Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glenelg, Charles Grant - Glenesk, Algernon Borthwick - Glenmore nan Albin - Glen Roy - Glete - Gletscher - Gletscherloppa - Gley, Marcel Eugène Émile - Gleyre, Marc Charles Gabriel - Gli - Glia el. Neuroglia - Gliadin - Glidande löneskala - Glidande tullskala el. Glidtull - Gildbåt - Glidflykt - Glidlager - Glidtull - Glim - Glima - Glimljus - Glimljuslampa - Glimmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Glenesk—Glimmer
758
mänt missnöje med G:s svaga och vacklande
politik i Kanada nödgade honom febr. 1839
att avgå. V. S-g.
Glene’sk, Algernon Borthwick, lord
G., engelsk tidningsägare (1830—1908). Var
från 1853 ägare och jämväl till 1895 utgivare
av den högkonservativa Morning Post
(se vidare d. o.). Han adlades 1880, blev 1887
baronet och 1895 pär (baron G.).
Glenmore nan Albin [glenmä’ nän [-äT-bin],-] {+äT-
bin],+} »Albions stora dal», trång dal i skotska
grevsk. Inverness, från Moray firth till Loeh
Linnhe mellan Grampianbergen och
nordskotska högländerna. G. omsluter de långsträckta
sjöarna Loeh Lochy, Loch Oich och Loch Ness,
vilka förenas genom Kaledoniska kanalen.
Glen Roy [-rå]’], dal i Skottland, grevsk.
Inverness, n. ö. om Ben Nevis. Dalen är
ryktbar för sina »parallel roads», tre jämnlöpande
terrasser på vardera sidan av dalen; de
markera strandlinjerna för en isdämd sjö och ha
spelat en stor roll i den tidigaste diskussionen
om de svenska issjöarnas uppkomst. Jfr
Isdämda sjöar. O. Sjn.
Glete, dets. som blyglete (blyoxid). Se B 1
y-föreningar.
Gle’tscher, ty., se Glaciär.
Gletscherloppa, zool., se Hoppstjärtar.
Gley [glä], Marcel Eugène Émile,
fransk fysiolog (f. 1857), prof, vid Collège de
France. Har främst gjort viktiga forskningar
på hormonlärans område och bl. a. undersökt
sköldkörtelns och könskörtlarnas inre
sekretion samt i blodet påvisat från sköldkörteln
härrörande jod. 1890 framdrog han I.
Sandströms dittills föga beaktade upptäckt av
bisköldkörtlarna (se d. o.) och påvisade deras
livsviktiga betydelse. Även till kännedomen
om binjurarnas och bukspottkörtelns
funktioner har G. väsentligt bidragit. Led. av sv.
Vet.-akad. 1928. T. O.
Gleyre [glar], Marc Charles Gabriel,
fransk målare (1806—74). Var lärjunge till
Hersent, målade historiska, poetiska och
mytologiska ämnen: »De förlorade illusionerna»
(i Louvre), »Backantinnornas dans», »Eko».
G. var högt ansedd, ej minst som lärare.
Mo-nogr. av Ch. Clément (2:a uppl. 1886). G-g N.
Gli, fiskyngel, småfisk, betesfisk.
Glia el. N e u r o g 1 i a, anat.,
stödjevävnaden i det centrala nervsystemet; se vidare
Nervvävnad och Ryggmärg.
Gliadin, se G 1 o b u 1 i n e r.
Glidande löneskala, se Arbetslön, sp. 1264.
Glidande tullskala el. G 1 i d t u 1 1, ett
system för beräknande av tull, så anordnat, att
tullsatsens storlek automatiskt förändras
alltefter växlingarna i importpriset för varan.
Systemet har kommit till användning
förnämligast i fråga om spannmål. I Sverige
funnos glidtullar för vete, råg och korn, mjöl
och gryn därav samt malt och vissa slag av
bröd under tiden 1 juni 1920—31 maj 1922.
Glidtullarna höjdes, när importpriset föll, och
sänktes, när detta pris steg. De hade i övrigt
så avpassats, att de å ena sidan kunde vid
behov ge den inhemska spannmålsodlingen
önskvärt skydd och å andra sidan ej skulle
vid höga priser på spannmål på
världsmarknaden onödigt betunga landets konsumtion.
När importpriset för vete översteg inhemska
normalpriset för sådan vara, såsom
förhållandet var intill 21 april 1921, trädde
glidtullsystemet icke i tillämpning. Den närmaste
anledningen till införandet av ifrågavarande
system var upphörandet av det skydd mot
prisfall, som jordbruket dessförinnan ägt i en
av staten gjord utfästelse att från odlare inom
landet till angivet minimipris inköpa hos dem
under vissa år skördade partier spannmål.
Man ville därför under de närmast kommande
åren söka motverka för Sveriges jordbruk
alltför ogynnsamma differenser mellan de
inhemska produktionskostnaderna för spannmål
och prisen på motsv. importerade vara. Det
hade näml, ansetts angeläget, att den
inhemska spannmålsodlingen åtm. under dessa år
upprätthölles i sådan omfattning, att den kunde
fylla landets minimibehov av säd. T. J-n.
Glidbåt, se Hydroplan.
Glidflykt (fr. vol plané). Med g. förstås
flygning med frånslagen motor. G. erhålles
genom att tyngdkraften, i likhet med
förhållandet vid en kropps glidning utför ett
sluttande plan, med en komposant påverkar
flygplanet i glidbanans riktning. Ju brantare
glidbanan är, desto större blir flygplanets
hastighet. Glidbanans lutning kan å andra
sidan icke för längre tidsmoment nedbringas
under ett visst minimivärde, enär
glidhastigheten då blir för liten. Detta minimivärde
varierar för olika flygplanstyper. G., ofta i
förening med svängar, nyttjas i allm. i
samband med flygplans landning. Om g. vid
segelflygning se d. o. Å. L-m.
Glidlager, se A x e 11 a g e r, sp. 630.
Glidtull, se Glidande tullskala.
Glim, bot., se Glimsläktet.
Glima, isländsk brottning; se
Brottning. sp. 33.
Glimljus, se Elektriska
urladdningar, sp. 621 ff.
Glimljuslampa, dets. som glimlampa. Se
Elektrisk belysning, sp. 628.
Glimmer, ett av de viktigaste
bergartsbil-dande mineralen. G. är lätt klyvbar i de allra
tunnaste blad, vilka äro elastiskt böjliga och
ha stark, halvmetallisk glans, på vilken
namnet g. och de äldre benämningarna
kattguld och kattsilver hänsyfta. G.
kristalliserar monoklint (se Kristalls
y-s t e m), har spec. v. 2,75—3,2 och hårdheten
2—3 (se H å r d h e t s s k a 1 a). Kemiska
sammansättningen varierar starkt. G. utgör
en isomorf blandningsserie av ett flertal
komplicerat sammansatta, vatten- och
alkali-(vanl. kali-) och ofta något fluorhaltiga
alu-miniumsilikat, i vilka Al dock någon gång
kan helt ersättas av trevärdigt Fe. Vissa g.
innehålla även magnesium och tvåvärdigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
