Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafström, Inga Thyra Carola - Grafström, Thor Frithiof - Grafton - Graftonaffären - Grágás - Gragger, Robert - Graham, ätt - Graham, George - Graham, sir James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Grafström, I. Th. C.—Graham, J.
916
Grafström, IngaThyraCarola,
textil-konstnärinna (1864—1925), dotter till
målaren J. K. Boklund (se d. o.) och g. m.
operasångaren Jean G. (1859—1925). — Fru G.
var 1882—97 anställd vid Handarbetets
vänner, grundade 1897 egen textilateljé, som 1898
övertogs av Nordiska kompaniet och stod
under fru G:s ledning till 1922, då hon åter
öppnade egen affär. Fru G. gjorde i fråga om
textil heminredning en betydande insats.
Grafström, Thor Frithiof, präst, vitter
författare (1827—83), son till A. A. G. Fil.
dr i Uppsala 1851,
prästvigd 1857,
legationspredikant i Paris
1859 och i London
1863. G. blev
kyrkoherde i Klara
församling i Stockholm 1866,
överhovpredikant 1872,
ordensbiskop 1880.
G. var 1874—83 led.
av Första kammaren
för Västerbottens län.
Hans dikt
»Fjell-lap-pen» fick 1861 Sv.
akad:s stora pris. G:s »Dikter» utkommo 1884
(med biogr. av C. D. af Wirsén).
Grafton [grä’ftan], hertig av, titel inom
engelska ätten Fitzroy (se d. o.). Den gavs
1675 åt Henry Fitzroy (1663—90), andre
son till Karl II och sedermera hertiginnan av
Cleveland. Denne l:e hertig av G. övergick
1688 till Vilhelm av Oranien, visade stor
tapperhet i sjöslaget vid Beachy head 10 juli 1690
och stupade i okt. s. å. på Irland. Hans
sonson Augustus Henry Fitzroy, 3:e
hertig av G. (1735—1811), var i överhuset i
början av 1760-talet ivrig oppositionsledare
(mot Bute och Grenville), hade 1765—66 säte
i Rockinghams ministär, blev 1766 till
namnet chef (förste skattkammarlord) i Pitts
andra ministär samt blev sept. 1767 även
faktiskt ledande minister. G. påyrkade 1769
förgäves tillmötesgående mot de
nordamerikanska kolonisterna, avgick jan. 1770 men
inträdde juni 1771 som sigillbevarare i Norths
ministär. Av missnöje med Norths
omedgör-lighetspolitik mot de nordamerikanska
kolonisterna utträdde G. nov. 1775 ur
ministären. 1782 var han under Rockingham och
Shelburne ånyo sigillbevarare. G. var som
politiker oegennyttig och statsklok men
förmådde ej med kraft göra sina åsikter
gällande. Hans självbiogr. utgavs 1899. V. S-g.
Graftonaffären, en efter ångaren »John
Grafton» benämnd misslyckad
vapensmuggling till Österbotten hösten 1905. Ängaren
grundstötte i Jakobstads skärgård och
sprängdes. Jfr K. Zilliacus, »Från ofärdstid och
oroliga år», d. 2 (1920).
Grågås, isl., se Grågås.
Gragger, Robert, ungersk
litteraturhistoriker och språkman (1887—1926).
Organiserade 1917 vid Berlins univ. Ungarisches
In
stitut, som utvecklades till dettas största
filologiska seminarium, även omfattande
forskningar i finsk-ugrisk • samt turkisk filologi.
1921 blev G. ord. prof, i ungerska språket
och litteraturen vid universitetet. Han
grundade (1921) och redigerade Ungarische
Jahr-bücher och Ungarische Bibliothek, skrev
hundratals uppsatser om litterära
förbindelser mellan Tyskland och Ungern samt utgav
bl. a. »Anthologia Hungarica» (1922),
»Preussen, Weimar und die ungarische Königskrone»
(1923) och »Bibliographia Hungarica», I—III
(1923—27). Postumt utgåvos hans
»Altunga-rische Erzählungen» (1927). B. L-r.
Graham [gréi’øm], gammal skotsk
adels-ätt med stora besittningar i lågländerna. En
William G. fick 1505 earltitel av M o n
t-r o s e, och hans ättgren fick 1644
markis-och 1707 hertiglig värdighet; se om denna
gren M o n t r o s e. Till en sidogren, som 1629
fick baronetvärdighet, hörde statsmannen sir
James G. (se nedan), till en yngre släktgren,
G. of Kincardine, krigaren John G. of
Claverhouse (se nedan). Om Thomas G.,
general under krigen mot Napoleon, se L y n
e-doch. V.S-g.
Graham [gréFøm], George, engelsk
ur-och instrumentmakare (1673—1751), verksam i
London. Som uppfinnare inom urmakeriet
intager G. ett av de 4rämsta rummen. Bland
hans uppfinningar
märkas särskilt
kvicksilverpendeln (1726),
vilken ännu är i bruk,
samt idén till
rostpendeln, vilken
emellertid konstruerades först
av J. Harrison (1725).
G. var en av de första
egentliga
astronomiska instrumentmakarna. På observatoriet
i Greenwich finnas
ännu bevarade den av
Halley hos G. beställda murkvadranten med
2,4 m radie samt den av G. gjorda
zenitsek-torn, med vilken J. Bradley upptäckte
aberra-tionen. G. sysslade även med jordmagnetiska
undersökningar och upptäckte 1722 de dagliga
förändringarna i deklinationen. Bland G:s
astronomiska arbeten märkas observationer
av sol- och månförmörkelser,
Merkuriuspassa-ger m. m. S. A-f.
Graham [grei’øm], sir James, brittisk
politiker (1792—1861); se släktöversikten.
Satt i underhuset 1818—21, 1826—37 och från
1838 samt var urspr. ivrig whig, utgav 1826
en uppseendeväckande frihandelsbroschyr
(»Corn and currency») och var 1830—34 förste
amiralitetslord i Greys ministär. Därpå
närmade sig G. småningom oppositionen och var
1841—46 inrikesminister i Peels andra
ministär. Hans åtgärd att låta öppna Mazzinis
post (1844) och delge neapolitanska regeringen
i breven avhandlade revolutionsplaner väckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
