Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaciär - Glaciärbord, Glaciärbrunn, Glaciärport - Glaciärräfflor - Glaciärsten, Glaciärälv - Glad, Rasmus - Glada - Gladbach - Gladbeck - Gladhammar - Gladiator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Glaciärbord—Gladiator
720
dels genom solstrålningen, dels genom den
starka avdunstningen på grund av blåsten.
Bland de bästa bevisen för ablationens
betydelse kan nämnas
bildningen av
glaciärbord därigenom, att
stora block på ytan
av g. skydda sitt
underlag från
avsmältning, så att ett
dy
likt block kan vila på en »stjälk» av ett
par m höjd. På ytan samlar sig
smältvattnet, som först bildar små bäckar och
sedan rinner ned genom någon rämna i isen,
antingen en mindre, som ej går så långt ned
i g., eller en större, en glaciärbrunn,
som direkt från g:s yta leder vattnet ned
till dess botten (här kunna bildas
sub-glaciala jättegrytor). Smältvattnet samlas
här i bottnen av g. till en vattenflod, som
rinner fram under g. och slutligen genom
gla-cjärporten (se pl. till art. Flod) vid g:s
distala ända kommer fram i dagen som en
starkt slamfylld ström, glaciärälven. Då
emellertid dennas vatten kommer från högre
belägna ställen, står det under ett ganska
starkt tryck och för med sig icke endast slam
utan även grövre material, sand och grus.
Under g:s rörelse nedåt för den med sig en
del stenar och löst material, som avlagras
(se M o r ä n). De i g:s undre delar infrusna
stenarna åstadkomma en avslipning och
po-lering av g:s underlag (se G 1 a c i a 1 r ä f
f-1 o r). Även de stenar, som föras med i
bottenmoränen, bli avnötta och repade, så att de
skarpa kanter, som uppstått vid bergarternas
krossning och klyvning, helt avjämnas, medan
stenarna i allm. behålla sin mångkantiga form.
Man kallar dylika stenar glaciärstenar,
jökelstenar el. glaciärrepade stenar. Förekomsten
av dylika är ett av de säkraste bevisen för
en fordomtima vidsträcktare utbredning av g.
— Genom g:s erosion utbildade dalar erhålla
en U-formig profil (se Dal med bild).
G. finnas av mycket växlande storlek.
Mellan små dalglaciärer och de vidsträckta
istäcken, som i polartrakterna bilda inlandsis
(se d. o.), finnas alla övergångar. Från högre
belägna isplatåer utgå isströmmar, som nå
slättlandet eller havet, t. ex. av Norges g.
Jostedalsbreen och Folgefonnen (se dessa ord);
en annan glaciärtyp finnes på Island och i
Alaska (piedmont- el. förlands-g.), där flera
g. utgå från bergstrakterna och sedan
samlas på slätten nedanför (t. ex.
Malaspina-glaciären). — Avlagringarna vid nutidens
alpina g. ha av A. Penck vetenskapligt
tolkats; enligt honom råder fullkomlig analogi
mellan förhållandena vid en nutida alpglaciär
och vid den stora kvartära inlandsisens rand
(jfr Morän).
I Sverige finnas över 200 g., mest små g.;
de längsta äro omkr. 5—6 km långa, och
Älmajalos-g. i Sulitelmamassivet har en
areal av 22 kvkm. Sveriges glaciärer började
utforskas redan före 1807 av Göran
Wahlen-berg. Senare ha de undersökts av bl. a. F.
Svenonius (från 1883) och Axel Hamberg (från
1890-talet). K. A. G.
Glaciärbord, Glaciärbrunn, Glaciärport, se
Glaciär.
Glaciärräfflor, se Glacialräfflor.
Glaciärsten, Glaciärälv, se Glaciär.
Glad, Rasmus (latiniserat E r a s m u s
Læ t u s), dansk-latinsk författare (omkr. 1520
—82); prof, vid Köpenhamns univ. 1554—74.
Skrev ett stort antal latinska dikter, däribland
»Bucolica» (1560), »De re nautica» (1573), som
är tillägnad venezianska republiken och
innehåller viktiga underrättelser om nordens
handelsförhållanden på 1500-talet, samt »Res
danicæ» (s. å.), en versifierad historia om och
beskrivning av Danmark. C. R.*
Glada, zool., se Gladsläktet.
Gladbach [glä’tba^]. 1.
München-Glad-bach, stad i preuss. reg.-omr. Düsseldorf,
Rhenprovinsen, 24 km v. om staden
Düsseldorf; 114,727 inv. (1925). Medelpunkt för den
rhenska bomullsindustrien; järngjuterier,
maskinfabriker m. m.; högre fackskola för
textilindustri. G. har uppstått kring ett
bene-diktinkloster; därav namnet (av ty. Mönch,
munk). — 2. Bergisch-Gladbach, stad
i preuss. reg.-omr. Köln, Rhenprovinsen, 15 km
n. ö. om staden Köln; 18,190 inv. (1925),
övervägande katoliker. Mångsidig industri.
Gladbeck [glä’tbäk], stad (sedan 1919) i
preuss. prov. Westfalen, 10 km n. om Essen;
59,620 inv. (1925). Järnvägsknut.
Stenkolsgruvor. Cementfabriker och metallindustri.
Gladhammar, socken i n. Kalmar län, S.
Tjusts härad, innanför Verkebäcksviken, s. v.
om Västervik; 135,26 kvkm, 2,232 inv. (1928).
Omfattar skogiga bergpartier, spridda
åkermarker, talrika sjöar och åar
(Botorpsström-men m. fl.). 1,649 har åker, 9,939 har
skogs-och hagmark. I G. Gunnebo (se d. o.; omkr.
900 inv.) och Verkebäcks lastageplats.
Egendom: Sundsholm. Ingår i G:s och Västerrums
pastorat i Linköpings stift, S. Tjusts kontr.
Gladiator, lat. (av gla’dius, svärd),
»svärdkämpe», hos forntidens romare namn på de
yrkeskämpar, som vid offentliga
föreställningar, gladiatorsspel, stredo (vanl. parvis)
på liv och död. Från etruskerna, hos vilka
förnäma personers begravningar firades med
människooffer i form av envigsstrider, kom
bruket till Rom; man hade även här dessa
spel (tidigast 264 f. Kr.) länge blott vid
begravningar, senare som omtyckt folknöje ända
till 400-talet e. Kr. .Även förekommo,
särskilt under kejsartiden, venatiönes,
djurhets-ningar, d. v. s. strider mellan vilda djur el.
mellan dessa och människor (en rest härav
tjurfäktningarna) och avlivande av dödsdömda,
bl. a. kristna martyrer, genom vilddjur (se
A n d r o c 1 e s). — G. voro krigsfångar, slavar,
förbrytare, stundom fria män (se C o m m
o-d u s); de utbildades i skolor — en dylik kasern
är utgrävd i Pompeji — under ledning av en
Bild 1. Glaciärbord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
