Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greco, El (Domenico Theotocopuli) - Grécourt, Jean Baptiste Joseph Willart de - Gredbäck - Gredelin, Gridelin - Gredos, Sierra de - Greeley, Horace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Grécourt—Greeley
978
fått behålla i
konsthistorien. Hans tidiga alster
visa starka intryck av
samtida norditalienska
mästare, främst av Tintoretto;
i Spanien fick hans
målning snart en annan
karaktär, i högsta grad
egenartad. Han utförde i
flödande alstring
kyrkmålningar samt behandlade
bibliska ämnen,
helgonlegender och visioner, , där
rättfram realism är
uppblandad med bisarrerier,
fantastik och våldsamma
effekter. Höjdpunkten
inom det monumentala
måleriet nådde han i »Greve
Orgaz’ begravning» (i Santo
Tomé i Toledo; se bild 1).
I G:s senare verk blir
framställningen betydligt
maniererad, konstnären söker mindre
naturlikhet än linjernas rytm, schvung och rörelse,
han målar »andliga kroppar» i
utspekulerade färgackord och ljuseffekter. Enastående
individuella uttryck fick han för extas och
from hängivenhet, för trosglöd och oböjlig
viljestyrka samt även för järnhård och iskall
fanatism. I hans porträtt av riddersmän och
andliga är den spanska karaktären uthamrad
med en skärpa, som i de främsta av dessa
bilder är rent av vidunderligt stegrad (t. ex.
i det skrämmande porträttet av storinkvisitorn
Nino de Guevara, i amerikansk privatägo).
G:s konst är fantastisk, mystisk,
lidelsefull och ojämn. Han sysselsatte sig även med
skulptur och arkitektur, skrev en bok om
måleri, ägde ett stort bibliotek samt höll sig
med ett eget musikkapell. Vid sin död
lämnade han efter sig mer än ett hundratal osålda
målningar. Eftervärlden glömde honom snart;
först i våra dagar har han återupptäckts, och
likgiltigheten har förbytts i en på sina håll
måttlös beundran. I hans konst har den
moderna expressionismen funnit en
utgångspunkt och föresyn. Hans alster — även de av
tvivelaktig äkthet — ha betalats med stora
summor; åtskilliga ha stannat i amerikanska
privatsamlingar. Allt fortfarande är Toledo
den plats, där man bäst lär känna honom —
i kyrkor och i hans eget hus, där ett
Greco-museum är inrett. I Pradogalleriet i Madrid
är han representerad; ett par av hans stora
målningar, beställda av Filip II, finnas i
Es-corial, andra av hans verk i Parma, Rom,
Neapel, Paris (Louvre), München, Dresden,
Chicago och Köpenhamn (ett kraftfullt
manspor-trätt från hans första tid i Spanien). Monogr.
av J. Meier-Græfe (»Spanische Reise», 1910),
M. Barrès och P. Lafond (1911), H. Kehrer (3:e
uppl. 1920) och A. L. Mayer (1926). G-g N.
Grécourt [-kö’r], Jean Baptiste J
o-seph Willart de, fransk skald (1683—
Utsikt över Grebbestad.
1743), en typisk frivol salongsabbé från
1700-talet, epikuré i sitt liv som i sina skrifter,
ofta kvick, alltid lättfärdig. Han skrev contes,
epistlar och fabler. En samling vers av G.
utkom 1735, en fullständigare uppl. i 2 bd
1747, »Oeuvres complètes» i 4 bd 1796. J. M.*
Gredbäck, se Grevbäck.
Gredelin, G r i d e 11 n (fr. gris de lin),
»lin-blomsgrått», violett.
Gre’dos, Sierra de, parti av Kastiliska
skiljebergen, i mellersta Spanien; skiljes från
Sierra de Guadarrama av Alberches dalgång,
från Sierra de Gata av Alagöns. Når i Plaza
de Almanzor 2,661 m ö. h.; malmrikt.
Greeley [grlTi], H o r a c e, amerikansk
tidningsman och politiker (1811 3/2—72 29/n).
Sattes vid 14 års ålder i boktryckarlära, kom
1831 till New York, arbetade där en tid som
sättare, anlade senare
ett eget tryckeri samt
utgav därifrån flera
tidningar, bl. a.
whig-partiets tidning
under presidentvalkampanjen 1840, The Log
Cabin. 10 april 1841
började G. i New York
utgiva den stora
dagliga politiska
tidningen The Tribune, till
vilken han på hösten
fogade en veckobilaga,
The New York Weekly Tribune, som fick
oerhört stor spridning bland de n. staternas
lantbefolkning. G., som under 31 år ledde det
stora tidningsföretaget samt åt tidningens
politiska hållning gav sin egen impulsiva
personlighets prägel, blev genom The Tribune
under 1850- och 1860-talet en verklig makt i
Förenta staternas politiska liv. Han deltog
1854 i bildandet av det nya republikanska
partiet men bröt kort därpå med dess ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
