Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greeley, Horace - Greely, Adolphus Washington - Green, Alice Stopford - Green, Bertha - Green, George - Green, John Richard - Green, Mary Anne Everett, f. Wood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Greely—Green, M. A. E.
980
i New York, Seward, och motarbetade denne
vid partikonventet 1860, varigenom Lincolns
kandidatur väsentligt främjades. G:s pompöst
hållna vädjan till Lincoln 1862 att genast
förklara alla slavar fria i de trakter, dit
unions-hären hunnit, föranledde presidenten att i
Tri-bune införa sin berömda förklaring om att
unionens upprätthållande var hans främsta
plikt. G. gjorde sig 1864 till målsman för
projektet att i Kanada förhandla med några
dit flyktade konfedererade om sydstaternas
underkastelse. Unionens sak stödde han
emellertid, trots enstaka förlöpningar, med
mycken kraft, bl. a. genom det förträffliga arbetet
»The american conflict» (2 bd, 1864—66). Efter
krigets slut uppträdde G. för allmän amnesti
och opartiska rösträttsbestämmelser. Vid
presidentvalstriden 1872 uppsattes G. som
kandidat mot Grant av de liberala
republikanerna, blev även demokraternas kandidat,
erhöll över 2,8 mill. röster men fick ej mer än
77 elektorer mot Grants 289.
överansträngning under valkampanjen bröt hans krafter,
och han avled, innan det formliga valet ägt
rum. — G. utgav 1868 »Recollections of a busy
life» (ny, tillökad uppl. 1873). Biogr. av W. Å.
Linn (1903). V. S-g.
Greely [gri Ti], Adolph us
Washington, amerikansk officer och polarforskare (f.
1844). Ledde 1881 en polarexpedition, som
anlade en observationsstation på
Ellesmere-landet, 81° 44’ n. br.
1883 bröt G. upp mot
s. och räddades 1884
vid Smith sound av
en
undsättningsexpe-dition, sedan hans
flesta män omkommit
av hunger och köld.
1887 blev G. chef för
kustsignalstjänsten
och ledde 1898—1904
anläggningen av
telegraflinjer på Kuba,
Filippinerna och Alaska.
Generalmajor 1906, avgick han 1908 ur aktiv
tjänst. Han skrev bl. a. »Three years of arctic
service» (2 bd, 1886; ny uppl. 1894),
»Handbook of Alaska» (1909; 3:e uppl. 1925). (O. Sjn.)
Green [grin], Alice Stopford, engelsk
historiker (f. 1849), dotter till en irländsk
präst, E. A. Stopford, 1877 g. m. J. R. G. (se
d. o.), änka 1883. Medarbetade i sin makes
senare arbeten, utgav efter hans död nya,
reviderade uppl. av flera bland dem och vann
genom egna arbeten gott anseende som
historiker. Bl. a. skrev hon »Henry II.» (1889) och
»Town life in the fifteenth century» (2 bd,
1894). Hon har med stor energi medverkat i
den nationella irländska rörelsen (även med
sinnfein) och bl. a. skrivit »Irish nationality»
(1911), »The making of Ireland and its undoing,
1200—1600» (1908; ny uppl. 1919) och »The
go-vernment of Ireland» (1921). Hon är sedan 1922
led. av Irländska fristatens senat. V. S-g.
Green, B e r t h a, se D o r p h, N. V.
Green [grin], George, engelsk matematiker
(1793—1841). Studerade under knappa
förhållanden, upptäcktes slutligen oeh blev vid 40
års ålder i tillfälle att idka
universitetsstudier i Cambridge men hade då förfallit till
alkoholism. G. publicerade 1828 ett
banbrytande arbete i potentialteori, inom vilket
område av den matematiska fysiken hans namn
knutits till ett fundamentalt begrepp,
Green-ska funktionen. T. B.
Green [grin], John Richard, engelsk
historiker (1837—83). Ägnade sig 1860—69 åt
den prästerliga banan och var dessa år livligt
socialt verksam men sysslade sedan
uteslutande med historiskt
författarskap. I sitt
förnämsta arbete,
»Short history of the
english people» (1874;
ill. uppl. i 4 bd 1892—
94), sedermera
omarbetat och utvidgat
under titeln »A history
of the english people»
(4 bd, 1877—80;
»Engelska folkets
historia», 1884—87), sökte
han göra Englands
historia levande för folket och i livfulla bilder
åskådliggöra den engelska kulturutvecklingen
med starkt betonande av de ledande
personligheterna och den sociala bakgrunden till det
politiska livets växlingar. Trots en del
slarvfel med avseende på fakta, har G:s arbete sitt
stora värde genom fängslande stil och
rikedom på originella synpunkter. Det vann
genast oerhörd spridning och har ofta omtryckts.
G:s maka, Alice Stopford G. (se d. o.),
blev hans trogna amanuens och medarbetare,
då han gick att utarbeta en stor engelsk
historia med lärd apparat. Därav medhann G.
»The making of England» (1882; ny uppl. i
2 bd 1897) och »The conquest of England»
(fullb. av hans hustru 1883; 3:e uppl. 1899;
går fram till normandiska erövringen). G. gav
i dessa arbeten den lokala fornkunskapen i
England starka impulser. Bland G:s övriga
arbeten, delvis utgivna av hans änka, märkas
»Studies in Oxford history» (1901) och
»His-torical studies» (1903). G. var en sällsynt
entusiastisk och idérik natur. Han har stått
modell för mrs Humphry Wards- »Robert
Els-mere». Litt.: Biogr. över G. av hans änka (i
den reviderade uppl. av »Short history»,
senast utg. 1916); J. Bryce, »Studies in
contem-porary biography» (1903); »Letters of J. R. G.»
(utg. av Leslie Stephen 1901). V. S-g.
Green [grin], Mary Anne Everett, f.
W o o d, engelsk historiker (1818—95). Hon
skrev bl. a. det populära arbetet »Lives of
the princesses of England» (6 bd, 1849—55)
och »Life of Henrietta Maria» (1857) samt
utgav från 1853 ett fyrtiotal volymer handlingar
och register från 1500- och 1600-talet i »Calen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
