- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
1017-1018

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Geografisk översikt - Geologi - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1017

Grekland (Geologi—Befolkning)

1018

liakmon och med goda förbindelser åt skilda
håll, åt v. över bergpass till Västmakedonien,
åt ö. över låga bergtrösklar till det delvis
sjö-fyllda Serraibäckenet, Dramabäckenet och de
trakiska kustslätterna. Halvön Chalkidike (se
d. o.) är fylld av berg. Till kusten i n. räknas
öarna Thasos och Samothraki. Till G. höra
även Kreta, Kykladerna, de flesta
mindre-asiatiska öarna och Lemnos. A. B-n.

Geologi. G:s geologiska byggnad betingas
av den till det mediterrana
bergskedjesyste-met hörande Dinariska bågen med dess
fortsättning i Helleniderna, vilka övergå i
Tau-riderna och Iraniderna; dessas
veckningsrikt-ning, liksom alla Dinaridernas, går från n. ö.
och n. till s. v. och s. Längs Adriatiska havets
kust gå Dinariska alperna ned till
Monte-negro, och i Nordalbanska alperna möta de
Hellenidernas båge, som med mera sydlig
riktning följer Albaniens kust, går genom
G. samt fortsattes över Kreta och vidare kan
följas genom förbindelser över Rhodos och
Cypern till Taurus i Mindre Asien. Dessa
berg bestå till största delen av yngre
sedimentbergarter, mest kalkstenar, tillhörande
krita och eocen, och det enda urbergsmassiv,
som eg. finnes i dessa västliga bergskedjor,
är Taygetos, den mellersta halvön på
Pelopon-nesos. — Mellan dessa Dinarider och den till
Alpiderna hörande Balkanbågen (se Balkan
och Balkanhalvön, sp. 778) inskjuter sig
ett äldre massiv, som redan i paleozoisk tid
undergått veckning och består av såväl
paleo-zoiska sediment, delvis metamorfoserade, som
urberg, i s. delen av Bulgarien och ö. delen
av Jugoslavien; dit höra Rhodopekedjan i G:s
nordostligaste del och Salonikihalvöns berg
ävensom Olymposkedjan och s. ö. delen av
Eubea samt en stor del av Arkipelagens öar.
Detta massiv fortsättes på andra sidan
Ege-iska havet i Mindre Asien.

G:s starkt inskurna kuster förorsakas
delvis av bergskedjeveckningen men främst av
de stora sänkningar, som landet undergått
genom förkastningar, vilka sönderstyckat de
geologiska enheterna. Särskilt märkes
Ege-iska havets instörtningsområde mellan G. och
Mindre Asien, där en mängd öar sticka upp
ur havet i Arkipelagen; här har en serie
förkastningar av mycket ung ålder ordnat sig
till ett kittelbrott. Ganska fullständiga serier
av de olika geologiska formationerna finnas
i G., till stor del avlagrade i den mediterrana
geosynklinalen; i de v. delarna av G. utgöres
över stora områden berggrunden av till krita
och eocen hörande bergarter,
hippuritkalkste-nar och flysch. Här förete kalkstenarna ofta
storslagna karstfenomen. Av
tertiäravlag-ringar finnas förutom de eocenlager, som ingå
i bergskedjorna, även yngre tertiär, dels
marint mioeen på nivåer nära havsytan och dels
limniskt eller terrestert pliocen, terra rossa,
kalktuffer etc. Bland dessa märkes den på
däggdjurslämningar så rika förekomsten vid
Pikermi nära Aten, från yngre pliocen, vars

fauna beskrivits av fransmannen A. Gaudry.
Även på ön Samos förekommer en pliocen
däggdjursfauna av liknande ålder. Unga
vulkaniska bergarter förekomma rätt sparsamt
(i Rhodopebergen den största förekomsten).
Den enda verksamma vulkanen är
Santorin-gruppen i Egeiska havet. K. A. G.

Klimat. Typiskt Medelhavsklimat råder i
övärlden i s. Grekland och kustlandet,
däremot utpräglat kontinentalt klimat i de
höglänta delarna i n. Sommarens regelbundna
nordliga vind, som om dagen vid molnfri
himmel kan nå stormstyrka men under natten
upphör, har föranlett benämningen etesiskt
klimat (jfr Vind). Nederbördsrikast äro
kustbergen i n. v. med 140 cm årlig
nederbörd, fattigast Salonikitrakten med 50 cm.
Där har kustlandets lägsta tillfälliga temp.,
-—10° C, uppmätts. Medeltemp. för jan. är
+ 5° C vid makedoniska kusten men i
övriga kustland omkr. + 10° C, för juli överallt
omkr. + 26° C med högsta tillfälliga
maximum + 41° C. B.R.

Växt- och djurvärld. Låglandet har alltid
varit skogfattigt. Däremot ha bergstrakterna,
framför allt i v., fordom varit rika på skog,
nu till största delen utrotad. De viktigaste
skogbildande träden äro tallar, t. ex. Pinus
halepensis och Pinus Laricio. Även ekskog
finnes, dels städse grön (Quercus ilex m. fl.),
dels sommargrön, i s. bestående av Quercus
pubescens, Quercus cerris o. a., i n. även av
Quercus pedunculata och Quercus sessiliflora.
Därjämte finnas kastanje, platan, valnöt,
alm m. fl. Större delen av den
ouppodlade jorden, framför allt på lägre nivåer,
täckes av macchia med ekbuskar {Quercus
coc-cifera m. fl.), myrten, Arbiitus unedo, arter
av Cistus, Pistacia m. fl. I ö. G. finnas stäpper
med taggiga halvbuskar samt talrika örter,
däribland många lökväxter. — Bland större
däggdjur i G. märkas kronhjort, rådjur, gems,
vildsvin, björn (på Pindos), varg och schakal. På
Kreta lever besoargeten. Getter och kaniner
äro förvildade på många öar. K. A.; T. O.

G:s befolkning utgjorde 1920 vid senaste
officiella folkräkningen (med frånräknande av
senare avträdda departement och distrikt; se
nedan, sp. 1037—38) något över 5,000,000 inv.
Senare har en hastig folkökning ägt rum
genom tillströmning av grekiska flyktingar och
genom den folkutväxling, som enl.
fördrags-bestämmelser 1919 (Neuilly) och 1923
(Lau-sanne) försiggått med resp. Bulgarien och
Turkiet. Redan 1922 efter grekiska nederlaget
i Mindre Asien kommo därifrån 500,000
grekiska flyktingar, nästan uteslutande kvinnor,
barn och åldringar, senare ytterligare intill
1925, som flyktingar eller enl. fördrag, från
samma håll 500,000; från östtrakien ha
kommit 190,000, från Konstantinopel 70,000, från
Kaukasien 70,000 och från Bulgarien 30,000,
tills, omkr. 1,400,000. Mot denna ökning
svarar en minskning genom från Makedonien till
Turkiet 1923—24 enl. fördrag överflyttade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:45:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free