Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gode - Godebski, Cypryan - Godegård (socken) - Godegård (säteri) - Gode män - Goderich - Godesberg - Godet, Frédéric - Godetia - Godfred (Gudfred) - Godhavn - Godin, Jean Baptiste André - Godiva - Godlewski, Emil - God man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Godebski—God man
796
ningens iakttagande. I administrativt
hänseende var han sina tingsmäns hövding och
som sådan pliktig att giva sina underlydande
skydd och bistånd (traust), varemot dessa voro
skyldiga att lämna honom hjälp och följe (lid).
Vidare ålåg honom att upprätthålla ordning
och fred bland tingsmännen, bestämma prisen
vid varors försäljning o. s. v. Tingsmännen
voro skyldiga att fritt härbärgera g. och hans
ofta talrika sällskap under färderna inom
häradet.
Vid landnämstidens slut (omkr. 930)
förenades godorden till ett statsförbund, och
ett för hela landet gemensamt ting, a 1
1-t in ge t (se d. o.), inrättades. Omkr. trettio
år senare fördelades godorden i vissa kretsar,
och deras antal begränsades. Sedermera, vid
inrättandet av femtedomen (se Alltinget),
legaliserades 12 under de senare åren
uppkomna, utanför lagen stående hövdingedömen
och erkändes som godord, ehuru dessa icke i
allt fingo samma rättigheter som de »fulla
och forna». I den lagstiftande avdelningen av
alltinget, lagrättan (isl. lögrétta), där alla
frågor om landets gemensamma lagar såväl
som dess politiska oeh administrativa styrelse
avgjordes, voro godarna med fullt och fornt
godord självskrivna led. Godordet var
ärftligt men kunde delas mellan arvingar, köpas,
säljas, bortskänkas o. s. v. På g:s myndighet
vilade hela den isländska statsförfattningen,
men dess privaträttsliga karaktär, dess
säljbarhet och delbarhet, som både medförde en
långt gående splittring och möjliggjorde
hopandet av flera godord på en hand,
medverkade kraftigt till fristatens undergång. Jfr
Björn M. Ölsen, »Um kristnitökuna ärid 1000»
(1900). (E-k N-n.)
Gode’bski, C y p r y a n, fransk skulptör
(1835—1909), sonson till Cypryan G. (1765
—1809). polsk skald och krigare. G. var elev
av Jouffroy i Paris. Han utförde allegoriska
och monumentala verk:
Mickiewiczmonumen-tet i Krakau. minnesmärke över Krimkriget
i Sevastopol, marmorgruppen »Våldet och
oskulden» i Toulons museum m. m. G-g N.
Godegård, socken i n. Östergötland,
Fin-spånga läns härad, intill Närkegränsen; 218.53
kvkm, 2.342 inv. (1928). Bildar i v.
Tylösko-gens högsta parti (261 m ö. h.); genomflytes
av Finspångsån. 2.375 har åker, främst kring
ån, 17 036 har skogs- och hagmark. Egendom:
Godegård (se nedan). Pastorat i Linköpings
stift, Bergslags kontrakt.
Godegård, säteri i G:s socken (se ovan);
1.000 har, därav 150 har åker, tax.-värde
261,700 kr. (1926). Kom 1641 under Louis De
Geer, som anlade G:s järnbruk, under
1700-talet Östergötlands största, nedlagt 1896. Från
släkten De Geer köptes G. 1775 av J. A. Grill,
vars släkt alltjämt äger G. Litt.: C. L. Grill,
»Anteckningar om G:s socken ...» (1866).
Gode män, se Frälseman och God man.
Goderich [gåu’drit J], viscount, se R i p o n.
Godesberg [gå’dasbärk], kur- och badort i
preuss. Rhenprovinsen, på vänstra
Rhenstran-den, 7 km s. s. ö. om Bonn; 20.974 inv. (1925).
Koksalthaltiga, alkaliska järnkällor.
Godet [gådä’], F r é d é r i c, schweizisk
teolog (1812—1900), teol. prof, i sin födelsestad,
Neuchåtel, 1850—73 vid univ. och 1873—87 vid
den fria kyrkans läroanstalt. Han bekämpade
i populärt skrivna exegetiska arbeten den
moderna bibelkritiken och sökte framför allt
hävda de fyra evangeliernas, särskilt
Jo-hännesevangeliets, äkthet och tillförlitlighet.
Flera av G:s kommentarer till
nytestament-liga skrifter ha översatts till sv. Han skrev
även bl. a. »Études bibliques» (2 serier; 4:e
uppl. 1889; sv. övers., 3:e uppl., 1900). — G:s
son litteraturhistorikern Philippe Ernest
G. (1850—1922) var prof, i fransk litteratur
i Neuchåtel och skrev bl. a. en värdefull
»His-toire littéraire de la Suisse frangaise» (1890).
Gode’tia växtsläkte av fam. Onagraceae:
står nära Clarkia men har oskaftade (röda el.
vita) kronblad. Flera arter från v.
Nordamerika. t. ex. G. amoena och G. grandiflora, odlas
i trädgårdar. G. M-e.
Godfred (eg. G u d f r e d), konung i
Danmark omkr. 800. Kom i strid med Karl den
store, därför att G. hjälpt sachsarna. G.
angrep Karls bundsförvanter, obotriterna,
härjade 810 med sin flotta Friesland men blev
s. å. mördad. G. skall i s. Slesvig ha uppfört
en befäst vall (jfr D a n n e v i r k e). (S. T-g.)
Godhavn, dansk koloni på Grönlands v.
kust, på Diskoön; 368 inv. (1921). I
kommunen G. (165 inv.) på 69° 14’ n. br. bor
landsfogden i Nordgrönland.
Godin [gådä’], Jean Baptiste André,
fransk socialekonom (1817—88). Kom sig upp
från arbetare till fabriksägare och grundade
1862 en ännu bestående familistär (se d. o.)
vid Guise. Jfr L. Lestelle, ȃtude sur le
fa-milistöre de Guise» (1904).
Godiva [gådål’vo, godFva] (angls. Godgifu),
maka till den angelsaxiske earlen Leofric av
Chester, omtalad i samtida källor som
väl-görarinna till flera kloster på 1040-talet och
död på 1080-talet. Till hennes namn har
knutits en tidigast i krönikor från 1200-talet
bevarad romantisk sägen. Hon skulle ha
bönfallit sin make om att marknadsplatsen
Co-ventry skulle förskonas från hårda pålagor och
fått hans bifall därtill på det villkor, att hon
skulle naken rida genom Coventry, vilket hon
också gjorde, endast insvept i sitt rika hår.
Sedan 1678 har i Coventry (en tid årligen) G:s
färd firats genom processioner, framställande
händelsen. Sägnen har poetiskt behandlats av
Tennyson och uppges ha indirekt givit impulsen
till Maeterlincks »Monna Vanna». V. S-g.
Godle’wski, Emil, polsk växtfysiolog och
lantbrukskemist (f. 1847), sedan 1891 prof, i
agrikulturkemi i Krakau. Flitig forskare
inom många växtfysiologiska grenar.
God man, jur., beteckning för
förtroendemän av täml. olika slag. Vanligast torde vara
den betydelse, som — påminnande om
romer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
