Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gladstone, William Ewart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Gladstone, W. E.
726
stons död (1865) earl Russell blev
premiärminister, blev G. underhusets ledare. Under
dessa år fullbordade G. Englands övergång
till frihandelssystemet (handelstraktat med
Frankrike och grundlig omskapning av
tulltaxan 1860, borttagande av pappersaccisen
1861 o. s. v.). Han var ock en av
huvudkämparna för det förslag till
parlamentsre-form, som 1866 vållade ministärens fall. Som
ledare av oppositionen mot ministären
Derby-Disraeli utövade G. ett avgörande inflytande
på karaktären av 1867 års parlamentsreform
genom de ändringar i regeringens förslag han
genomdrev. Från G. kom oek det förslag att
avskaffa den protestantiska statskyrkan på
Irland, vilket störtade ministären Disraeli.
G., som efter 1868 års parlamentsupplösning
fallit igenom i Lancashire men valts till
medlem för Greenwich, kallades nu att bilda sin
första ministär (dec. 1868; själv blev han
förste skattkammarlord). En av den nya
regeringens första åtgärder blev den irländska
statskyrkans avskaffande (1869), icke utan en
skarp strid mellan parlamentets båda hus.
1870 genomfördes en lag, som reglerade
förhållandet mellan jordägare och förpaktare på
Irland (se d. o., historia).
Undervisningsministern W. E. Forster genomförde en ny
skollag, vilken bl. a. förbjöd all dogmatisk
religionsundervisning i de skolor, som
understöddes genom kommunala skolavgifter (de s. k.
board schools); där fick endast bibelläsning
förekomma. Sluten omröstning (ballot)
infördes 1872 vid val till underhuset, och armén
omorganiserades av krigsministern lord
Card-well. Minst bifall skördade regeringens
utrikespolitik; den skiljedom, varigenom
Ala-bamatvisten 1872 löstes, uppfattades på många
håll, ehuru utan fog, som ett bevis på
regeringens svaghet vid tillvaratagandet av rikets
intressen. Alltsedan 1871 befann sig
regeringens inflytande i sjunkande, och 1873
lyckades Disraeli bereda regeringen ett nederlag
i frågan om det irländska
universitetsväsendets omdaning. Ministären ville avgå men
nödgades bli sittande, enär Disraeli
förklarade sig ej kunna bilda ministär. En
parlamentsupplösning 1874 förde trots G:s löften
om skattenedsättningar Disraeli och de
konservativa till makten med stor majoritet. G:s
ministär avgick i febr. 1874 utan att invänta
parlamentets dom.
Missmodig över den brist på lojalitet och
disciplin G. under de tre sista åren av sin
premiärministertid ansåg sig ha mött från sitt
partis sida, avsade han sig jan. 1875
ledarskapet inom det liberala partiet och förklarade
sig ämna alldeles övergiva politiken. Han
ägnade sig nu i stället åt litterära
sysselsättningar, bekämpade i ett par skrifter (1874—
75) ultramontanismen och ofelbarhetsdogmen
samt studerade grekisk mytologi.
Massakrerna på Balkanhalvön och Disraelis
turkvänliga politik ryckte emellertid redan 1876 G.
från studiekammarens lugn, och i både tal
och skrift (»The bulgarian horrors and the
question of the East», 1876) bekämpade han
lidelsefullt regeringens orientpolitik. I slutet
av 1879 företog G. sitt ryktbara fälttåg i
Midlothian i Skottland mot Disraelis
utrikespolitik (Balkan, Afganistan, Sydafrika). G:s
agitation medverkade avgörande till den
svängning i den allmänna meningen, som
genom 1880 års val åter förde liberalerna till
makten. Han valdes nu för Midlothian, som
han sedan representerade till sin avgång ur
underhuset (1895).
G. bildade i april 1880 sin andra ministär,
som innehöll alla nyanser av det liberala
partiet från högaristokratiska whigs, ss. hertigen
av Argyll och lord Hartington, till radikala
demokrater (J. Bright, J. Chamberlain, Dilke).
Den nya ministärens utrikespolitik blev
utpräglat fredsvänlig för att ej säga passiv. Afganistan
utrymdes, i Sydafrika uppgavs
annekterings-politiken, Transvaal återfick så gott som
fullständigt sitt oberoende. I Egypten tvangs
regeringen trots alla försök att hålla sig
utanför krisen att bombardera Alexandria (1882)
och drev sedan allt längre in på
ockupationens bana men ådagalade i sin Sudanpolitik
en i vida kretsar klandrad obeslutsamhet, som
ledde till Kartums fall (1885) och general
Gordons död. 1884 års parlamentsreform
innebar, jämte radikal omreglering av
valkretsindelningen, en ytterligare utvidgning av
rösträtten framför allt genom utsträckande till
landsbygden av de 1867 för städerna
nyskapade rösträttskvalifikationerna. Regeringen
nödgades 1881 att gentemot den ursinnigaste
obstruktion från irländarnas sida genomdriva
en skarp tvångslagstiftning. Härtill slöt sig
dock en jordlag, innebärande stora
inskränkningar i äganderätten (se Irland, historia).
Regeringen tillämpade den nya lagstiftningen
med stor stränghet; Parnell och flera av hans
vänner häktades. Men då trots detta oron på
Irland endast tilltog, beslöt regeringen
lösgiva Parnell, som förklarat sig villig att
medverka till orons stillande, i händelse en lag
om oguldna arrenden genomfördes. Forster,
som var minister för Irland, avgick, och hans
efterträdare lord F. Cavendish blev jämte
understatssekreteraren Burke mördad i Phænix
park i Dublin 6 maj 1882. G. måste nu återgå
till tvångslagstiftningen, och den nye
lordlöjtnanten earl Spencer lyckades småningom med
fast hand återställa ordning.
I juni 1885 föll G:s andra ministär på en
budgetsfråga. Den konservativa ministär,
vilken bildades med Salisbury som ledare, var
emellertid i hopplös minoritet och lyckades ej
vinna majoritet vid valen på hösten 1885.
G. hade nu småningom förts över till det
program för den irländska frågans lösning,
som plägar betecknas med termen home-rule,
d. v. s. inrättandet av särskild representation
och särskild regering på Irland, dock med
vissa garantier för rikets enhet. Redan
sommaren 1885 sonderade G. några av de liberala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
