Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gladstone, William Ewart - Glafsfjorden - Glagolitiska alfabetet - Glaisher, James - Glammis, lady - Glamorganshire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Glafsf jorden—Glamorganshire
728
ledarna om en plan på att ge Irland en
ställning, liknande Kanadas. Då Salisburys
ministär förklarat sig vilja återgå till
tvångslag-stiftningen, störtades den i febr. 1886, och G.
bildade sin tredje ministär på programmet
home-rule för Irland.
G:s övergång till denna politik sprängde det
liberala partiet. Vid den nya ministärens
bildande vägrade Hartington, Bright, Goschen,
James och Selborne att ingå i denna.
Cham-berlain ingick men lämnade den efter några
veckor. I april 1886 framlade G. sitt första
home-rule-förslag. Irland skulle upphöra att
representeras i parlamentet i Westminster; i
Dublin skulle för handläggning av irländska
frågor upprättas en särskild regering och ett
särskilt parlament, fördelat på två kamrar.
Till denna home-rule-bill lades senare ett
förslag om jordexpropriation i stor skala.
Förslaget förkastades 8 juni 1886, och en
parla-mentsupplösning resulterade i betydande
uni-onistisk (home-rule-fientlig) majoritet; G:s
ministär avgick, innan parlamentet samlades i
juli 1886.
G. sökte nu reorganisera den
home-rule-vänliga delen av sitt parti och lyckades även
komma till ett samförstånd med Parnell, men
en skandalös äktenskapsprocess, vari denne
inblandades, tvang G. — av hänsyn särskilt
till det liberala partiets nonkonformistiska
element — att bryta med Parnell (1890).
1892 års val gåvo en svag, på irländarnas
röster beroende majoritet för home-rule. G.
trädde i aug. 1892 för fjärde gången i
spetsen för regeringen. Hans andra
home-rule-bill (1893) skilde sig från den första bl. a.
därigenom, att den bibehöll de irländska
representanterna till minskat antal (80 i st. f.
105) i riksparlamentet. Det sätt, varpå G.
lotsade detta förslag genom underhuset, måste
betraktas som ett kraftprov utan motstycke
för en 84-åring, och »the grand old man» (»den
store gamle») var ock ett hedersnamn, som
allmänheten tilläde honom. Den slutliga
majoriteten blev dock ganska obetydlig (34
röster), och förslaget föll i överhuset med
oerhörd majoritet. Avtagande syn och hörsel
liksom oenighet med kolleger i fråga om
militärutgifterna förmådde honom att avgå 3 mars
1894. G. framlevde sina återstående år i lugn
på sitt gods Hawarden castle (se H a w a
r-d e n), upptagen av litterära sysselsättningar;
blott en och annan gång (med anledning av
massakrerna på armenierna) lät han sin
stämma ljuda i lidelsefulla diatriber mot
turkarna. Han avled 19 maj 1898 och begrovs i
Westminster abbey. Han var sedan 1839 g. m.
Catherine Glynne (1812—1900).
Sin egentliga statsmannastorhet hade G. som
finansman och parlamentariker. Hans
storartade andliga vitalitet, fenomenala
arbetsförmåga, snabbhet och skärpa i uppfattningen,
stora sakkännedom och sinne för detaljer
gjorde honom till en av de bästa
finansministrar England ägt och satte honom även i stånd
att lösa de mest intrikata
lagstiftningspro-blem. Som debattör hörde G. till sin samtids
främsta. Majestätiskt flödade perioderna från
hans läppar och överväldigade motståndaren
med en brusande ström av ord. Hans brister
som talare voro en påfallande saknad av
humor samt en obestridlig formalism och
benägenhet för spetsfundighet och hårklyverier.
Utrikespolitiken var den svaga sidan i hans
politiska bana; hans doktrinära nationalism
och obenägenhet för att i tid kraftigt ingripa
förde honom till konflikter, vilkas lösning
fordrade mycket större offer, än en från
början kraftig och målmedveten politik skulle ha
krävt. Han kan icke fritagas från en viss
självtillräcklighet, men hans oegennytta och
rena uppsåt bestridas av ingen.
Bland G:s skrifter märkas utom de förut
nämnda »Studies on Homer and the homeric
age» (3 bd, 1853) och »Gleanings from past
years» (8 bd, 1879—97), en samling på olika
håll tidigare offentliggjorda essäer. G:s
»Corre-spondence on church and religion» har utgivits
av D. C. Lathbury (2 bd, 1910). Huvudarbetet
om G. är John Morleys utmärkta »The life of
W. E. G.» (3 bd, 1903; ny uppl. i 2 bd 1906),
rik på utdrag ur brev och
dagboksanteckningar. Nämnas må även S. Ch. Buxton, »Mr G.
as chancellor of the exchequer, a study» (1901),
J. Bryce, »Studies in contemporary biography»
(1903), och O. Burdett, »W. E. G.» (1927). — G:s
porträtt återges på vidstående plansch. T. H-r.*
Glafsf jorden, se Glavsf jorden.
Glagolltiska alfabetet (slav, glagolica [-[gla-gåTitsa],-] {+[gla-
gåTitsa],+} av glagol, ord), det ena av de båda
alfabet, på vilka den kyrkslaviska
litteraturen är avfattad. Om dess förhållande till det
andra, det cyrilliska, alfabetet se K y r
k-slaviska. I moderna editioner av
glago-litiska texter transkriberas dessa vanl. med
cyrilliska bokstäver.
Glaisher [gleFfu], James, engelsk
meteo-rolog (1809—1903). Anställd vid
Greenwich-observatoriet 1835—74, chef för dess
magnetiska och meteorologiska avd. sedan 1840. Han
grundade det första engelska nätet av med
tillförlitliga instrument utrustade meteorologiska
stationer, blev auktoritet på sådana instruments
konstruktion och prövning samt
iakttagelsernas reduktion, beräknade 1847 de
psykro-metertabeller, som i England användes t. o. m.
1925, samt författade 1847—1902
kvartals-rapporter över Brittiska öarnas väderlek. G.
grundade 1850 Brittiska meteorologiska
sällskapet och förblev dess sekr. till 1872. Mest
berömd är G. genom sina 1862—69 tills, m.
Coxwell utförda temperatur- och
fuktighets-observationer i ballong, varvid 5 sept. 1862
en höjd av 11,000 m synes ha nåtts. B. R.
G lammis [glä’mis], lady, se Douglas,
sp. 1197.
Glamorganshire [glomägonj*(i)9], G 1 a m o
r-g a n, wales. Gwlad Morgan, eng. grevsk. i
s. Wales, vid Bristolkanalen; 2,103 kvkm,
1,252,481 inv. (1921). Huvudstad: Cardiff. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
