Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - God man - Godnatt - Godolphin, Sydney - Godord - Godoy, Manuel de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Godnatt—Godoy
798
ska rättens curator — ig. ser en av domstol
utsedd egendomsförvaltare och ställföreträdare
för dödsbodelägare eller annan, som är på
okänd ort eller så fjärran, att han ej själv
kan vårda sin egendom eller bevaka sin rätt.
G. betecknar även sådan tillfällig ersättare
för förmyndare, som förordnas vid förfall eller
jäv för denne, samt särskilt förordnad
egendomsförvaltare och ställföreträdare för sjuk
person (då sjukdomen ej är tillräcklig
anledning till omyndighetsförklaring). I samtliga
nu nämnda fall har g. en rättslig ställning,
snarlik en förmyndares; se lag om
förmyn-derskap kap. 11. Blott undantagsvis (t. ex.
enl. lag om återköpsrätt till fast egendom
§ 6) må domstol förordna g. i en härvarande
persons intresse, när denne vill föra talan mot
en bortavarande. som ej har annan känd
företrädare. Ingen förvaltningsbefogenhet, blott
ställföreträdarskap och biträdesplikt
tillkomma ävenledes sådan g„ som kan förordnas
till hjälp åt hustru under mannens konkurs
eller i boskillnadsmål (lag om nya
konkurslagens införande § 7 mom. 4; lag om
boskillnad § 10).
Gode män kallas vidare åtskilliga
förtroendemän, utsedda av offentlig myndighet
eller genom kommunala val till utförande av
allmänna värv eller åtm. förrättningar i
främmande intresse: till jämkning av arvskifte
förordnade personer (ärvdabalken 13: 1) samt
vissa edsvurna förrättningsmän,
näml, biträden vid lantmäteriförrättningar,
vid syneförrättningar enl. vattenlagen, vid
utstakande av utmål för gruva m. fl. T. o. m.
om personer, som enskilda i eget intresse
anlita sorn vittnen eller för särskild
förrättning (vid bouppteckning, arvskifte,
testamente. uppskattning av skada m. m.), nyttjas
uttrycket gode män (ärvdabalken 9: 1;
12: 11; 16: 1; byggningabalken 9: 1; i nyare
lagspråk hellre »ojäviga män»). — Till gode
män böra utses för redbarhet kända personer,
således icke de, som äro underkastade påföljd
enl. strafflagen 2: 19. helst icke personer med
dåligt eller tvivelaktigt anseende. Att även
kvinnor kunna tjänstgöra som »gode män»
lär numera få anses otvivelaktigt. C. G. Bj.
Godnatt, fästningstorn på ett skär mellan
Karlskrona och Tjurkö, uppfört 1858—63, som
fästningsverk slopat 1879. I tornet är nu in-
Fästningstornet och fyren Godnatt.
rymd en fyr, som leder fartyg från sjön in till
Karlskronas yttre redd. (P. Dn.)
Godolphin [gådåTfin], Sydney, earl av
G., engelsk statsman (1645—1712). Fick som
led. av underhuset 1668—81 anseende som god
finansiell förmåga, blev 1679 en av
skattkam-marlorderna och 1684
först statssekr.,
därefter förste
skattkam-marlord samt s. å. pär
(baron G.). G. var ett
nyttigt redskap för
maktens innehavare,
»aldrig ur vägen och
aldrig i vägen».
Efter Jakob II:s flykt
inträdde G. 1689 i
konung Vilhelms tjänst,
var 1690—96 förste
skattkammarlord men
invecklades i jakobitiska stämplingar och
måste 1696 avgå. Han återfick 1700 sin plats
och utsågs maj 1702 av drottning Anna till
riksskattmästare. 1706 blev han earl. G., som
var nära förbunden med Marlborough. blev
med åren alltmer beroende av whigledarna, åt
vilka han skaffade ministerutnämningar. Då
tories 1710 kommo till makten, avskedades G.
(aug. s. å.). Biogr. av H. Elliot (1888). V. S-g.
Godord (isl. godord), se Gode.
Godoy [gåöåi’], Manuel de, spansk
statsman (1767—1851). Vann som gardesofficer
genom sitt vackra yttre sedermera drottning
Maria Luisas gunst och genom henne även
hennes gemåls
förtroende. Då denne som
Karl IV 1788 bestigit
tronen,överhopades G.
med ynnestbevis, blev
1792 hertig (av
Alcu-dia) och nov. s. å.
premiär- och
utrikesminister. Han sökte
fortsätta Karl III:s
politik i den upplysta
despotismens tecken. Det
1793 började olyckliga
kriget mot Frankrike
slöt G. 1795 genom freden, i Basel och fick då
titeln »fredsfurste» {principe de la paz). 1796
äktade han, fastän han trol. redan var gift, en
brorsdotter till konungen. Mars 1798 tvangs G.
på engelskt initiativ att officiellt avgå men
återkom 1801. Han lät 1806 rusta mot
Napoleon men överenskom året därpå med denne om
delning av Portugal. G. var allmänt hatad
och motarbetades av tronföljaren Ferdinand
(VII); vid brytningen mellan denne och Karl
IV häktades G. (1808) men lössläpptes och
avfattade i Bayonne s. å. Karl IV :s
tronavsägelse. Han följde kungaparet i landsflykten,
levde från 1830 fattig i Paris och återfick
1847 en del av sina gods. G. var egennyttig
och klent begåvad. Hans otillförlitliga
memoarer (5 bd) utkommo 1836—38. A. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
