Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grassmann, Hermann Günther - Grasso, Giovanni - Gratia - Gratial - Gratianus (romersk kejsare) - Gratianus (rättslärd) - Gratie - Gratifikation - Gratin el. Gratäng - Gratiös - Grattan, Henry - Grattoir - Grau, Andreas - Grau, Olof - Grau, Peter - Graubünden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Grasso—Graubünden
958
metoder, grundade på en utvidgning av de
komplexa talen oeh därav föranledda nya
aritmetiska begrepp, vilka i tillämpning på geometrien
visade sig mäktiga att skapa en helt ny gren av
matematiken. — G., vilken som matematisk
forskare var fullständig autodidakt, ägde en
sällsynt originell begåvning, som tog sig
uttryck i en rik produktion på såväl teoretiska
som praktiska områden. Hans universella
intressen drogo honom först djupt in i teologi
och filosofi samt därifrån över till matematik
och fysik (forskningar om teorien för
elektriska strömmar, akustiska problem och
färglära m. m.), varjämte han var tidningsman
och gjorde betydande insatser som
sanskritforskare. — G:s »Gesammelte mathematische
und physikalische Werke» utgåvos av F. Engel
(3 bd, 1894—1911; med biogr.). T. B.
Gra’sso, Giovanni, italiensk
skådespelare (f. omkr. 1881). Började vid en
mario-netteater, övergick sedan till scenen, gjorde
den sicilianska dialektdramatiken till sin
specialitet och excellerar i att
patologiskt-natu-ralistiskt återgiva svartsjukan. G. har med
eget sällskap spelat även i Paris, London och
Amerika. G. K-g.
Grätia [även grä’tsia], lat., behag, ynnest,
nåd; tack. Se även De i g r a t i a.
Gratial [gratsiä’1] (av lat. grätia, nåd, tack),
nådegåva, penningunderstöd. G. kallas den
pension från Vadstena krigsmanshuskassa,
som tilldelas avskedade soldater av indelta
armén (gratial i ster), så ock pensioner från
flottans pensionskassa till änkor och barn,
änkehjälp frän domkapitlens kassor m. fl.
slags understöd och pensioner. (M. B-dt.)
Gratiänus, romersk kejsare (359—383 e. Kr.),
son till Valentinianus I. Blev 375 kejsare
över romerska rikets v. del, med Trier som
residens (den ö. innehade Valens, se d. o.).
G., en ädel och tapper man, stred med
framgång mot alemannerna m. fl. folk. Efter
Valens’ död upptog han Theodosius till
medkej-sare (379). G. mördades 383. Han var
atha-nasian oeh vän till biskop Ambrosius. R. Tdh.*
Gratiänus, italiensk kanonistisk rättslärd,
munk i Bologna. Verkställde omkr. 1140 en
sammanfattning av kyrkorättsliga
föreskrifter, efter honom kallad Deere tum Gratiani.
Jfr Kanonisk rätt.
Gratie [grä’tsie], behag. Jfr Grace och
Gracerna.
Gratifikation (av lat. grätia, tack),
frivilligt lämnad ersättning för utförd tjänst;
även ett 1850 uppkommet namn på ersättning
åt e. o. tjänstemän inom statsförvaltningen (jfr
Gratial oeh Ljuspenningar). Ldht.
Gratin [gratä’], fr., el. G r a t ä’n g, maträtt
av kött, fisk el. grönsaker, som övergjutits
med mjölk- el. gräddsås, beströtts med
brödsmulor och gräddats i ugn. Såsen utelämnas
stundom. — Verb: G r a t inèra.
Gratiös [gratsio’s], se Grace.
Grattan [grä’ton], Henry, irländsk
statsman (1746—1820). Urspr. advokat i Dublin,
invaldes G. 1775 i irländska underhuset och
vann snart genom sin lysande vältalighet och
ädla personlighet en ledande ställning.
Under nordamerikanska frihetskriget
genomdrev G. 1780
betydande friheter för den
irländska handeln och
1782 självständig
lag-stiftuingsrätt för
irländska parlamentet.
Han fick för detta en
nationalbelöning, stred
därefter, ehuru själv
protestant, för
katolikernas emancipation
men lyckades endast
uppnå, att de fingo
valrätt. G. bekämpade
förgäves Pitts förslag om union mellan
Storbritannien och Irland. Han lät 1805 invälja
sig i eng. underhuset och arbetade även där
för katolikerna, men hans inflytande på
Irland gick tillbaka för 0’Connells. G:s tal
utgåvos (4 bd, 1822) av hans son Henry G.
(d. 1859), som ock utgav »Memoirs of the life
and times of H. G.» (5 bd, 1839—46). Jfr R.
Dunlop, »Life of Henry G.» (1889).
Grattoir [gratcuä’r], fr., skavjärn. Se M e
z-zotintogravyr.
Gråu, Andreas, dansk tidningsman och
politiker från Sönderjylland (f. 1883). Tog
livligt del i det nationella arbetet i
Sönderjylland och utger från 1914 Dybbölposten i
Sönderborg. G. var efter tyska revolutionen
1918 en av ivrarna för Flensburgs och
Mellan-slesvigs förening med Danmark och deltog som
representant för »Det mellemslesvigske udvalg»
i danska riksdagsdelegationens färd till
freds-konferensen i Paris våren 1919.
Gråu, Olof, topograf (1722—74), från 1745
salpetersjuderidirektör för Uppland,
Gästrikland och Västmanland. Skrev »Beskrifning
öfver Wästmanland» (1754; omtr. av
Västmanlands Läns Tidning 1904) och »Hushålds
anmärkningar under resan igenom Upsala och
Stockholms län år 1748» (i Upplands
Forn-minnesfören:s Tidskr., bd 8, 1919).
Gråu, Peter, dansk politiker från
Sönderjylland (f. 1866). G. övertog efter studier bl. a.
vid Askov sin fädernegård på Als och kom
tidigt fram till en inflytelserik ställning bland
sina landsmän i Sönderjylland. Som valtalare
och föredragshållare har han gjort sig känd
för medryckande vältalighet. Vid schismen
1919 inom nordslesvigska väljarföreningen
blev G. ledare för »Flensborggruppen» och
arbetade till folkomröstningen 1920 ihärdigt för
Flensburgs återförening med Danmark.
Gråu’bünden, ty. (rätorom. Il Grischun, it. Le
Grigioni, fr. Les Grisons), kanton i s. ö. Schweiz,
landets till arealen största; 7,114 kvkm,
119.854 inv. (1920). Huvudstad är Chur. G.
är ett alpland, genomskuret av trånga, djupa
dalar. Mot n. avvattnas G. av Vorder- och
Hinterrhein med bifloder, mot n. ö. av Inn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
