Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gournia el. Gurnia - Goût - Govan - Govenius, Wilhelm - Gower, John - Government by commission - Gowers, sir William Richard - Govinda - Govind Singh - Goya y Lucientes - Goyau, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Goüt—Goyau
892
grävd av en amerikansk expedition. Jfr H.
Boyd Hawes, »G.» (1908).
Goüt [go], fr., smak. — Chacun a son
goüt [Jako’ a sä go’], envar har sin smak.
— Haut goüt [å go’], eg. »hög smak» (om
lindrigt ankommet vilt). Jfr G u t e r a.
Govan [ga’von], se Glasgow.
Govènius, Wilhelm, bruksägare, donator
(1825—1903). I testamente av G. och hans
maka erhöll 1903 Stockholms stad 856,056
kr. till en stiftelse (W ilhelm Govenii
minne) för uppförande av billiga bostäder
åt obemedlade personer av arbetarklassen.
Detaljuppgifter i Stockholms Kommunalkalender.
Gower [gau’ø el. gå’o], John, engelsk skald
(omkr. 1330—1408). Diktade på både
engelska, franska och latin. G. var en lärd,
huvudsakligen satirisk skald, som särskilt lade
an på formell korrekthet. Bland hans verk
märkas »Speculum meditantis» (el. »Mirrour
de 1’omme»), »Vox clamantis» och »Confessio
amantis». Ehuru samtida till Chaucer, inleder
G. snarast det därpå följande fantasilösa och
imitativa skedet i engelska litteraturen. Hans
verk utgåvos i 4 bd 1899—1902.
Government by commission [ga’vonmønt bål
kåmi’Jon], eng., »kommissionsstyrelse», en
nyare form av stadsförvaltning i U. S. A.,
vanl. kännetecknad av att man åt en
kommission eller en av några få led. bestående
styrelse överlåtit såväl den beslutande som
den verkställande och förvaltande
myndigheten. Stundom avser uttrycket en sådan
anordning inom stats- el. unionsförvaltningen,
att ansvaret för särskilda förvaltningsgrenar
eller uppgifter h. o. h. överlämnas åt av
guvernören, resp, presidenten, tillsatta
kommissioner. Syftet med den kommunala
kommissions-styrelsen {city government by commission) är
att minska korruptionen och höja
effektiviteten. Systemet leder sitt ursprung från
Gal-veston i Texas, där statens guvernör 1901
tillsatte en provisorisk stadsstyrelse av fem
affärsmän med uppgift att reformera
förvaltningen och återställa krediten.
Stadsbefolkningen gjorde sedan denna urspr. provisoriska
anordning permanent. Den efterliknades sedan
i flera hundra städer, särskilt i de västra
staterna. Stundom har systemet modifierats
därhän, att kommissionen (5 på viss tid valda,
avlönade medl.) utövar den kommunala
beslutanderätten blott i allmänna och
bevillnings-frågor men till chef för förvaltningen i dess
helhet utser en stadsdirektör {city manager),
ungefär motsvarande verkställande direktören
för ett affärsföretag i bolagsform.
Gowers [gau’oz], sir W i 11 i a m R i c h a r d,
engelsk läkare (1845—1915), prof, i klinisk
medicin vid University college (London). Gjorde
viktiga iakttagelser över nervsystemets
byggnad och sjukdomar.
Govinda, en av hinduismens gudar, som
identifieras med Krisna (Krishna). G. är antagl.
en medelindisk form, likvärdig med skt
go-pendra, »herdarnas herre».
Govind Singh, sikhernas siste guru (se d. o.).
Efterträdde 1675 sin av Aurangzeb (se d. o.)
avrättade fader, Tèg Bahädur, och stod i
spetsen för samfundet till 1708, då han mördades
av en fanatisk afgan. Han fullbordade
sikhernas militära organisation, införde vissa
sakra-mentartade ceremonier, avsedda att knyta
dem fastare tillsammans, förbjöd bruket av
tobak m. m. Jfr Si kh er.
Goya y Lucientes [gå’ja i lopiä’ntäs],
Francisco José de, spansk konstnär (1746
—1828). G. var Spaniens främste konstnär i
nyare tider och en föregångare för 1800-talets
riktningar inom
måleriet, för fransk
romantik, för realism och
symbolism. Han
upplevde en äventyrlig
ungdom, vistades två
år i Rom, återvände
till Madrid 1774,
gjorde där stor lycka, blev
akademichef och
hovmålare samt utövade
under ett halvt sekel
en flödande
verksamhet, som sträckte sig
över de mest olika områden: han målade
kyrkfresker (ganska profana), glättiga
folklivsbilder i rokokokaraktär, realistiska typer,
porträtt (många dambilder av utsökt behag,
andra, t. ex. drottning Maria Kristina,
genomförda med skärande hån och förakt). Han
behandlade skräckscener, häxdans, dårhustyper,
inkvisitionsfängelser, stridsscener,
massavrättning o. dyl. från fransmännens invasion 1808.
I hans av flödande och intensiv fantasi burna
skapelser spelar det fasaväckande liksom det
groteska en betydande roll. I det tekniska
visar han en genial överlägsenhet, en suverän
subjektivitet; hans målningar äro av skäligen
olika karaktär och lödighet, han kunde vara
»kall som en Davidlärjunge», överlägset lugn
men oftare sjudande lidelsefull. Framför allt i
sina raderingar avslöjade han en värld av hat,
förakt och vämjelse. Han var en av de mest
subjektiva, i känslan mäktigaste konstnärer,
som existerat, demonisk, sällsam och
suverän. Hans raderingar äro samlade i serierna
»Caprichos» (gycklande och samhällssatiriska
fantasier), krigsbilderna »Desastres de la
guerra», »Tauromaquia» (tjurfäktningsstudier)
och »Proverbios», fantasier, som framkallat
yttrandet: »så kunde endast Dante skildra».
Många av G:s verk äro samlade i
Prado-galleriet i Madrid. Enskilda målningar i
Paris, London, Bryssel, Berlin o. s. v. Jfr
monogr. av R. CErtel (1907), V. v. Loga (2:a
uppl. 1921) och H. Nielsen (1927). G-g N.
Goyau [gcoajå’], Georges, fransk författare
(f. 1869). G. är katolik med sociala och
nationalistiska tendenser, har bl. a. bekämpat
frimu-reriet och var en av de mest framträdande
representanterna för Leo XIII:s
försonlighets-politik mot franska republiken. Under världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
