Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjörwell, Carl Christoffer (arkitekt) - Gjövik - G-klav (Diskantklav, Violinklav) - Gl. - Gla - Glace - Glacéhandskar - Glacéskinn - Glacial - Glaciala bildningar - Glacialerosion - Glaciallera, Glacialmärgel, Glacialperioden - Glacialräfflor, Glaciärräfflor - Glacialsand, Glacialteori - Glaciation - Glacifluvial - Glacifluviala avlagringar - Glacis - Glaciär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Gjövik—Glaciär
718
dessutom nämnas ombyggnaden av Karlberg
till krigsakademi samt av Sävstaholm (1804
—15), nybyggnaden av Drottningens
paviljong och Ekotemplet vid Haga samt av
herrgårdarna Garpenberg (1801), Åda (1804) och
Taxinge-Näsby (1807). Hans största arbete är
Garnisonssjukhuset i Stockholm (fullb. 1834),
en byggnad med tempelfronton,
kolonnställning och framspringande flyglar (se bild vid
Garnisonssjukhus). G. arbetade i en
tung och allvarlig nyklassicism i Desprez’
anda. A. Stw.
Gjövik, stad i ö. Norge, Opland fylke, kring
Hunnselvens mynning i v. Mjösen; 5.012 inv.
(1926). Är f. n. slutstation för Nordbanen
(från Oslo) och har kring älvens forsar
kraftverk och industrianläggningar; intill G. ligga
Mustads margarinfabrik och mek. verkstäder.
Där G. nu ligger, anlades 1806 ett glasbruk;
G. blev stad 1861.
G-klav (Diskantklav, Violinklav),
mus., den klav, som angiver ettstrukna g och
som numera alltid omfattar diskant- eller n
violinsystemets andra linje, fordom även
stundom den första, då den kallades xjz
»fransk violinklav». Jfr Klav. A. L.*
Gl., i Frankrike kem. beteckning för en
atom beryllium (glucinium).
Gla, två sjöar i Värmland, Stora G. i
Glava socken, 34 kvkm, 141 m ö. h., 62 m
djup, och övre G. n. v. därom i Glava.
Sil-bodals, Karlanda och Älgå socknar, 14 kvkm,
163 m ö. h. Omgivas av höga berg,
sammanbindas av en kort å och avflyta till
Glavs-fjorden. Vid Stora G. ligger Glava glasbruk.
Glace [glas], fr., se Glass.
Glacéhandskar, se Handske.
Glacéskinn, se Handske och Läder.
Glaciäl (av lat. gla’cies, is), geol., som avser
sådana skeden i jordens historia, vilka
särskilt utmärkt sig för stark isbildning, främst
istiden (se d. o.).
Glaciala bildningar, geol., gemensamt namn
på de lager av olika jordarter, sand, grus
och lera, som uppstått under
nedisningsperio-der i jordens historia, främst istiden
(se d. o.).
Glacialerosion, den erosion, som en glaciär
utövar på sitt underlag. Dels avslipar isen
med hjälp av infruset moränmaterial
ojämnheterna, dels bortplockar och bortför den
stenar ur den förvittrade och förklyftade
berggrunden. Om storleken av denna g. råda ännu
delade meningar. Under det att de flesta
forskare, som arbetat med denna fråga,
tillmäta g. en stor roll i dalbildningen (fjordar,
sjöar), lägga andra huvudvikten vid den
selektiva erosion, som skapat de små ojämnheterna
i topografien inom av isen fordom betäckta
områden. Jfr Dal, sp. 340, Erosion,
Glaciär, Istiden och Rundhällar. O.Sjn.
Glaciallera, Glacialmärgel, Glacialperioden,
se Istiden.
Glacialräfflor, Glaciärräfflor, geol.,
sådana fåror och repor, som på berggrunden
eller lösa block inristats genom glaciärisens
framskridande rörelse. Ändras dennas
riktning, avslipas och repas hällarna i ny riktning,
och ett nytt räffelsystem uppkommer. Till de
sist bildade höra avsmältningsräfflorna. Jfr
Glaciär och Istiden. G. D. G.
Glacialsand, Glacialteori, geol., se Istiden.
Glaciatiön, geol., nedisning, nyttjas om
olika nedisningsperioder.
Glacifluviäl (av lat. gla’cies, is, och flu’vius,
flod) avser sådana fluviala bildningar, såväl
avlagringar som utskärningar, vilka
tillkommit genom vattendrag, omedelbart uppdämda
av landis. Dit höra rullstensåsarna (eng.
eskers; se E s k e r). G. D. G.
Glacifluviala avlagringar, se Glacifluvial.
Glads. 1. Se Fält v all. — 2. Bepansring
på krigsfartyg, anbragt i sluttande ställning
kring öppningar i pansardäcket; även
stensatt sluttning av vågbrytare eller strand.
Glaciär (eng. och fr. glacier, ty. Gletscher,
no. bre, isl. jökul). I höga bergstrakter samt
i arktiska och antarktiska länder förekomma
ständigt kvarliggande ismassor, vilka bildas
genom ansamling av den som snö fallande
nederbörden. Genom sammanpackning blir
snön en alltmera fast och kompakt massa av
iskorn, kallad firn; iskornen tilltaga i
storlek och bilda slutligen tät is, som genom
trycket av den alltjämt fallande snön blir
plastisk och kommer i rörelse, om dess
underlag lutar. Om lutningen är tillräckligt
stark, följer ismassan underlagets lägre
partier, dalarna, och når ofta som en ström lägre
belägna slättland; en sådan is ström kallas
g. Om denna når ned till områden med högre
temp., avsmälter g:s ända, och om denna
avsmältning håller jämna steg med tillförseln
av snö i det område, som matar g., blir denna
stationär. Om snöfallet överväger, rycker g.
fram; om avsmältningen har överhand,
skrider g. tillbaka. De mest typiska g., från
vilka man bäst kan bedöma deras egenskaper,
tillväxt, rörelse och avsmältning, äro dal-g.
i bergstrakter, och kunskapen om g. uppstod
i Alperna. — G. följer dalens form och
riktning, i det att ismassan pressas ihop, där
dalen smalnar, och breder ut sig, där dalen
vidgas. Då g. rör sig nedåt, bildas i ismassan
sprickor, såväl i dess rörelseriktning som
tvärs emot denna, de senare väsentligen där
underlaget är brant. Sprickorna gå ihop igen
av det starka trycket, som också ger ismassan
den plasticitet, som är nödvändig för rörelsen
framåt och utför. G:s rörelse är ej ensartad
i hela ismassan utan hastigast i ytlagret och
i mitten av isströmmen. Totalhastigheten hos
g. växlar mycket; Alpernas g. rycka fram 40
—över 100 m om året, Muirglaciären i Alaska
omkr. 600 m om året, medan på Grönland
de isströmmar, som komma ned från
inlandsisen, kunna uppnå en hastighet av 18—
20 m per dygn. — Ytan av g. är mycket
ojämn, på grund av såväl den ojämna rörelsen
som avsmältningen från ytan ^ablationen),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
