- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
747-748

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasvingar - Glasvätskan - Glasyr - Glasål - Glasögon - Glasögonormsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

747

Glasvätskan—Glasögonormsläktet

748

ringade bakkroppen ger dem stor likhet med
vissa steklar. Antennerna äro långa och
spol-formiga, benen långa och kraftiga. G. flyga
om dagen. Larverna äro vita el. gulaktiga och
leva samtliga inuti veden
el. märgen av träd och
buskar. Pupporna ha på
bakkroppen kransar av
taggar, varmed de vid
kläckningen arbeta sig ut
halvvägs ur
puppkamma-ren. I Sverige finnas 12
arter, av vilka
geting-lika glasvingen
(Ae-geria apif ormis), som lever
i asp, är störst (35—47
mm vingbredd) och med
sin svarta och gula
färgteckning i hög grad liknar
en geting. Skadedjur på
hallon är h a 1 lo n
glas-vi n ge n (Bembecia
hy-laeif ormis). I. T-dh.

Glasvätskan, anat., se
Glaskroppen.

Glasyr, det glasartade
överdrag, som man an-

bringar på porslin och lervaror för att giva
dem en glatt, vacker, för vatten
ogenomtränglig yta. Porslinsglasyr består av kaolin,
fält-spat och kvarts. Mera lättsmält men mindre
varaktig är blyglasyr, som nyttjas till fajans,
majolika och allehanda lergodsvaror samt till
sin sammansättning är ett kalkkaliblyglas.
G: s anbringande sker så, att glasyrämnet
ma-les, utröres till en smet och anbringas på
godset, som skall glaseras. Därefter insättas
de sålunda överdragna pjäserna i en ugn. där
temp. stegras, tills g. smälter. — Ett annat
sätt att glasera är medelst s. k. s a 1 t g 1
a-syr, som nyttjas på en del krukmakargods
för hushållsändamål samt på lerrör för
avloppsledningar o. dyl. Under senare delen av
pjäsernas bränning inkastas koksalt i ugnen,
varvid saltet förflyktigas och, när ångorna
träffa lergodset, sönderdelas i klor och
natrium. Sistnämnda ämne förenar sig med
kiselsyra och lerjord på kärlens yta samt
bildar där ett ganska tunt men dock tätt och
varaktigt överdrag. Jfr Emalj. G. H-r.

Glasål, se Å 1.

Glasögon, medelst skalmar över öronen
fasthållna ögonglas (se d. o.).

Glasögonormsläktet, Naia, tillhör g i f
t-snokarna (se d. o.) och omfattar tio arter
från Afrika och s. Asien. Kroppen är
undertill avplattad, halsen något avsatt från det
äggformiga, rätt platta huvudet, svansen lång
och spetsig. Alla ha för vana att, då de gå
till anfall eller retas, höja främre delen av
kroppen och spärra ut de åtta främre
rev-bensparen, varvid halsen antager formen av
en kupig skiva. Sedd bakifrån, förefaller
ormen då att bära en rund hatt, vilket är
anledningen till det portugisiska namnet »cobra

Två glasögonormar, den ena i färd med att svälja en
ödla.

de capello», hattorm, på en av släktets arter,
glasögonormen. Munöppningen är täml. vid.
Hithörande former leva på marken men
klättra ofta även i träd och gå gärna i
vatten. Alla lägga ägg.

Den viktigaste arten är
glasögonormen, cobra el. naga (N. tripud/ians), som
finnes i s. Kina, hela Ostindien, på Stora
Sundaöarna (utom Celebes) och västerut ända
fram till Kaspiska havet. Den når en längd
av 1,8 m och är till färgen gulbrun, ehuru
även andra färgvarieteter finnas. Sitt namn
har den fått av den om ett par glasögon
erinrande teckningen i nacken. Den vistas
helst i övergivna termithögar, i ruiner och
bland allehanda bråte samt skyr ej
människoboningar. Den lever av smärre djur,
huvudsaki. kräldjur och groddjur, ehuru den även
fångar kycklingar, möss och råttor. Den
jagar helst på dagen. Honan lägger intill 18
vita, mjukskaliga ägg av ett duväggs storlek.

Glasögonormen spelar en viktig roll i
hinduernas gudasagor och är ännu i dag föremål
för gudomlig dyrkan eller åtm. vidskeplig
vördnad med bl. a. den praktiska
konsekvensen, att den ej gärna dödas av de infödda.
De konststycken, som utföras av s. k.
orm-tjusare, grunda sig delvis på ingående
kännedom om ormarnas vanor; ofta användas djur,

Glasögonorm, sedd bakifrån.

Getinglik glasvinge
(Aegeria apiformis;
upptill) och geting.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:45:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free