Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmålning - Glasmålningspapper - Glaspapper - Glaspärlor el. Sandpärlor - Glasrör - Glass - Glass, Louis Christian August - Glassbrenner, Adolf - Glasson, Ernest - Glasull el. Glassilke - Glasunov - Glasvingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Glasmålningspapper—Glasvingar
746
G:s teknik är otvivelaktigt ärvd från
antiken; g. nämnas i Frankrike redan under den
merovingiska tiden. De äldsta bevarade (bl. a.
i Augsburg) äro fråp 1000-talet. Medeltidens
g. ha en kraftig, av blyspröjsarna beroende
konturstil och mättade, ädelstensliknande
färger (rubinrött, safirblått, smaragdgrönt,
saff-ransgult och purpur), som i regel anbringas
i så stora stycken, som teckningen tillåter;
detaljerna (ansiktsdrag, dräktbårder,
inskrifter) äro påmålade med en efter inbränningen
svartbrun färg (»svartlod»). I sin stil äro
dessa medeltida g. besläktade med
bokmåleriet; de äldre (1000—1200-talet) äro i större
fönster ofta sammansatta av talrika
delbilder inom en dekorativ omramning. Omkr.
1300 uppfanns en gul färg (»silvergult»), som
kan användas för lasyr på vitt glas; ungefär
samtidigt’ började man nyttja det s. k.
över-fångsglaset, vitt glas, belagt med ett tunt
lager av färgat glas, som efter behag kan
avslipas. Den senare medeltidens g., som i
stor utsträckning använde dessa nyheter, ha
en ljusare färgskala, som i jämförelse med de
äldre förefaller kraftlös; vanligen
sammanfattas hela fönstrets yta till en enda
komposition, sammanhållen av en i g. framställd
baldakinarkitektur. Mindre gynnsamt för g:s
egenart var också inflytandet från den
frambrytande realismen. 1500- och 1600-talets g.
äro utförda på vitt glas med en rik skala av
emalj- och lasyrfärger, vilken kommer
akvarellens verkan nära; de äro oftast helt små
(»ka-binettsglasmålningar») och enstaka infattade i
stora fönster av vitt glas. Därmed är g. som
monumentalkonst utdöd; den återupplivades
på 1800-talet efter medeltida förebilder och
har i våra dagar med mästerskap utövats
bl. a. av J. Skovgaard och E. Vigeland.
Medeltidens g. skapade i de ung- och
höggotiska kyrkointeriörerna (jfr Gotik) ett
dämpat, rikt färgat ljus, som i hög grad
bidrager till dessa kyrkorums karaktär. —
Litt.: J. L. Fischer, »Handbueh der
Glas-malerei» (1914; med bibliografi). H. W-n.
Glasmålningspapper, i färger och mönster
tryckta tunna blad av gelatin, genomskinligt
papper o. dyl., vilka klistras på fönsterglas
som imitation av glasmålning.
Glaspapper, ett fast och starkt papper, som
på ena sidan belagts med pulvriserat glas,
fäst med lim. Nyttjas av snickare som
slip-och putsmedel för trävaror. Det tillverkas
vanl. i finhetsgrader från n:r 1 till 10; högsta
numret har grövsta kornstorleken. G. H-r.
Glaspärlor el. S a n d p ä r 1 o r, glasmaterial
för broderier och pärlarbeten. Tillverkas i en
mängd olika former av glasrör, som dragas
och kapas med maskin i små stycken av
lämplig storlek. Huvudproduktionsorter äro
sedan gammalt Venezia och Thüringen. G. H-r.
Glasrör, den vanliga formen av glas, som
skall förarbetas till apparater av olika slag
för vetenskapliga eller praktiska ändamål.
Man framställer ett g. genom att blåsa en
»Adam och Eva.» Glasmålning av E. Vigeland i
Os-karskyrkan i Stockholm.
glaskula, vars botten hastigt utdrages, så att
kulan övergår till rörform. G. H-r.
Glass (fr. glace), frusen, av grädde (ibland
med ägg och socker, vanilj o. dyl.) eller av
fruktsaft beredd maträtt.
Glass, Louis Christian August,
dansk tonsättare (f. 1864); av övervägande
klassisk-romantisk skolning, framstående
pianist. I Sverige ha flera av hans verk ofta
uppförts. Mest kända äro hans symfonier, en
del kammarmusik och pianostycken. T. N.
Gla’ssbrenner, Adolf, tysk humorist (1810
—76). Redigerade skämttidningar och skrev
häftesserier som »Berlin wie es ist und —
trinkt» (1832—50) och »Buntes Berlin» (1837
—53). Var en populär representant för
Berlin-vitsen och ivrig radikal. R-n B.
Glasson [glasä’], E r n e s t, fransk jurist
(1839—1907). Var prof, i Paris samt utgav
bl. a. »Histoire du droit et des institutions
politiques, civiles et judiciaires de
1’Angle-terre» (6 bd, 1882—83) och »Histoire du droit
et des institutions de la France» (8 bd, 1887
—1903).
Glasull el. Glassilke kallas fina
elastiska glastrådar, vanl. hopsnärjda till trassel,
som i vissa fall nyttjas till filtrering av
ämnen, vilka angripa vegetabiliska fibrer. G.
tillverkas på så sätt, att en till halvsmält
tillstånd upphettad glasstav utdrages till en
fin tråd, som fästes vid en stor, hastigt
roterande vals, varpå tråden upplindas. Försök
att använda denna tråd som textilfiber till
framställning av vävnader ha förekommit,
men resultatet har endast fått ett visst
kurio-sitetsintresse. G. H-r.
Glasunov [glazo’nåf], se Glazunov.
Glasvingar, Sesi’idae, en underordn. av
fjärilarna. G:s vingar äro i mitten glasklara
och genomskinliga, vilket jämte den ofta gul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
