Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - God tro - Godunov, Boris - Godvikt - Godwin (angelsaxisk jarl) - Godwin, William - Godwin-Austen (Mount, K2) - Goebel, Karl Eberhard von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
God tro—Goebel
802
God tro (lat. bona fides), jur., den
föreställning hos en person, som mottager något från
en annan, att denne senare är behörig som
fångesman, d. v. s. till att låta mottagaren få
den rätt, som avses. Exempel: man köper en
sak av någon, som man tror berättigad att
sälja saken; man låter på sig transportera ett
skuldebrev i den förmodan, att man därmed
får fordran mot detsammas utställare. Efter
föreliggande omständigheter får bedömas
huruvida mottagaren rimligen bort misstänka
någon oriktighet; att ett förbiseende, som
innebär grov vårdslöshet, icke kan ursäkta honom
är givet (för särskilda fall uttryckligen
lag-stadgat). Begreppet g. hänför sig alltså
närmast till mottagarens förstånd men ger
anledning att sluta till redlig vilja hos
honom och har därför — redan av romerska
rätten men vida mera av modern rätt —
erkänts som grund till rättsskydd åt den
godtroende mottagaren. Detta har eg.
betydelse i de fall, då g. innebär en oriktig
föreställning, i det att fångesmannen i själva
verket icke är behörig (han har själv stulit
el. hittat saken el. har den blott till låns,
har själv redan uppburit likvid för det
transporterade skuldebrevet). I dessa fall uppstår
en kollision mellan den rätte ägaren (som
mist sitt och nu vill ha det igen) och den
godtroende mottagaren (»godtroende tredje
man» i motsats till dels rätte ägaren el.
skuldebrevsutställaren, dels fångesmannen;
tredje man skulle i regel lida oförskylld
förlust, om han nödgades återställa vad han
mottagit utan rätt till annan ersättning, än vad
han kunde få ut av fångesmannen). För denna
kollisions lösning, som ej alltid utfallit lika,
har hänsyn måst tagas å ena sidan till
behovet av trygghet för bestående rätt, varmed
överensstämt att erkänna rätte ägarens
anspråk, men å andra sidan också till den
allmänna omsättningens krav på sådan säkerhet,
att man må kunna utan risk inlåta sig i
handel med obekanta. I stort sett har den
förra synpunkten övervägande beaktats i
förhållanden ang. fast egendom, den senare mer
och mer i fråga om lös egendom, framför allt
penningar och omsättningspapper. I regel
skyddas sålunda icke förvärv av fast
egendom i g. från obehörig person, förrän hävd
kommit till. Förvärv av 1 ö s egendom i g.
åtnjuter däremot skydd gentemot rätte
ägaren, icke minst i svensk rätt. — G. betecknar
i andra fall ovetenhet om sådana
omständigheter, som i och för sig varit ägnade att göra
en viljeförklaring ogiltig, ss. felskrivning,
obehörigt tvång o. dyl. I händelse av sådan g.
hos motparten blir esomoftast viljeförklaringen
giltig, av hänsyn till att denna g. (»tro och
heder») anses i den allmänna omsättningens
intresse förtjäna rättsordningens skydd. C. G. Bj.
Godunov [gadonå’f], Boris, se Boris.
Godvikt, en mindre övervikt eller avdrag
i den verkliga vikten. Lämnas i grosshandeln
efter gällande handelsbruk på vissa varor i
form av ett procentuellt avdrag på räkningen,
t. ex. som överenskommen gottgörelse till
detaljisten för svinn vid utvägning av
småpartier. G. H-r.
Godwin [gå’dcoin], angelsaxisk jarl (omkr.
990—1053), g. m. en syster till Knut den
stores svåger Ulf. Blev omkr. 1019 jarl i
Wessex och var sedan till Knuts död 1035
en av dennes mest betrodda män. Vid
tronledigheten 1042 genomdrev han Edvard
Bekännarens val till konung och stod under dennes
regering i spetsen för det mot normanderna
fientliga nationella partiet; jämte sina söner
(»Godwinssönerna») behärskade han större
delen av England och var landets mäktigaste
man; hans dotter Edith blev 1045 kungens
gemål. En brytning med Edvard inträffade
1051. G. och hans söner landsförvisades men
återvände redan 1052 och tvungo Edvard att
återinsätta dem i deras förra maktställning.
G:s son Harald ärvde faderns makt och blev
1066 Englands konung. (Å.S-n.)
Godwin [gå’dcoin], William, engelsk
författare (1756—1836), först dissenterpräst, sedan
författare och förläggare. Under intryck av
franska revolutionen skrev G. »Political
ju-stice» (1793), vari han yrkade lagarnas
avskaffande, och den spännande
förbrytarroma-nen »The adventures of Caleb Williams» (3 bd,
1794), med vilken han inledde den sociala
romanen i England. G. skrev vidare
historiska verk, romaner m. m. Litt.: F. K. Brown,
»The life of William G.» (1926). — Om G:s
hustru se Wollstonecraft, Mary.
Godwin-Austen [gå’d<oin-å’stin] (M o u n t),
även kallad K 2, förr oriktigt D a p s a n g,
jordens näst högsta bergstopp, den högsta i
Karakorum, i Kashmir; 8,610 m ö. h.
Uppkallad efter geodeten Henry Haversham
Godwin-Austen (1834—1923), som utförde
kartarbeten i Kashmir och Himalaja. Bestegs 1909
upp till 7,500 m av hertigen av Abruzzerna.
Goe, nord, myt., tillhörde enl. en
fornnordisk saga Fornjots (se d. o.) ätt, som utgjorde
personifikationer av naturkrafterna. G. var
dotter till Snö den gamles son Torre
(»barfrost»). Kvänerna brukade offra till honom
vid midvintern, för att det skulle bli mycket
snö och gott skidföre. Den månad, då detta
skedde, kallades därför Torremånad. En gång
blev G. bortrövad, och offret kom då att ske
en månad senare; därav kallades denna
månad för Goi eller Gæ. — Såväl Torre som Goe
(i sv. almanackor Torsmånad och Göjemånad)
äro urgamla namn på vintermånader.
Göjemånad är nu februari (urspr. slutet av februari
och större delen av mars). E. W-én.
Goebel [go’-], Karl Eberhard von,
tysk botanist (f. 1855), en av den moderna
botanikens märkesmän, sedan 1891 prof, i
München, sedan 1889 utgivare av tidskr. Flora.
Led. av sv. Vet.-akad. 1917. G. är kanske
den främste nu levande kännaren av växterna
som levande varelser, deras (ontogenetiskai)
utveckling och formbildning. Han är en av
VIII. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
