Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graptoliter - Graptolitskiffrar - Gras, Félix - Graser, Johann Baptist - Grasse - Grasse, François de, markis de Grasse-Tilly - Grassera - Grasset, Eugène - Grassi, Giovanni Battista - Grassmann, Hermann Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Graptolitskiffrar—Grassmann
956
släkten, särskilt av Graptoloidea, finnas, vilka
avlösa varandra i de olika delarna av
lagerserien, så att g. äro synnerligen goda
ledfossil, på vilka en mycket detaljerad
zonindelning kan grundas. För att förklara g:s
vida utbredning över olika delar av jorden
antar man, att de varit fastväxta vid i havet
kringdrivande växter. »Storkolonierna» av
Diplograptus ha säkerligen fört ett fritt
plank-toniskt liv. K. A. G.
Graptolitskiffrar geol., i ordovicium och
översilur (gotlandium) förekommande ler- el.
märgelskiffrar, vari graptoliter uppträda
talrikt och vilka medelst dessa som ledfossil
indelas i många zoner, oftast omkr. 40. Denna
faciesutbildning förekommer hela jordklotet
runt, t. ex. på Skandinaviska halvön, i
England, Böhmen, Tyskland, Nordamerikas n. ö.
delar, Kanada, Colombia, Australien och Kina,
överallt med samma ordningsföljd beträffande
de olika graptolitfaunornas uppträdande. Se
vidare S i 1 u r s y s t e m e t. K. A. G.
Gras [gra], F é 1 i x, nyprovensalsk
författare (1844—1901). G:s förnämsta dikter äro
de episka »Li carbouniè» och »Lou romancero
prouvengau», kärlekspoesi i folkton. Hans
yppersta prosaverk äro »Li papalino», yppiga
skildringar från den avignonska påvetiden,
och den berömda revolutions romanen »Li
rouge dou miejour» (De röda från södern;
1896). Näst Mistral var G. Feliberförbundets
mest betydande förkämpe; han utsågs 1891
till dess stormästare. (E. S-f.)
Gräser, Johann Baptist, tysk
pedagog (1766—1841), 1804 skolinspektör i Bayern,
mest känd som upphovsman (1820) till den
s. k. s k r i v 1 ä s m e t o d e n (se d. o.).
Grasse [gras], stad i fr. dep.
Alpes-Mari-times, ung. 12 km från Medelhavet; 16,923
inv. (1921). Rosor, jasminer, heliotroper o. a.
välluktande växter odlas i stadens omnejd.
Berömda fabriker för tillverkning av
parfymer och oljor. Vinterkurort.
Grasse [gras], Frangois de, markis de
Utsikt över Grasse,
G. - T i 11 y, fransk amiral (1722—88). Blev
1762 skeppskapten i franska flottan och
deltog i sjökriget mot England under
nordamerikanska frihetskriget. Efter att våren 1781
lyckligt ha fört en stor konvoj över till
Mar-tinique opererade G. med sin eskader i
västindiska farvattnen och avseglade sedan till
Chesapeakeviken. Med snabbhet och energi
genomförde han där de sjöoperationer, vilkas
mål var att hindra undsättning till eng.
generalen Cornwallis, som därför nödgades
kapitulera vid Yorktown. Efter flera motgångar
mot de engelska amiralerna Hood och Rodney
alltifrån jan. 1782 blev G. 12 april i striden vid
Les Saintes (Dominica) slagen och
tillfångatagen. Jfr A. T. Mahan, »Sjömaktens
inflytande på historien 1660—1783» (sv. övers. 1899).
Grassèra (lat. grassäri). husera, rasa; vara
i svang; gripa omkring sig.
Grasset [-sä’], Eugène, fransk konstnär
(1850—1917). G. var nyhetsman och
smak-bildare på flera områden: som glasmålare,
textilkonstnär, i tapeter, möbler, boktryck,
bokillustration och smideskonst. Han tog
ofta sina utgångspunkter i medeltidskonst,
ägde stark fantasi och därjämte dekorativ
läggning. G-g N.
Gra’ssi, Giovanni Battista, italiensk
zoolog (1854 27/3—1925 4/&), prof, i Catania
1883, i Rom 1895, senator 1908. G. delar med
R. Ross (se d. o.) äran av malariaproblemets
lösning. Sedan Ross i Indien 1898 upptäckt
fågelmalarians överförande genom
Culex-myg-gor och analogivis förmodat samma
smitto-överföring vid människans malaria, upptäckte
G. 1898—99, att av Italiens myggor blott de
4 arterna av Anopheles voro i stånd att smitta
människor med malaria, och klarlade
malaria-plasmodiernas hela utvecklingscykel. Även i
fråga om malarians praktiska bekämpande
var han banbrytande (jfr Malaria). Hans
forskningar gällde dessutom de olika
ålarternas utveckling, varvid han upptäckte
vanliga ålens larvstadium (jfr Å 1), de lägsta
insekterna, fylloxeran,
termiternas samhällsliv och
inälvsmas-kars smittovägar. Bland G:s
arbeten märkes »Die
Malaria-Studien eines Zoologen» (2:a
uppl. 1901). Biogr. av Janicki
i Die Naturwissenschaften
(1926). T. O.
Grassmann, Hermann
Günther, tysk matematiker (1809
—77), numera erkänd som
synnerligen framstående, trots att
han, på grund av sin
blygsamma ställning som
gymnasielärare i Stettin och sina
arbetens svårtillgängliga form,
under livstiden mycket litet
uppmärksammades. Genom sitt
huvudarbete,
»Ausdehnungs-lehre» (1844; 2:a uppl. 1878),
införde G. nya, fruktbärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
