Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Konsthistoria - Litteraturanvisningar - Gotlands Allehanda - Gotlands artillerikår (A. 7) - Gotlandsboskap - Gotlands fornvänner - Gotlandsfåret - Gotlands infanterikår (I. 18) - Gotlands infanteriregemente - Gotlands järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Gotland (Litteraturanvisningar)—Gotlands järnväg
878
om en allmogesma^ av enklare kvalitet än
medeltidens konstuppfattning.
G. har flera mycket märkliga minnen av en
högtstående profan byggnadskonst.
Utom ruiner av byggnader för kleresiet, ss.
prästgårdar och gillehus, bl. a. i Bunge och
Björke, finnas väl bevarade stenhus i Fole
(Vatlings), Lokrume (Lauks). Västkinde (Stora
Hästnäs), Grötlingbo (Kattlunds) m. fl.
storbondebostäder från 1200-talet. De invid några
kyrkor, t. ex. i Sundre, Gammelgarn och
Lärbro, uppförda kastalerna, försvarstorn från
tidigaste medeltiden, ha sina motsvarigheter
i de irländska och skotska rundtornen. — Om
Visborgs slott, Visby ringmur o. a.
byggnadsverk i staden se V i s b y. E. L-k.
Litteraturanvisningar: W. Molér, »Bidrag
till en gotländsk bibliografi» (1890; omarb.
uppl. 1914). — C. J. Bergman, »G:s geografi
och historia i sammandrag» (1870; 4:e uppl.,
omarb. av H. Rosman, 1898); A. T. Snöbohm,
»G:s land och folk» (1871; 2:a uppl. 1897—
1900); M. Klintberg, »Några anteckningar om
G. i verkligheten och G. i skrift» (1909). —
N. Lithberg. »G:s stenålder» (1914); O.
Almgren (tills, m. B. Nerman), »Die ältere
Eisen-zeit G:s» (1914—23); H. Rydh, »Dosformiga
spännen från vikingatiden» (1919); B.
Nerman, »Gravfynden på G. under tiden 550—800
e. Kr.» (1919) och »En utvandring från G. och
öns införlivande med sveaväldet» (1923);
J. Nihlén, »Gotländska stenåldersboplatser»
(1927); H. Hansson, »G:s bronsålder» (1927).
— G. Lindström, »Anteckningar om G:s
medeltid», 1, 2 (1892, 1895); A. Björkander, »Till
Visby stads äldsta historia» (1898); K.
Fabri-cius, »Gotländske forhold under Iver
Aksel-sön Tot» (i Antikvarisk Tidskr. för Sverige,
d. 17, 1905); R. Björkegren, »När G. var
danskt lydland», h. 1 (1928). — H. Levin,
»Bidrag till Visby stifts historia» (i Kyrkohist.
Årsskr. 1902—04, 1909—10). — P. A. Säve,
»Åkerns sagor» (1876; omtr. 1891); M.
Klintberg, »Spridda drag ur gotländska allmogens
liv» (1914). — J. Roosval, »Die Kirchen G:s»
(1911); E. Ekhoff, »S:t Clemens kyrka i Visby»
(1912); C. R. af Ugglas, »G:s medeltida
träskulptur t. o. m. höggotikens inbrott» (1915);
J. Roosval, »Die Steinmeister G:s» (1918),
»Medeltida skulptur i G:s fornsal» (1925),
»Medeltida konst i G:s fornsal» (s. å.) och
»Den gotländske ciceronen» (1926); E.
Lundmark, »Kyrklig konst efter reformationen i
G:s fornsal» (1925); om dateringarna i G:s
konsthistoria se uppsatser av E. Lundmark
och J. Roosval i Fornvännen 1925—26; i
»Sveriges kyrkor»: J. Roosval och E. Lundmark,
»Kyrkor i Lummelunda ting» (1914, 1925),
samt E. Lundmark, »Kyrkor i Bro, Endre och
Dede ting» (1928).
