Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Golv - Golvmassa - Gom - Gomarus, Frans - Gomel, Homel - Gomera - Gomes de Amorim - Gómez, Juan Vicente - Gómez, Maximo - Gomlister - Gomorra - Gompers, Samuel - Gomperz, Heinrich - Gomperz, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Golvmassa—Gomperz.
832
i järn och betong kompletteras g. ofta med
en övre ytbeläggning av linoleum, golvmassa
eller båda. Vattentäta g. pläga utföras med
beläggning av stålslipad betong under ett
asfaltskikt; i fabriker och enklare
arbetslokaler brukas för samma ändamål
klinker-plattor i cementbruk. Se Bjälklag och
Golvmassa. G. H-r.
2. (Lantbr.) Se H ä s s j a.
Golvmassa, gemensam benämning på en
mängd golvbeläggningsämnen, som påläggas
i degartat tillstånd direkt på underlaget (trä,
sten, betong el. dyl.) och där hårdna till ett
fogfritt, isolerande och slitstarkt skikt. I
sammansättningen ingå typiskt bl. a.
sågspån, korkavfall och träfiber med gips,
mag-nesia och magnesiumklorid el. dyl. som
bindemedel. Jfr Magnesiacement. G. H-r.
Gom, se Munhåla.
Goma’rus, Frans, nederländsk teolog (1563
—1641). Blev 1587 nederländsk predikant i
Frankfurt a. M. och 1594 teol. prof, i Leiden.
G. var sträng calvinist och bekämpade sin
ämbetsbroder J.
Armi-nius (se A r m i n i
a-n e r), särskilt i
frågorna om viljans
frihet, predestinationen
och rättfärdiggörelsen.
Striden fortgick även
efter Arminius’ död
och G:s flyttningar till
Middelburg, Saumur
och Groningen,där han
dog som förste teol.
prof. G. fick
Dord-rechtsynoden (1618—
19) att fördöma arminianerna. Hans anhängare
kallades gomarister. G:s arbeten utkommo
1645 och (i fullständigare upp..) 1664. A. G-w.
Go’mel, H o m e 1, stad i Vitryssland, vid
floden Sosj; 82,952 inv. (1926). Viktig
järnvägsknut. Gammalt slott, förr tillhörigt ätten
Paskiewicz, nu museum. Sockerraffinaderier.
1906 ägde i G. en stor judepogrom rum,
varvid hundratals hus förstördes och 550 familjer
blevo husvilla.
Gomera [gåmä’ra]. 1. En av Kanarieöarna
(se d. o.); 374 kvkm, 22,870 inv. (1921).
Huvudort är hamnen San Sebastian de la G.
(4,833 inv.) på ö. kusten. — 2. Penön de la
el. V é 1 e z de G., klippö i Medelhavet,
utanför marockanska kusten; 398 inv. (1921).
Tillhör Spanien sedan 1508.
Gomes de Amorim [gå^i^ di omori’],
Francisco, portugisisk skald (1827—91).
Författade skådespel, romaner och dikter i
nationellt romantisk anda efter föredöme av
sin beskyddare d’Almeida-Garrett, över vilken
han skrev en stor monogr. (3 bd, 1881—84).
Sami. skr. utkommo 1866—70 i 8 bd.
Gömez [gå’mäs], Juan Vicent e,
president i Venezuela (f. omkr. 1860). Deltog som
general i olika inbördesstrider, fungerade från
1908 som president efter Castro (se d. o.),
valdes dec. 1909 till president, återvaldes 1915
och 1922 (till 1929) och blev 1914 arméns
högste befälhavare (under tiden 1914—22 var
M. Bustillos formellt president). Under G:s
styrelse har landet gått raskt framåt på olika
områden, statsskulden har minskats, vägnätet
utvecklats, och näringarna ha uppblomstrat.
Gömez [gå’mäs], M a x i m o, kubansk
frihetshjälte (omkr. 1830—1905). Föddes på San
Domingo och tog del i
upproret på Kuba 1868
—78. Vid utbrottet av
resningen 1895 for G.
åter till Kuba och blev
snart ledare för
upprorshären, utkämpade
många strider mot
spanjorerna samt
härjade socker- och
to-baksplantager i syfte
att utarma deras
spanska ägare och tvinga
de kubanska att
del
taga i resningen. Utan entusiasm
samverkade han sedan med amerikanerna vid
friskarornas hemförlovande efter fredsslutet. V. S-g.*
Gomlister, se Munhåla.
Gomo’rra, stad i Palestina, se S o d o m.
Gompers [gå’mpoz], Samuel, amerikansk
arbetarledare (1850—1924). Till yrket
cigarr-makare och tidigt
verksam inom
arbetarorganisationerna i
detta yrke, var G.
medstiftare av de
amerikanska fackförbundens samorganisation
1881, blev dess
president 1882 och
genomförde dess
reorganisa-tion 1886 (se
Amerikanska arbetarförbundet). Han
kvarstod till sin död som
högste ledare av denna U. S. A:s största
arbetarorganisation. Jfr G:s självbiogr., »Seventy
years of life and labour» (2 bd, 1925). E.F.K.S-n.
Gomperz [gå’m-], Heinrich, österrikisk
filosof (f. 1873), son till Th. G.; 1920 professor
i Wien. G. är starkt påverkad av Avenarius
och Mach. Bland hans skrifter märkas »Die
Lebensauffassung der grieehischen
Philoso-phen» (1904; 2:a uppl. 1915),
»Weltanschau-ungslehre» (2 bd, 1905—08), »Sophistik und
Rhetorik» (1912) och »Philosophie des Krieges
in Umrissen» (1915). C. H-m.
Gomperz [gå’m-], T h e o d o r, österrikisk
filolog (1832—1912). Var 1873—1901 ord. prof,
i klassisk filologi vid Wiens univ. G. inlade
stor förtjänst om förklaringen av de
hercu-lanska bokrullarna (se Herculaneum)
och behandlade Herodotos, Platon, Aristoteles
m. fl. Hans huvudverk, »Griechische Denker»
(3 bd, 1896—1909; 4:e uppl. 1922), ger en
vetenskapligt originell, allmänfattlig och
mäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
