Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasgow - Glasharmonika - Glashytta - Glasighet - Glasinae - Glaskopf - Glaskroppen - Glasmeteoriter - Glasmosaik - Glasmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Glasharmonika—Glasmålning
744
George square och City chambers.
botanic gardens), över Clyde leda flera broar
(Glasgow bridge, Victoria bridge, Albert bridge
m. fl.) till de s. stadsdelarna, företrädesvis
fabrikskvarter. Längst i v. ligga på var sin
sida om floden de tidigare självständiga
städerna Partick och Govan med G:s största
skeppsvarv. G:s hamn, en av Storbritanniens
främsta, bildas av Clyde. Stora
dockanläggningar äro redan utförda, nyanläggningar pågå
längre nedåt floden. Till G. ankommo 6,768
fartyg om 5,643,735 ton 1926, och från G. avgingo
s. å. 6.958 fartyg om 5,874,183 ton. Antalet i
G. hemmahörande fartyg var s. å. 1,183 om
1,637.366 ton. Värdet av importerade varor
uppgick 1925 till 34.459.275 pd st. (livsmedel,
trävaror, petroleum, tobak m. m.), av
exportvaror till 51,883.500 pd st. (fartyg, maskiner,
stenkol, kemikalier, textilfabrikat,
spritdrycker, papper m. m.). G:s förnämsta industri är
skeppsbyggeri; i G. och Clydedistriktet äro
2/3 av alla brittiska fartyg helt eller delvis
byggda. F. ö. märkas kemiska fabriker,
järn-och stålverk, lokomotiv- och järn
vägsverkstäder, bomulls- och yllefabriker, glasbruk och
porslinsfabriker, tobaksfabriker, sockerbruk
m. m. Antalet industriarbetare i G. 1921 var
313,690. G. är knutpunkt för järnvägarna i v.
Skottland. Inom staden förmedlas trafiken
bl. a. av tre underjordiska järnvägar. För G:s
sanitära förhållanden är numera väl sörjt,
sedan många vackra parker anlagts och ett
stort antal äldre kvarter nedrivits samt fått
lämna plats för gator och öppna platser.
Bland undervisningsanstalter märkes främst
universitetet, grundat 1450, med 5 fakulteter
och 4.691 stud. (1926—27). Till detta ansluta
sig även Technical college, Anderson’s medical
school, Hunterian museum, observatoriet m. m.
G. bildar ett eget stadsgrevskap och styres
av en »Corporation» om 77 medl. samt är säte
för katolsk ärkebiskop och anglikansk biskop.
G. nämnes tidigast på 600-talet, då
kristendomen predikades av S:t Mungo, blev 1115
biskopssäte, 1178 stad och 1491
ärkebiskopssäte. Efter unionen mellan England och
Skottland öppnades handeln på Amerika även för
skotska hamnar, och G. började
framgångsrikt konkurrera med Bristol (särskilt i
to-bakshandeln). Efter 1800 började den snabba
utvecklingen av skeppsbyggeri och
järnindustri, varigenom G. blivit en modern storstad
(hade 1801 blott 77,000 inv.). Litt.: R.
Ren-wick och J. Lindsay, »History of G.», I (1921).
Glasharmonika, se Harmonika.
Glashytta, se Glas, sp. 734.
Glasighet hos säd, särskilt vete och korn,
betecknar, att kornets inre är tätt, halvt
genomlysande och därför glasigt i brottet, i
motsats till den vanliga vita, mjuka, mjöliga
beskaffenheten, som beror därpå, att de
mjöliga kärnorna ha sin stärkelse avsatt i väl
utvecklade korn. G. uppkommer i synnerhet
då sädeskornets inre hastigt torkar, under det
att en långsam torkning medför mjölighet.
Vete från trakter med heta somrar
(kontinentalt klimat) är därför vanl. glasigt. Hög
ägg-vitehalt medför benägenhet för g. Hos vete
höjer g. vanl. mjölets egenskap att jäsa upp väl
men lämnar mindre vitt mjöl. Glasigt
maltkorn mältar mindre fort och jämnt. H. J. Dft.
Gla’sinac [-nats], by nära Sarajevo i
Jugoslavien med omkr. 20.000 gravar och rika fynd
från äldre järnåldern, huvudsaki.
Hallstatt-tiden (se d. o.); även bronsåldersfynd
förekomma. Gravarna, i regel mycket låga, äro
till största delen av sten; varje grav
innehåller ofta resterna efter flera döda, ibland
15 el. flera; skelettgravar förhärska, men
även brandgravar finnas (se Gravskick),
ibland båda under samma gravhög. H. R-h.
Gläskopf, ty., en redan hos G. Agricola
förekommande benämning på vissa järn- och
man-ganmalmsbildningar. Om röd g. se H e m
a-t i t, om brun g. se Limonit, om svart
g. se P s i 1 o m e 1 a n. N. Zn.
Glaskroppen (lat. co’rpus mtreum) el.
Glasvätskan, anat., en genomskinlig,
halvflytande, skenbart strukturlös massa, som
utfyller större delen av ögat bakom
regnbågs-hinnan och linsen (se bild till art. Ögat).
G. är ett av ögats ljusbrytande medier, och
på dess klarhet beror sålunda till en del om
synförmågan är god eller ej. Vid högre ålder
och vid ögonsjukdomar uppstår ej sällan i g.
en måttlig grumling, som helt litet eller ej
alls nedsätter synförmågan men stundom
uppfattas som små, mörka, rörliga fläckar i
synfältet, mouches volantes (se d. o.). K. G. P-n.
Glasmeteoriter, se Meteoriter.
Glasmosaik, se Mosaik.
Glasmålning, polykromt glasfönster, utfört
som en mosaik av färgade glasbitar, som
bilda ett dekorativt mönster eller en
figurframställning. Glasbitarna sammanhållas av
blyspröjsar, som böjts och sammanfogats i
fönstrets plan och som bilda mönstrets eller
teckningens konturer, och stödjas ytterligare
av ut- och invändigt anbragta stormjärn.
Glaset kan vara färgat i massan eller målat
i egentlig mening, i vilket fall det pålagda
färgämnet insmälts i glaset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
