Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand, Jens - Grand-Bassam - Grand canal - Grand Canyon - Grand Cayman - Grand couronné de Nancy, Le - Grande - Grande, Severin - Grandeau, Louis Nicolas - Grande Comore el. Comoro - Grandel, Lars - Grandes Rousses, Les - Grandezza - Grand Falls - Grand fleet - Grand-Guignol, Théâtre du - Grandi, Dino - Grandinson, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Grand-Bassam—Grandinson, E.
938
med »de fredlöse» (jfr Erik, sp. 976).
Kungahuset såg därför med misstro G:s val till
ärkebiskop av Lund 1289; han invigdes i Rom 1290.
Återkommen upptog han Jakob Erlandsens
konungsfientliga politik och stödde de
fredlöse. Erik Menved lät då (1294) fängsla G. i
Lund; han sattes i strängt fängelse på Söborg
på Nordsjälland. Efter en dramatisk flykt
öppnade han i Rom process mot Erik
Menved, som av påven 1297 dömdes till böter;
in-terdikt över Danmark stadfästes, kungjordes
av kurians legat Isarnus 1298 och av
Danmarks biskopar 1299. över Erik, som ej fogat
sig efter domen, föll 1302 en ny, mildare dom;
Isarnus flyttades till Lund från ärkesätet i
Riga, vilket gavs åt G., som dock avvisade
anbudet och missnöjd for utrikes. 1310 blev
G. ärkebiskop i Bremen men måste efter
våldsam strid 1316 bege sig därifrån. G. dog
i Avignon. Han var en rik och boksynt man,
stridslysten och omedgörlig; hans kamp mot
kronan var mera politiskt än kyrkligt
betonad. Litt.: P. A. Munch, »Samlede
afhand-linger», IV (1876); uppsatser av M.
Macke-prang i dansk Hist. Tidsskr., IV: 3 (1891—
92), och Kr. Erslev i »Kirkehistoriske
samlinger», IV: 3 (1893—95). B. H-d.
Grand-Bassa’m [grä-], hamnstad på
Elfenbenskusten (se d. o.).
Grand canal [grä’nd konäT], en av Irlands
viktigaste kanaler, från Shannon (nära
Ba-nagher) till Dublin; 128, med sidokanaler 265,
km lång och 1,8 m djup. Byggdes 1765—1830.
Grand Canyon [grä’nd kä’njøn],
Colorado-flodens starkt inskurna dalfåra i staterna
Colorado, Utah och Arizona. G:s längd är något
mer än 300 km, dess bredd 7,5—16 km,
djupet 1,500—1,800 m. Denna djupa klyfta har
bildats därigenom, att Coloradofloden från
bergen fört med sig rika vattenmassor, vilka
eroderat sig djupt ned i platålandskapets
nästan horisontala, täml. lösa sedimentära
bergarter. De olika bergarternas varierande
beskaffenhet och motståndskraft ha
åstadkommit olika form av klyftan; hårda kalkstenar
bilda branta väggar, medan leriga
skifferbergarter förorsaka mera jämna sluttningar.
Omväxlingen i färg hos de olika sedimentära
bergarterna och lagrens beständighet i
horisontal led över längre sträckor äro de
förnämsta orsakerna till G:s färgprakt. — G.
började bildas redan i pliocentiden.
Erosio-nen har blottat mesozoiska lager till omkr.
600 m och paleozoiska till omkr. 1,000 m
samt proterozoiska (prekambrium) till omkr.
3,600 m; i bottnen har erosionen nått
urberget. Litt.: Sv. Hedin, »Grand Canyon» (1925).
— Jfr pl. vid art. Arizona. K. A. G.
Grand Cayman [grä’nd kéi’møn], se C a
y-manöarna.
Grand couronné de Nancy, L e [lo grä
ko-råne’ do näsi’], sammanfattande benämning på
höjderna ö. om Nancy, där franska arméerna
Castelnau och Dubail 24 aug.—10 sept. 1914
under häftiga strider hejdade 6:e och 7:e tyska
arméernas framryckning. Se
Belgisk-franska fronten, sp. 1156.
Gra’nde, it., mus., se Gran.
Grande, Severin, norsk målare (f. 1869).
Studerade i Oslo, i Köpenhamn för Zahrtmann
och i Italien. Har målat interiörer från
bondehem, stadspartier, landskap och porträtt, till
en början mörkt och tungt, senare i mjuk
impressionistisk behandling. G-g N.
Grandeau [grädå’], Louis Nicolas, fransk
agrikulturkemist (1834—1911). Blev 1868 prof,
i Nancy, inrättade där en kemisk station, 1888
flyttad till Paris. G. var därefter inspektör
över statens kemiska stationer och prof, vid
Conservatoire des arts et métiers. Han
utförde en mängd försök ang. elektricitetens
inverkan på växterna (se Elektrokultur).
G. redigerade 1861—90 jordbruksavd. i Le
Temps och utgav bl. a. »L’agriculture et les
institutions agricoles du monde au
commen-cement du 20:me siècle» (5 bd, 1905—12). Led.
av sv. Vet.-akad. 1897.
Grande Comore [gräd kåmä’r] el. C o m o r o,
ö bland Komorerna (se d. o.).
Grandel, Lars, medaljgravör (1750—1836).
Var elev av Ljungberger i Stockholm 1770—
80, reste sedan till Paris och 1782 till Rom,
där han 1794 häktades som anklagad för
jakobinism. 1796 kom G. åter till Stockholm
och blev tre år senare gravör vid Kungl.
myntet. Av G:s medaljer, vilkas frånsidor
utmärka sig för något stela figurkompositioner
i nyklassisk stil, må nämnas de över
revolutionen 1772, beställda av Gustav III 1784, och
över kröningen 1800.
Grandes Rousses, Les [lä gräd ro’s],
bergmassiv i Dauphinéalperna, se Dauphiné.
Grandezza [-e’tsa], it., höghet, storhet; stolt
värdighet i uppträdandet.
Grand Falls [gränd fälz], stad på New
Foundland, vid Exploits river; omkr. 4,000
inv. Storartad pappersindustri.
Grand fleet [gränd flit], eng., »stora
flottan», kallades britt, flottans i Nordsjön
opererande huvudstyrka under världskriget 1914
—18. Dess högste befälhavare var amiral
Jellicoe intill nov. 1916, därefter amiral Beatty
intill krigets slut.
Grand-Guignol, Théätredu [teä’trø dy [-grä-ginjå’1],-] {+grä-
ginjå’1],+} liten teater på Montmartre i Paris,
öppnad 1897, bekant för sitt naturalistiska
återgivande av skräckdramatik, oftast av
kriminell eller patologisk natur, någon gång av
litterärt intresse (se G u i g n o 1). G. K-g.
Gra’ndi, D i n o, italiensk politiker (f. 1895).
Blev 1924 deputerad, är undersekr. i
utrikes-dep. och en av fascismens ledande krafter.
Grandinson, Emil, regissör (1863—1915),
kusin till K. G. A. G. och son till A. F.
Lindblads dotter Malla G. (1835—1916), som
1908—11 utgav Malla Silfverstolpes
»Memoarer». G. blev fil. kand. 1888, var sekr. vid
Svenska teatern 1888—90, redaktionssekr. i
Ord och Bild 1892—98, sekr. vid Dramatiska
teatern från 1898, förste regissör där 1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
