Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giovanni - Giovanni, Fra - Giovanni da Bologna - Giovine Italia - Giovio, Paolo (Paulus Jovius) - Gipa - Gips - Gipsavgjutning - Gipsbinda - Gipsbruk - Gipsförband - Gipsgjutning, Gipsmodell - Gipyr - Giraffen - Giraffklaver - Giraffsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Giovanni—Giraffsläktet
692
Giova’nni [d^å-], it. namnform för
Johannes. — Fem.: G i o v a’n n a, Johanna.
Giova’nni [d^å-], F r a, italiensk målare,
1400-talet, se Angelico.
Giovanni da Bologna [d^åva^i da bålå’nja],
1500-talsskulptör, se Bologna, Giovanni da.
Giovine lta’lia [d^å’v-], »Unga Italien», ett
hemligt italienskt sällskap, bildat bland
italienska flyktingar i Marseille av Mazzini 1831
el. 1832. Dess mål var Italiens enhet, frihet
och oberoende; det utgav en tidskrift, Giovine
Italia, och underblåste flera frihetsrörelser i
de italienska staterna. Efter 1849 miste det
sin betydelse, då dess republikanska ideal fick
vika för tanken på ett nationellt kungadöme.
Giovio [d^å’viå], P a o 1 o, lat. Paulus
J o v i u s, italiensk historiker (1483—1552).
Var först läkare, sedan präst och blev 1528
biskop av Nocera. Han är mest känd för sin
stilistiskt förtjänstfulla men rätt partiska och
opålitliga samtidshistoria, »Historia sui
temporis» (för tiden 1494—1547; 2 bd, 1550—52).
Gipa, att vid undanvindssegling el.
vändning undan vind skifta över ett bom- el.
sprisegel, så att vinden fyller från andra
sidan. Att gipa kräver särskilt i hård vind
stor påpasslighet. (ö-g.)
Svalstjärtliknande tvillingkristall av gips.
Gips (grek. gy’psos, lat. gy’psum), det
viktigaste sulfatmineralet, bestående av
vatten-haltigt kalciumsulfat, Ca SO« + 2H2O.
Kristallerna äro monoklina (se K ris ta 11 sys t em),
och bland dem märkas ofta
svalstjärtliknande tvillingar (se bild). G. repas lätt redan
av nageln, har utmärkt klyvbarhet efter en
yta (symmetriplanet), spec. v. 2.2 till 2,4 och
är färglös el. vit, grå. gul, rödaktig el. brun.
Klart genomskinlig, bladig g. kallas m a r i e
n-glas. I Sverige träffas g. endast sparsamt,
men i utlandets sedimentära formationer
finnes g. på många ställen bergartsbildande i
stora massor av kornig el. tät struktur el.
jordartad beskaffenhet. G. har mycket stor
användning. Ren el. vackert färgad g. (a 1
a-b a s t e r, se d. o.) nyttjas till
bildhuggeri-arbeten m. m., trådig g. (strå- el. s i d e
n-g i p s) som smyckesten och mald, obränd g.
vid beredning av cement, emaljer, glasyrer och
färger samt som gödsel- och
jordförbättrings-medel. Viktigast är dock användningen av
bränd g. Vid upphettning till 120—170° C
bortgår större delen av kristallvattnet, och
den till pulver malda återstoden
(stuck-g i p s) brukas till stuekaturarbeten,
avgjut-ning, kitt, gipsförband (se d. o.) m. m. på grund
av egenskapen att med vatten inom en kort
stund stelna till en fast massa. Upphettas
g. till 850—900° C, erhålles estrichgips,
som. utrörd med vatten, långsamt hårdnar och
i vissa länder nyttjas till murbruk m. m.
Drives upphettningen till 1,000—1,200° C, får
man dödbränd g., som förlorat förmågan
att stelna vid tillsats av vatten och brukas
som tillsats vid fabrikationen av vissa
pap-perssorter. N. Zn.
Gipsavgjutning, se Gjutning och M
u-s e u m.
Gipsbinda, se Gipsförband.
Gipsbruk, ett slags murbruk (se d. o.).
Gipsförband, inom kirurgien mycket nyttjat
förband, som beredes på följ, sätt: långa
gasremsor ingnidas med absolut torrt gipspulver,
varefter de löst hoprullas till bindor. Dessa
neddoppas i varmt vatten, urvridas och lindas
kring den kroppsdel, som skall bandageras och
som dessförinnan insvepts i vadd. De torka
på 15—30 min., och bandaget är redan då fullt
hårt och fast. Gipsbandaget nyttjas dels vid
benbrott, dels också vid sjukdomar i
ledgångar, då det gäller att hålla dem fullt
orörliga, ej sällan sedan man på ett eller annat
sätt rättat en felaktig ställning i dem. T. R.
Gipsgjutning, Gipsmodell, se Gjutning.
Gipyr (fr. guipure), tämligen grov, med silke,
silver- el. guldtråd överspunnen snodd, använd
för garnering av kläder o. dyl.; därav
förfärdigad spets av barocktyp liksom även
sådan av vitt linne (jfr Spetsar). — Filet
guipure el. F i 1 é = nätspets (se d. o.).
Gir, ändring av ett fartygs kurs. Då flera
fartyg gå tillsammans i formering, ändras
kursriktningen genom successiv g., då
fartygen gira efter varandra vart och ett i det
föregåendes kölvatten, eller genom s a m t
i-d i g g-, då alla fartyg på en gång gira till
den nya kursen. Under strid utföras enl.
nutida taktik smärre tillfälliga girar oberoende
av varje fartyg i formeringen för att störa
fiendens eldgivning, s. k. e 1 d g i r a r. Jfr
Evolution. ö-g.
Gira’ffen [Jir-] (lat. Camelopa’rdalus),
astron., en stjärnbild, belägen mellan Stora
björnen, Perseus och Cassiopea. Innehåller
endast ljussvagare stjärnor.
Gira’ffklavèr [Jir-], mus., se Klaver.
Gira’ffsläktet [/ir-], Gira’ffa
{Camelopa’rda-lis), utgör jämte släktet Okapia (se Okapi) de
enda nu levande representanterna för fam. g
i-raffdjur, Giraffidae, av gruppen idisslare
bland partåiga hovdjur. Utmärkande för g. är
framför allt den starka utvecklingen av den
främre delen av kroppen. Medan längden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