Gotlands Allehanda, daglig tidning i Visby.
Började utges som halvveckotidning 1873;
daglig eftermiddagstidning sedan 1905. Bland
dess redaktörer märkas Anders Jeurling 1875
—78 och Ossian Jeurling 1878—99; nuv.
hu
vudredaktör, sedan 1917, är Axel Danielson.
Redaktionssekreterare var 1887—97 Algot
Sandberg (se d. o.; tidningens egentlige
redaktör 1893—97). Politisk ståndpunkt: moderat.
Gotlands artillerikår (A. 7) utbröts dec. 1886
(med viss övergångstid) ur Gotlands
nationalbeväring (se d. o.). Kåren är förlagd till
Visby och bestod före 1925 års
försvarsord-ning av 2 kanonbatterier, 1 fälthaubits- och
1 tungt haubitsbatteri men skall nu
moto-riseras och har organiserats på kårstab och
tre batterier. M. B-dt.
Gotlandsboskap, en avart av den i s. och
mellersta delarna av Sverige urgamla
skogs-el. Smålandsrasen, som länge bibehölls ren
på Gotland men på senare tider alltmer
uppblandats, särskilt med Ayrshirerasen. G.
var av utpräglad mjölktyp, behornad och
till färgen gul eller gul och vit; levande vikt
omkr. 350 kg. E. T. N.
Gotlands fornvänner, en 1875 konstituerad
förening, som inlagt stora förtjänster om
utforskandet av Visbys och Gotlands äldre
historia; bl. a. har föreningen i Visby stiftat
museet Gotlands fornsal, med rika
samlingar av gotländsk kyrklig konst,
arkeologiska fynd m. m. Jfr J. Roosval,
»Medeltida skulptur i Gotlands fornsal» (festskrift
1925; med inledande historik).
Gotlandsfåret, en lokalform på s. Gotland,
Karlsöarna och Fårön av den i Sverige
ursprungliga lantrasen, som äger stor
härdighet, lättföddhet och fruktsamhet, smäcker
skelettbyggnad och jämförelsevis goda
kroppsformer. Färgen är vanl. grå och den
obe-hornade typen numera vanligast.
Ullavkastningen är omkr. 2—3 kg, köttet utmärkt,
slaktvikten uppgår till 20—25 kg. E. T. N.
Gotlands infanterikår (I. 18) tillhör
Gotlands trupper. Vid kåren övas värnpliktiga
från Gotlands inskrivningsområde samt ett
visst antal från fastlandet. Visby är
förläggningsort. — Kåren nyorganiseras fr. o. m.
1928 i st. f. det enl. 1925 års försvarsordning
indragna Gotlands infanteriregemente. M.B-dt.
Gotlands infanteriregemente bildades dec.
1886 (med viss övergångstid) ur Gotlands
nationalbeväring (se d. o.) och utvidgades något
genom 1901 års härordning. Det fick en från
övriga inf.-reg:ten avvikande sammansättning,
näml. 2 bataljoner, 2 fästningsinf.-kompanier,
1 trängkomp. och 1 velocipedavd., samt
förlädes till Visby; dess nummer var 27. Det
indrogs enl. 1925 års försvarsordning; i dess
ställe uppsattes Gotlands infanterikår. M.B-dt.
Gotlands järnväg (spårvidd 0,891 m), 116,5
km lång, sträcker sig från Visby dels med en
linje norrut till Lärbro, dels med en söderut
till Burgsvik; den sistnämnda har i Roma
förbindelse med Klintehamn—Roma och Slite—
Roma järnvägar. Sträckan Visby—Hemse
öppnades 1878, Visby—Västkinde 1896,
Västkinde—Tingstäde 1899, Hemse—Havdhem 1900,
Havdhem—Burgsvik 1908 och Tingstäde—
Lärbro 1921. F. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
