Seymour Parker - Gilbert, William (läkare och fysiker) - Gilbert, sir William (skriftställare) - Gilbert and Ellice island colony - Gilbertöarna (Kingsmillöarna) - Gil Blas - Gilboa - Gilchrist, Percy Carlyle - Gildas - Gildemeister - Gilead - Giles, Ernest - Giles, Herbert Allen - Giles land - Gilgal - Gilgamesjeposet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

667

Gilbert, S. P.—Gilgamesjeposet

668

1879) . Var 1899—1910 kapellmästare i Berlin
och är en av de ledande
operettkompositörerna inom Berlinskolan. Av hans operetter
ha givits i Sverige bl. a. »Kyska Susanna»
(1911), »Min ögonsten» (1913),
»Filmdrottningen» (1914), »Damen i hermelin» (1921),
»Prinsessan Olala» (1922), »Lucullus» (s. å.)
och »Katja» (1923). T. N.

Gilbert [giTbot], Seymour Parker,
nordamerikansk finanspolitiker (f. 1892 13/i0).
Blev advokat i New York 1915. biträdde 1918
—20 vid finansministeriets handläggning av
krigslånefrågorna och var
understatssekreterare i nämnda ministerium 1921—23. Han
var därefter en tid åter advokat och är sedan
okt. 1924 generalagent i Berlin för
skade-ståndsbetalningarna enligt Dawesplanen (jfr
Skadeståndsfrågan). B. H-d.

Gilbert [gi’lbot], William, engelsk
läkare och fysiker (1540—1603), livmedikus hos
drottning Elisabet. Hans berömda arbete »De
magnete» (1600) utgör den första
vetenskapliga behandlingen av magnetiska och
elektriska fenomen. I detta arbete kom f. ggn
benämningen elektrisk till användning.
Jfr Elektricitet, sp. 558.

Gilbert [gflbot], sir William, engelsk
skriftställare (1836—1911). Skrev text till
Sullivans operetter, bl. a. till »The mikado»
(1885; »Mikadon», 1890). Adlad 1907.

Gilbeit and Ellice islands colony [giTbot
ond e’lis åFlondz kåToni], britt, koloni i
Oce-anien, bildad 1915 genom förening av då eller
förut annekterade ögrupper, omfattar f. n.
Gilbertöarna, Elliceöarna, Fanning island,
Washington, Ocean island och Christmas
island (Julön); 1,185 kvkm med 28.992 inv.,
därav 264 vita (1921). Styrelsens säte är Ocean
island. Export av råfosfat och kopra.

Gilbertöarna [gi’lbat-], förr K i n g s m i
11-ö a r n a, britt, ögrupp i Mikronesien under
ekvatorn, mellan Marshall- och Elliceöarna.
Består av 16 låga korallöar om tills. 430
kvkm; 23.250 inv. (1926). Om infödingarna se
M i k r o n e s i e r. G. ställdes 1892 under
brittiskt skydd och ingå sedan 1915 i Gilbert
and Ellice islands colony (se d. o.).
Till G. räknas stundom även de närbelägna
Ocean island och Nauru.

Gil Bias [$il blä’s], roman av fransmannen
Le Sage.

Gilböa, en ort och en bergssträcka i n.
Palestina. Berget begränsar mot ö. den s. delen
av slätten Jisreel. På sluttningen av berget
stupade konung Saul och tre hans söner i en
strid mot filistéerna (1 Sam. 31: 1 ff.). E. S-e.*

Gilchrist [gi’lkrist], Percy Carlyle,
engelsk metallurg (f. 1851); uppfann 1878
tills, m. sin kusin Sidney Gilchrist
Thomas (1850—85) den basiska
bessemer-metod, som efter uppfinnarna blivit benämnd
Thomas-Gilchristmetoden el. endast
Thomas-processen (se Bessemerprocessen). G. H-r.

Gildas [giTdøs], Englands förste infödde
historieskrivare (omkr. 500—570). Hans
ar

bete »De excidio Britanniae» uppdelades av
historikern Thomas Gale (1691) i »Historia»
(om britternas öden från romarnas invasion
till författarens dagar) och »Epistola» (om
det kyrkliga och sedliga förfallet i England).
Verket är skrivet i predikostil med
våldsamma anklagelser mot kyrkan och de
ledande männen i landet. Trots torftighet i
fråga om faktiska uppgifter har arbetet ett
visst värde såsom nästan den enda källan
för brittisk historia under folkvandringstiden.
Jfr H. Williams, »Christianity in early
Bri-tain» (1912). Å. S-n.

Gildemeister [gi’ldomäistor], Johannes
Gustav, tysk orientalist (1812—90). Blev
1845 ord. prof, i orientalisk litteratur och
teologi i Marburg och 1859 ord. prof, i
österländska språk i Bonn. Hans forskningsarbete
behandlade både semitiska språk och sanskrit.

Gileäd, område i Palestina, omfattade i
vidsträckt bemärkelse hela det av israeliterna
intagna området ö. om Jordan, n. om Moab,
vanl. dock den bergstrakt, som sträcker sig
från Jarmuk i n. till Hesbons platå i s. Sin
högsta punkt når G. i Djebel Osar (Hoseas
berg), 1,096 m över Medelhavet. I motsats
till andra trakter i Palestina täckes G.
flerstädes av vacker löv- och barrskog. E. S-e.*

Giles [d^åilz], E r n e s t, australisk
forskningsresande (1847—97). Företog 1872—76
flera resor i det inre av Australien,
varunder han bl. a. upptäckte Amadeussjön. Han
skrev bl. a. »Australia twice traversed» (2 bd,
1889). (O. Sjn.)

Giles [d^ailz], Herbert Allen, engelsk
sinolog (f. 1845). Var 1867—93 anställd i
brittisk konsulattjänst i Kina och blev 1897 prof,
i kinesiska i Cambridge. G. skrev bl. a.
»Chi-nese-english dictionary» (1892; 2:a uppl. 1912;
det största i sitt slag hittills), »Chinese
bio-graphical dictionary» (1898) och »History of
chinese literature» (1901). B. Kgn.

Giles land, polarö i Ishavet, se Vita ö n.

Gilgal, flera orter i Palestina. Mest bekant
var israeliternas första lägerställe efter
övergången av Jordan (Jos. 4: 19), länge deras
högkvarter. Detta G. låg ö. om Jeriko. E. S-e.*

Gilgamesjeposet, babyloniernas största och
bäst bevarade diktverk. I sin nuv. gestalt
finnes det i bunden form upptecknat på 12
kilskriftstavlor från konung Assurbanipals
(668—626 f. Kr.) berömda bibliotek. Några
fragment äro kända från gammalbabylonisk
tid (omkr. 2000 f. Kr.); deras framställning
avviker på sina ställen ganska mycket från
det större eposets. Fragment av dikten ha
påträffats i ruinerna vid Bogazköi i
Kappa-dokien; denna version är hetitisk och härrör
från 1300-talet f. Kr.

G. är i sin nuv. form en gripande skildring
av människans hopplösa kamp att skaka av
sig ångesten för döden. Till en början lever
hjälten, som är konung i staden Uruk, helt
upptagen av sitt arbete och sina nöjen. Tills,
m. sin vän Engidu drar han ut på äventyr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free