Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giolitti, Giovanni - Giona - Giordano, Luca - Giordano Bruno - Giorgio Martini, Francesco di - Giorgione (Giorgio da Castelfranco) - Giornale d’Italia - Giotto di Bondone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Giona—Giotto
688
»Kristus undervisar vid tolv års ålder i templet.» Målning av Luca
Giordano i Galleria nazionale i Rom.
nunzio från Fiume (se d. o.). Omstridd var
hans passiva taktik mot kommunisternas
tilltag hösten 1920 att i stor utsträckning
besätta fabrikerna och söka driva dem för egen
räkning; han har motiverat den med
farhågor för inbördeskrig och fabrikernas
förstörande. G. avgick juni 1921, sedan nyvalen
till parlamentet försvagat hans
regeringsmajoritet. Under den hösten 1922 införda
fascist-regimen har han intagit en försiktigt
tillbakadragen hållning. G. utgav 1922 ett sakrikt
memoarverk (fr. uppl., »Mémoires de ma vie»,
1923). V. S-g.
Giona, se N k i o n a.
Giordano [d^årda’nål, Luca, italiensk
målare (1632—1705), tillhörande Neapelskolans
konstkrets. G. fick som gosse undervisning
av sin fader, målaren Antonio G. Det är
ovisst om Luca sedan blev elev till Ribera
eller om Riberas inflytande på Lucas konst
är indirekt; Luca har bevisligen kopierat
spanjorens målningar och tidigt efterhärmat
hans stil. G:s enastående förmåga att lära
sig andra målares maner förledde honom till
ytlighet. Han kunde imitera Paolo Veronese,
Tizian. Tintoretto, G. Bassano, Rafael, Dürer,
Rembrandt, Rubens o. a„ och han gjorde det
med sådan virtuositet, »att man inte kunde
skilja det äkta från det oäkta». Utom Ribera
ha Veronese och P. da Cortona påverkat G.
Han arbetade mycket snabbt, kunde t. ex.
fylla en kyrkkupol med målningar på 48
timmar eller måla en stor altartavla på en dag
och fick därför av sina samtida tillnamnet
Fa presto (it., »skynda dig!»). Bland de
omkr. 5.000 oljemålningar och mängden av
fresker G. utfört märkas tavelsviterna i
Neapels Museo nazionale samt valv- och
väggmålningarna i Santa Brigida i Neapel (1678).
Efter sin återkomst från Spanien, där G.
vistades från 1692 i nära tio år, sysselsatt
med stora arbeten, bl. a. i klostret i Escorial,
utförde han sitt sista större
fresko-måleri, de berömda
framställningarna efter G. T. i San Martino i
Neapel. Som dekorationsmålare
har G. haft stor betydelse för
barockens målningsstil. —
Litt.-hänv. i »Allgemeines Lexikon der
bildenden Künstler», bd 14. E. L-k.
Giordano Bruno [d^årda’nå [-bro’-nå].-] {+bro’-
nå].+} se Bruno.
Giorgio MartFni [d$å’rd$å-],
Francesco di, italiensk
konstnär, 1400-talet, se Francesco
di Giorgio Martin i.
Giorgione [d$ård$å’ne], eg.
Giorgio da Castelfranco,
veneziansk målare (omkr. 1478—
1510). Nyare forskningar ha
fastställt, att G. oegentligt tillagts
familjenamnet Barbarelli
(Barba-rella). F. ö. vet man ej mycket
om G:s person och utbildning, och
endast några få målningar äro
bevarade, om vilka man med säkerhet kan
påstå, att de äro av honom. Dessa
arbeten visa, att G. mottagit starka intryck
av Giovanni Bellini och — i mindre skala
— av Carpaccio, särskilt då den förres
kolorit och den senares figurstil. I motsats
till sina föregångare ägnade G. icke så stor
uppmärksamhet åt de kyrkliga och bibliska
motiven utan målade mytologiska och antika
ämnen samt stämningsfyllda landskap med
harmoniskt insatta figurer; såväl
porträttsom naketmåleri kännetecknas av ädel
uppfattning och monumental hållning. G:s
inflytande på samtida målare var mycket stort;
han framträder vid nyare tidens början som
en rikt begåvad, ursprunglig konstnär, en av
de mest betydande mästarna icke endast inom
venezianskt utan även inom europeiskt
måleri, »en konstnärssjäl av ädlaste slag, finare
än Tizian, mera imponerande än Tintoretto»
(L. Justi). — Bland G:s oomtvistliga arbeten
märkas särskilt »Madonnan med den helige
Franciscus och S:t Göran» (omkr. 1504; i
huvudkyrkan i konstnärens födelsestad,
Castelfranco), den s. k. »G:s familj» (Venezia,
Pa-lazzo Giovanelli), G:s förnämsta
landskapsmålning, samt »Sovande Venus», fullbordad
av Tizian efter G:s död (Dresdengalleriet),
»renässansens första bild av en liggande naken
kvinna». Se bilder på plansch vid sp. 684. —
Litt.: L. Justi, »G.» (2:a uppl. 1926). E. L-k.
Giornale d’Ita’lia [d^årnaTe-], daglig
tidning i Rom, mycket spridd över hela Italien.
Uppsattes 1901, var länge organ för Sonninos
politik och är numera fascistisk.
Giotto di Bondone [d^tå di båndå’ne],
italiensk målare och bildhuggare (1266 el.
1276—1337). De dokumentariska
upplysningarna om G:s liv och arbeten äro synnerligen
knapphändiga. Sannolikt förefaller, att han
tidigt kommit i beröring med romerska
konstnärer samt att hans stil påverkats genom stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
