Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gillberg, Jacob Axel (målare) - Gillberga (socken i Värmlands län) - Gillberga (socken i Södermanlands län) - Gille - Danmark - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Gillberg, J. A.—Gille
674
Gillberg, Jacob Axel, målare (1769—
1845), son till J. G. Studerade vid
Konstakad. och sju år utomlands, var officer vid
Fortifikationen (major i armén 1803). blev
prof, vid Konstakad. 1798 och dess dir. 1840.
Han var teckningslärare vid Karlberg 1792—
1810. G. tog intryck från olika håll, ej minst
från engelska miniatyrister. och var en skarp
fysionomist (Gustav IV Adolfs porträtt 1796).
Han utförde på äldre dagar med förkärlek
profilporträtt, tecknade på pergament med
lätt färgläggning. Konstakad. äger två
självporträtt i miniatyr från 1842. G-gN.
Gillberga, socken i Gillbergs härad (se d. o.
och kartan); 208.09 kvkm, 2.433 inv. (1928).
Upptages närmast älven och sjöarna av den
odlade Gillbergadalen. 4,247 har åker, 12.520
har skogs- och hagmark. I G. ligga Nedre
Kålsäters kraftstation och trämassefabrik.
Ingår i G. och Långseruds pastorat i
Karlstads stift, Gillbergs kontrakt.
Gillberga, socken i Södermanlands län,
Väs-terrekarne härad, vid övre Eskilstunaån; 53.46
kvkm, 1.172 inv. (1928). Omfattar skogklädda
bergkullar oeh odlade slättmarker, före
Hjälmarens sänkning till stor del sanka och
outnyttjade. 1.895 har åker, 3.127 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Biby, Hyndevad. Ingår
i G. och Lista pastorat i Strängnäs stift,
Västerrekarne kontrakt.
Gille, under medeltiden beteckning för
sammanslutningar av olika karaktär och i olika
syften. Många medeltida g. stå sannolikt
i utvecklingshistoriskt samband med varandra,
i det att de äro uttryck för en
sammanhängande stor föreningsrörelse. som gick genom
tiden. De länder, där g. förekommo, ligga i n.
delen av Europa: Frankrike, Flandern.
England, Tyskland, Skandinavien och
östersjöprovinserna, varför man förmodat, att g. ha
gammalt germanskt ursprung. Till stöd härför
har man åberopat själva ordet g:s härkomst
och äldsta betydelse. Gille är av germansk
stam och har tidigast uppvisats i de nordiska
språken med betydelsen »betalning»,
»sammanskott» (jfr sv. gälda), varur sedan
utvecklat sig betydelsen »gästabud», »dryckeslag»,
»sammankomst» och slutligen »brödraskap».
Enl. några forskare skulle ordet gille allra
äldst ha betytt »offergåva», »offer» oeh de
gästabud, varom ordet brukades, eg. haft
religiös karaktär.
G:s första framträdande tillhör den tid, då
ättebandet började lossna och den offentliga
myndigheten ännu ej mäktade
tillfredsställande övertaga omsorgen om den enskildes
rättsskydd. En av de utvägar de enskilda då
tillgrepo var att sammansluta sig till g. för
bmsesidigt skydd och inbördes hjälp. Dylika
sammanslutningar ställdes under religionens
helgd. Religiösa element ingå därför i varje
verkligt g.: dels utförde man vid
sammankomsterna religiösa handlingar, t. ex.
min-nesdrickning till helgons ära, dels beflitade
man sig om goda verk, t. ex. brännandet
av ljus och läsandet av mässor vid helgons
altaren. I Frankisk^ riket omtalas g. (fr.
gildes) redan pä 700 talet. I England börja
verkliga g. (eng. gnilds el. gilds) framträda i
källorna på 1000-talet. Den viktigaste formen
blev här köpmansgillet
(gildatmercato-ria). Ett dylikt g. ägde ofta ett eget hus
(guild-h all), på en gång samlingslokal och
varuhus. G. stod under ledning av en å 1 d e
r-m a n eller flera och dennes bisittare. Till en
början voro även hantverkare medl. av
dessa g., men när stigande arbetsfördelning
vidgade klyftan mellan handel och hantverk,
utstöttes hantverkarna och hänvisades
uteslutande till sina egna föreningar, h a n
t-verksämbeten (se d. o.).
Köpmansgil-lena ha bl. a. haft betydelse för
bolagsrät-tens historia; så bildades t. ex. de senare
stora engelska handelskompanierna i
anslutning till dessa äldre handelssällskap.
Bland de g. (ty. Gilden), som tyska köpmän
bildade under medeltiden, fingo andra typer
större betydelse. G. av den engelska formen,
omfattande samtliga betydande köpmän i en
stad, bildades i Tyskland blott i ett fåtal
fall. Däremot förekom ofta, att handlande
inom en och samma handelsgren, t. ex.
klädeshandlare, sammanslöto sig till ett g. En annan
form, som utbildades till stor betydelse av
tyskarna, var sammanslutningen av
främmande köpmän eller, som man under
medeltiden sade, gäster till ett g. eller en h a n s a
i den stad, dit de kommit för att driva sin
handel; så bildade t. ex. köpmännen från Köln
i London ett g. med eget gillehus. Om det
tyska Gotlandsfarargillet se H a n s a.
I hanmark, där g:s (da. gilde) historia går
tillbaka till början av 1100-talet, var
huvuduppgiften, i synnerhet under första tiden,
att bereda medlemmarna rättsskydd och
rättshjälp. Därjämte voro gillebröderna skyldiga
att lämna varandra ekonomisk hjälp, om
gillebroder drabbades av skeppsbrott,
eldsvåda el. dyl. Mot medeltidens slut trädde g:s
religiösa och sociala uppgifter mera i
förgrunden. De förnämsta danska g. voro
Knutsgillena, vilka bildades i flera städer, t. ex.
Odense, Skanör. Malmö och Lund (se
Knutsgillen). I Lund fanns även Det stora
prästgillet, vilket liksom Knutsgillena ännu
fortlever (se K a 1 e n d e g i 1 1 e n). — Norska g.,
som omtalas från senare delen av 1000-talet,
likna de danska.
I Sverige omnämnas redan under 1000-talet
på runstenar ett frisiskt g. i Sigtuna och ett
g. i Skänningetrakten. Några g., som omtalas
efter början av 1300-talet, ha en så
ålderdomlig form, att de tydligen funnits långt tidigare.
Detta gäller särskilt om S:t Eriks gille
i eller nära Uppsala; dess stadga ligger till
grund för en uppteckning från 1500-talet av
en stadga för ett Eriksgille i Sparrsätra
socken. Den är indelad i balkar efter de
gamla svenska lagarnas mönster. Detta g.
styrdes av en ålderman; två andra förtroen-
VIII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
