Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goes, Hugo van der - Goethals, George Washington - Goethe, Johann Wolfgang von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Goethals—Goethe
806
som dominanter. — Litt.: Max J.
Fried-länder, »Die altniederländische Malerei», 4
(1926). A.L. R.
Goethals [gilu’tholz], George
Washington, nordamerikansk ingenjörofficer (1858—
1928). Genomgick Förenta staternas
militärakademi i West Point, avancerade i Förenta
staternas armé 1915
till generalmajor och
tog avsked 1919.
Under de senaste
årtiondena av 1800-talet
utmärkte sig G. som en
framstående väg- och
vattenbyggare samt
ledde ett stort
antal damm-,
sluss-öch hamnbyggnader i
Nordamerika.
Ryktbar blev G. som
framgångsrik organisatör
och ledare av Panamakanalens utbyggande
1907—14. Han var 1914—16
Panamakanal-zonens förste civilguvernör. Under
världskriget tjänstgjorde G. i flera viktiga militära
befattningar, bl. a. som generalkvartermästare
i amerikanska armén. (G. H-r.)
Goethe [go’to], Johann Wolfgang
von, tysk skald (1749 28/s—1832 22/a)» f- i
Frankfurt a. M. I det förmögna hemmet, där
husmoderns soliga och sunda natur gav värme
och uppmuntran, fick gossen en ytterst
omsorgsfull, mångsidig utbildning, övervakad av
den kärntyske, allvarsamme fadern. Den
gamla kröningsstaden, 1759—61 besatt av
franska trupper, gav rika intryck av
människor, levnadsförhållanden och även konst;
tidigt röjde sig G:s iakttagelseförmåga och
eftertänksamhet. På faderns önskan for han
1765 till Leipzig för att studera juridik men
ägnade sig mest åt konststudier och
författarskap; han skrev dikter, »Neue Lieder», i
anslutning till anakreontikerna, och komedier,
»Die Laune des Verliebten», »Die
Mitschul-digen». Efter en svår blodstörtning återvände
han aug. 1768 till hemmet, där han bl. a. lärde
känna mystisk-pietistiska åskådningar genom
moderns väninna Susanne von Klettenburg
(vars självbiografiska anteckningar G. sedan
återgav som »Bekenntnisse einer schönen
Seele» i »Wilhelm Meisters Lehrjahre»). Mars
1770 for han till Strassburg, vid vars ännu
tyska univ. han aug. 1771 tog jur.
licentiatexamen samt bedrev medicinska och
naturvetenskapliga studier. Här mötte han för
första gången ett geni, Herder, och under
inflytande av dennes universellt anlagda natur
frigjordes och utvecklades G:s skaldesnille
med utomordentlig snabbhet. Förälskelsen i
Friederike Brion (se d. o.) framkallade en
omedelbar, personlig känslodiktning
(»Sesen-heimlieder»), vars vårliga friskhet och
ursprunglighet göra den odödlig och vilken
genom sin frihet från retorik och moralisering
betecknar den moderna lyrikens födelse.
Goethes föräldrahem i Frankfurt.
Efter återkomsten till Frankfurt
tjänstgjorde han något som advokat och for maj 1772
till Wetzlar för att enl. faderns vilja utbilda
sig vid rikskammarrätten. Från ett häftigt
svärmeri för Charlotte Buff (se d. o.)
frigjorde han sig genom att återvända till
Frankfurt (sept. s. å.). De följ, tre åren
beteckna hans Sturm und Drang (se d. o.).
Obunden av ekonomiska svårigheter, kunde
han ägna sig åt litterära sysselsättningar;
hans fantasi och skaparkraft arbetade under
högtryck; starka, skiftande upplevelser och
livliga impulser från de litterära källor, som
Herder fört honom till, grekerna, Shakespeare,
folkdikten, Ossian, G. T:s dikter, inspirerade
ett rikt och jäsande författarskap.
Skådespelet »Götz von Berlichingen» (1773; sv. övers.
1814 o. s. v.), djärvt, livfullt realistiskt, med
konkret historisk tidsskildring och språkligt
förnyande, inleder en ny period i
dramatikens historia. Dess frihetsdyrkan och
tysk-hetsentusiasm hänförde de unga, liksom
uppsatsen »Über altdeutsche Baukunst»
(1772)-väckte till liv kärlek till gotiken. Den i
brevform avfattade berättelsen »Die Leiden des
jungen Werthers» (1774; sv. övers. 1783 o. s. v.),
som behandlade G:s Wetzlarsvärmeri, är den
första tyska vitterhet, som erövrat världen;,
dess moderna själsanalys, gripande tragik och
stämningsstarka, traditionsbrytande stil
framkallade en verklig »Wertherfeber». Till denna,
tid höra bl. a. sorgespelet »Clavigo» (1774;
sv. övers. 1817), med motiv ur Beaumarchais’
memoarer, dramat »Stella» (1775; sv. övers..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
