Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Förhistoria och historia - Det fasta försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Gotland (Det fasta försvaret)
874
när kristendomen kom till ön. Enligt
Guta-sagan skulle de första kristna kyrkorna på
G. ha byggts vid Kulstäde i Valls socken
och i Vi, där sedan Visby uppstod, av en
mäktig man, Botajr från Akebäck. Urspr.
rent gotländskt, blev Visby med tiden
samlingsorten för »många folkslag», som företalet
till Visby stadslag säger. Talrikast voro
tyskarna; Visby blev medlem av
hanseförbun-det och med sin högre handelsteknik en farlig
konkurrent för landsbygdens storhandel.
Slitningar mellan stad och land ledde sjutligen
1288 till ett öppet krig. Allmogen blev
slagen vid Högbro i Roma socken och därefter
vid Roma kloster. Magnus Ladulås
begagnade sig av stridigheterna för att stävja de
oavhängighetssträvanden, som förmärkts på
G., särskilt från Visbys sida. Resultatet blev
stadens fullständiga underkastelse. Visby var
på 1300-talet ännu nordens rikaste stad, om
ock dess dominerande ställning var förbi och
de forna vittomfattande handelsförbindelserna
började avtaga. Efter underkastelsen under
Magnus Ladulås fortfor G. att ha sin egen
lag, även sedan Magnus Erikssons allmänna
landslag utfärdats, och G. hade ej
representanter vid svenska konungaval eller
riksmöten. Landet var indelat i 20 hundari, som
fått namn efter tingsstället och hade var
sin domare. Dessa »ting» voro förenade till
tridhiunger (tredingar), motsv. den än i dag
bestående prosteriindelningen. Ett allmänt
landsting, Gutnaltinget, hölls vid Roma
av landsdomaren, som jämte de tre prostarna
och de övriga domarna utgjorde G:s
egentliga styrelse. I kyrkligt avseende hörde ön
under medeltiden till Linköpings stift men
fick 1572 egen stiftschef (se Visby stift).
Danske konungen Valdemar Atterdag
landsteg 1361 på G. och slog under framtågandet
mot Visby bönderna vid två eller tre
sammanstötningar, varefter 27 juli strax
utanför Visby murar, på den nu s. k.
Korsbet-ningen, en oerhört blodig strid utkämpades
(om där påträffade fynd se Visby). Staden
öppnade sina portar och blev hårt
brand-skattad. Orsakerna till G:s och Visbys
tillbakagång under medeltidens senaste skede
lågo emellertid djupare och utgjordes av
ändrade politiska förhållanden i Europa samt
framför allt omläggningar av handelsvägarna.
Särskilda omständigheter påskyndade
undergången. ön och staden blevo tillhåll för
sjörövare i vidsträckt skala. Vitalianerna
(se d. o.), som 1394 intogo Visby, gjorde
början. För en tid inträdde en bättre sakernas
ordning, då Tyska ordens högmästare Konrad
von Jungingen 1398 till G. sände en styrka,
som fördrev vitalianerna och ockuperade ön.
Drottning Margareta löste 1408 till sig G. mot
9,000 rosenobler (»Gotlands lösen»), en summa,
vartill varje hushåll i de svenska landskapen
lämnat bidrag. G. lades dock under danska
kronan. Erik av Pommern anlade 1411 i s. v.
hörnet av Visby stad en väldig fästning,
Vis
borgs slott, som behärskade hamn och stad
samt i långa tider var en skräck för sjöfarten
på Östersjön. Erik, som bosatte sig på
Visborg 1436, idkade där sjöröveri till 1449. En
av Karl Knutsson utsänd expedition (1448—
49) blev utan resultat. Visborgs slott fortfor
att vara ett sjörövarresidens under de danska
länsherrarna Olof och Ivar Axelsson Tott
(1449—87) samt under Kristian II:s djärve
amiral Sören Norby (1517—24). Gustav I:s
stora expedition 1524 för att återtaga G.
misslyckades, och i Malmö recess s. å. bestämdes,
att tvistefrågan om G. skulle underkastas
skiljedom, men någon sådan kom ej till stånd,
och ön stannade hos Danmark, dit den genom
Stettinfreden formligen avträddes 1570.
Genom Brömsebrofreden (1645) återkom G. till
Sverige. Den långa perioden under danskt
välde hade fördanskat befolkningen, och
särskilt prästerskapet var svenskfientligt.
Införandet av svenskt språk och svenska seder
gick därför långsamt. Vid drottning
Kristinas tronavsägelse 1654 blev G. ett av hennes
underhållsländer. Under kriget med Danmark
1675—79 var G. från 1676 besatt av danska
trupper; alla svenska präster och ämbetsmän
bortfördes och ersattes med danska. Efter
freden 1679 började åter
försvenskningsarbe-tet, särskilt under ledning av
superintendenten Hakvin Spegel (1680—85). När det stora
nordiska kriget utbröt 1700, var G. nästan
alldeles försvarslöst. Först 1710 ditsändes
generalmajor Sparrfelt och bildade ett slags
lantvärn, som 1712 steg till mer än 3,000 man.
Men vid ryssarnas landstigningar 1715 och
1717 visade sig bönderna fega och
odisciplinerade, och ön skulle sannolikt ha gått
förlorad, om ej ryssarna bortskrämts av rykten
om svenska örlogsfartygs annalkande. Den
påbörjade försvarsorganisationen fick sedan
under 1700-talet förfalla; april—maj 1808
kunde därför en liten skara ryssar under
amiral Bodisco (se d. o.) utan motstånd ockupera
ön; de fördrevos genom ankomsten av en svensk
eskader med landstigningstrupper. Denna
händelse gav 1811 anledning till upprättandet av
Gotlands nationalbeväring (se d.
o.). Sverige kunde under Krimkriget ej hindra,
att västmakternas flottor togo sin station i
Fårösund. Under världskriget höllos G:s
trupper mobiliserade. E. E-ff. (Hj. Jn.)
Det fasta försvaret. Danskarna hade 1679
före sin avfärd börjat rasera Visbys
försvarsverk och sprängde slottet i luften. Då Visby
ej längre kunde användas till stödjepunkt för
G:s försvar, anbefalldes 1682 fullständig
rase-ring av dess befästningar. 1711 började vid
Slite, därefter kallat Karlsvärd,
Enholms-befästningen upphjälpas, men denna fästning
blev aldrig färdigbyggd, och 1788 beslöts att
slopa den. Upprepade gånger föreslogs att
befästa Slite, men först 1853 började där E
n-holmen s batteri byggas. 1885 byggdes
batterier till skydd för Fårösunds hamn, och
1897 års befästningskommitté föreslog
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
