Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas, Olof - Glasberget - Glasbjörk - Glasblåsarpipa, Glasblåsning, Glasbruk - Glasell, Pontus Bernhard Julius - Glasenapp, Karl Friedrich - Glaser, Julius Anton - Glasera - Glasfabrikation - Glasfluss - Glasförsäkring - Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• 741
Glasberget—Glasgow
742
lärar- och läkarverksamhet drev
G. omfattande och djupgående
studier samt var en framstående
medicinsk författare. Led. av
Vet.-akad. 1860. F. B.’
Glasberget, i germanska
medel-tidssagor och folkvisor ett
otillgängligt berg av glas, på vars
topp en prinsessa med ett
guldäpple sitter, vilken är lovad till
äkta åt den, som förmår rida
uppför berget. Sagan om g. är
uppenbarligen en avläggare av en över
större delen av Asien utbredd
kos-mografisk myt om ett vid
jordskivans medelpunkt beläget berg
(ofta säges det vara helt av järn),
som med sin topp når upp till
eller in i himmelen. På detta
»jordens navelberg» ha enl. åtskilliga
folks myter gudarna sin boning.
Enl. baltisk folktro måste den
avlidne klättra uppför ett berg av glas, på vilket
domaren över de döda har sitt säte. N. E. H.
Glasbjörk, se Björk.
Glasblåsarpipa, Glasblåsning, Glasbruk, se
Glas, sp. 734—735.
Glasell, Pontus Bernhard Julius,
missionär, författare (1824—95). Blev student
i Lund 1842 och verkade som missionär i
Indien 1848—51. Vid hemkomsten prästvigdes
han i Göteborg och blev bl. a. bataljonspräst
vid flottans depå på Nya varvet 1855. Om
G:s verksamhet för idioters uppfostran se
Idiotanstalt. 1875 blev han kyrkoherde
i Bjärshögs pastorat, Lunds stift. G. utgav
samlingar av böner, betraktelser, psalmer och
andliga sånger från äldre tider, däribland
»Cancionale» (1857—58; flera uppl.). (Li.)
Glasenapp [glä’ze-], Karl Friedrich,
tysk språkman och musikförfattare i Riga
(1847—1915). Mest känd genom sin stora och
sakrika Wagnerbiografi, »R. Wagners Leben»
(1876—77; 3:e, omarb. uppl. i 6 bd 1894—
1911). T. N.
Gläser, JuliusAnton, österrikisk jurist
(1831—85), prof, i Wien 1856. justitieminister
1871—79. därefter generalprokurator. G. var
skapare av Österrikes i huvudsak ännu
gällande straffprocessordning av
1873, livligt verksam som
vetenskaplig författare inom straffrätt
och straff process, bl. a. »Ilandbuch
des Strafprozesses» (2 bd. 1883—
85), samt utgivare av
rättsfalls-samlingar. R. B-l.
Glasera, anbringa glasyr (sed.o.).
Glasfabrikation, se Glas.
Glasfluss, en mycket lättsmält
glasmassa.
Glasförsäkring, se
Försäkring, sp. 269.
Glasgow [glä’sgäu], Skottlands
största stad och förnämsta
industri-, handels- och sjöfartscent-
Glasgows universitet.
rum, beläget vid nedre Clyde i grevsk.
Lanark; 1,051,518 inv. (1921). Stadsområdet
(omkr. 120 kvkm) sträcker sig på båda
flodstränderna in bland omgivande kullar. G:s
affärscentrum är beläget n. om Clyde
omkring de fyra viktigaste järnvägsstationerna.
Medelpunkten är George square, som prydes
av en ’mängd monument, bl. a. över W. Scott,
J. Watt och R. Burns. ö. härom märkas
G:s municipala administrationsbyggnader
(City chambers), söderut Post office. I
trakten ligga även börsen (Royal exchange), Bank
of Scotland och Technical college. De största
affärsgatorna äro Argyle, Buchanan,
Sauchie-hall och Union Street. Längre mot n. ö. ligger
det äldsta G. vid S:t Mungo’s cathedral, en
av Skottlands vackraste gotiska kyrkor,
successivt uppförd under 1200-, 1300- och
1400-talet på platsen för en äldre kyrka. På en
kulle bakom katedralen G:s gamla
kyrkogård (Necropolis) med en obelisk över John
Knox. De v. stads.lelarna omkring Kelvingrove
park (»park district») äro välbyggda och
bebos av burget folk. Här ligga Corporation
art galleries, ett av Storbritanniens främsta
konstmuseer, och universitetet; längre mot
n. v. den stora botaniska trädgården (Royal
Glasgow och Clyde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
