Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotlandslagen - Gotlands län - Gotlands nationalbeväring - Gotlands norra härad - Gotlandsruss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Gotlandslagen—Gotlandsruss
880
Gotlandslagen, se Landskapslagar.
Gotlands län omfattar landskapet Gotland;
3,159,78 kvkm, därav 3,117,94 kvkm land,
57,088 inv. (1928). Enda stad: Visby. G. är
Sveriges till arealen näst minsta län, bar
minsta invånarantalet och är ett av s.
Sveriges glesast befolkade län (18 inv. per kvkm).
Folkmängd: År 1751 24,562 inv., 1800 31,291
inv., 1850 44,572 inv. och 1900 52,781 inv.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920):
Jordbruk 54,3 %, industri och hantverk 19,7
%, handel och samfärdsel 8,6 %, allmän
tjänst och fria yrken 4,6 %, husligt arbete
3,5 %. f. d. yrkesutövare m. m. 9.3 %.
Landarealen fördelad efter ägoslag:
Trädgård 1,214 har (0,4 %), åker och annan odlad
jord 77,707 har (24,9 %), naturlig äng 12,339
har (4,o %), skogbärande mark 169,566 har
(54.4 %), övrig mark 50,968 har (16.3 %).
Brukningsdelar: 7,576 st., varav 506
brukas av arrendatorer och 6,558 st. ha 0,26—20
har odlad jord (medeltal för G. är 10,1 har).
Skörd (medeltal 1921—25): 7,947 ton vete,
14,088 ton råg, 18,378 ton korn, 4,127 ton
havre, 7.267 ton blandsäd, 22,584 ton potatis,
44,724 ton sockerbetor, 86,847 ton
foderrotfrukter och 73,172 ton hö.
Busdjur (1919): 15,551 hästar, 35.461
nötkreatur, 40.318 får, 110 getter, 12,408 svin,
149.619 höns. 1,023 bisamhällen.
Mejerihantering (1925): 9 andels- och 15
uppköpsmejerier; tillverkat smör 1,024 ton,
ost 104 ton.
Industri (1925): 79 arbetsställen, 1.772
arbetare, salutillverkningsvärde 17,134,000 kr.
Bebyggelsen och odlingen äro huvudsaki.
koncentrerade till märgelområdena mellan
kalkstensstråkens (se sp. 868) öde
skogs-och alvarmarker. Märgellerorna och det blida
höstklimatet medge en för G:s nordliga läge
betydande odling av vete, tvåradigt korn
och sockerbetor; även avdikade myrmarker
och bättre sandjordsområden äro i stor
utsträckning odlade. S. G:s alvarmarker samt
Fårön ha betydande fåravel; exportslakteri
finnes vid Visby, och salt fårkött är en
eftersökt exportartikel. JfrGotlandsboskap
och Gotlandsfåret. Även brytas
kalksten (vid Storugns, Katthammarsvik samt i
Hellvi socken) till byggnads- och ornamentsten
(gravstenar etc.) och sandsten (vid Vamlingbo
och Burgsvik) för byggnadsändamål (finare
ornament, t. ex. på Stockholms slott) el.
tillverkning av slipstenar samt tillverkas i stor skala
cement (vid Visby, Slite och Valleviken),
hu-vudsakl. för export. Råsoekerbruk vid Roma.
— Genom Ångfartygs a.-b. Gotlands ångare
har G. trafik på Nynäshamn (daglig) samt på
Norrköping och Kalmar. Jämte Visby utgöra
Kappelshamn, Fårösund, Kyllej, Slite,
Rone-hamn, Burgsvik och Klintehamn tullplatser.
Järnvägar (samtliga enskilda och smalspåriga,
sammanlagt 208 km), omnibus- och
automobil-linjer, 503 km lands- och 878 km bygdevägar
tillgodose den inre trafiken. Genom två under-
vattenskablar, den ena över Gotska Sandön
till Dalarö, den andra till Böda på Öland, har
G. telegrafförbindelse med fastlandet.
Telefonförbindelse med fastlandet öppnades 1920.
Länets folkhögskola är förlagd till Hemse,
länslasarettet till Visby. G. bildar Visby
stift, Gotlands militärområde samt egen
valkrets till Andra kammaren (3
representanter), tills, m. Kalmar län en valkrets (med
7 representanter) till Första kammaren.
Administrativ indelning: Stad: Visby.
Härad: Gotlands n. och Gotlands s. härad.
1 municipalsamhälle, 92 landskommuner.
Fögderier: N. och S. fögderiet.
Judiciell indelning: Gotlands n. och
Gotlands s. domsaga, Visby stad. G. R-ll.
Gotlands nationalbeväring bildades 1811
genom frivilligt avtal mellan kronan och
Gotlands befolkning, som till ersättning befriades
från varje annat slags krigstjänst. Varje
vapenför man på Gotland var skyldig att
deltaga i beväringen från 18:e till och med 50:e
levnadsåret och att under de 10 följ, åren i
krigstid biträda vid fältarbeten m m.
Natio-nalbeväringen bestod av 4 inf.-bataljoner med
30 kompanier och 3 fotbatterier på 8
kanoner. Manskapet vid infanteriet utgjordes av
jägare (18—30 år gamla), infanterister (30—
45 år) och reservmanskap (45—50 år).
Artillerikåren hade värvad stamtrupp och 200 man
beväring (mellan 21 och 30 år), uttagna bland
jägarna. Underbefälet valdes av manskapet.
Övningarna pågingo sex dagar om året för
artillerister och jägare. Beväringen, som
varken i fred eller i krig kunde föras utom ön,
uppgick till omkr. 8,000 man. Genom
bestämmelse av dec. 1886 ersattes (efter viss
övergångstid) nationalbeväringen med Gotlands
infanteriregemente och Gotlands
artillerikår (se dessa ord). Jfr A.
Wijk-mark, »Gotlands trupper 1811—1904». C. O. N.*
Gotlands norra härad omfattar ,norra
Gotland, ö. delen av mellersta Gotland, Fårön och
Gotska Sandön; 1,777,67 kvkm, 24,223 inv.
(1928). Socknar: Fårö, Bunge, Rute, Fleringe,
Hall, Hangvar, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge,
Bäl, Vallstena, Källunge, Hejnum, Tingstäde,
Stenkyrka, Lummelunda, Martebo, Västkinde,
Bro, Lokrume, Fole, Ekeby, Barlingbo, Endre,
Hejdeby, Visby landskommun, Follingbo,
Ake-bäck, Roma, Björke, Viklau, Guldrupe, Buttle,
Vänge, Sjonhem, Halla, Ganthem, Dalhem,
Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda, Anga,
Kräklingbo, Ala, Ardre, Gammelgarn och
östergarn. 37,253 har åker, 98.923 har skogs- och
hagmark. Bildar Gotlands n. fögderi och
domsaga. Tingsställe: Allekvia.
Gotlandsruss (gotl. russ, häst), en sedan
urminnes tid på Gotland förekommande
ponnyras, som till enskiftets införande levde
halvvild i stora hjordar i skogarna. G. har en
höjd av l.io—1,30 m över manken, är
spensligt byggd med vanl. täml. lång rygg;
utmärker sig genom ovanlig energi, seghet och
uthållighet. För rasens tillvaratagande verkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
