Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Geografisk översikt - Näringar - Kommunikationer - Finanser - Mynt, mått och vikt - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Grekland (Kommunikationer—Undervisningsväsen)
1022
av nomadiserande herdebefolkning; dock
finnas även fasta boskapshjordar (Tessalien,
Ma-kedonien). 1923 funnos bl. a. 5.643.344 får,
3,674.533 getter och 670,793 nötkreatur.
Bo-skapsstocken ökas i samband med
nykolonisationen, men nyodling av forna betesmarker
försvårar nomadväsendet.
Skogen upptager omkr. 13 % av arealen,
men stora områden äro skoglösa. Fisket
har övervägande lokal betydelse; av vikt är
svampfisket i inhemska farvatten och vid
nordafrikanska kusten.
Värdefulla mineral förekomma talrikt,
dock ingenstädes i betydande mängder;
bly-och järnmalmer (Lavrion etc.), svavelkis, zink,
krom, magnesit (Eubea), smärgel av
utmärk-taste slag (Naxos), berömda marmorvarieteter
(Pentelikon, Paros). Stenkol saknas; smärre
mängder brunkol brytas. Bergverken vid
Lavrion (se d. o.) äro de mest betydande.
Industrien har intill senaste tiden varit
föga betydande men är i tillväxt.
Livsmedelsindustrierna (olivolja, vin, mjöl, sprit) intaga
alltjämt första platsen, därefter följer
tillverkning av garn, vävnader (bomüll, ylle),
läder och tvål; nyare industrier äro mek.
verkstadsindustri, tillverkning av
byggnadsmaterial, metallfabrikation m. m.
Textilindustrien har vunnit uppsving genom
inflyttade arbetare från Mindre Asien
(Smyrnamat-tor, silke, broderier m. m.). —
Utrikeshandeln visar en utomordentlig övervikt
av införsel över utförseln. Införselns värde
för 1924 var 8,054 mill. drachmer, utförselns
3,277 mill. Viktigaste införselartiklar äro
livsmedel och textilier; utförseln omfattar som
främsta artiklar tobak (1924 1,680 mill.
drachmer) och korinter (573 mill.), därefter följa
olivolja, viner, oliver och fikon.
Handelsbalansen utjämnas i någon mån till G:s förmån
genom de betydande kapital, som hemsändas
av grekiska emigranter, genom den
handels-verksamhet, som drives av grekiska köpmän i
Medelhavets olika hamnar, och genom
fraktfarten inom ö. Medelhavet, som till stor del
besörjes av den grekiska handelsflottan
(tonnage 1925: 967,039 ton). A. B-n.
Kommunikationer. De inre landskapen
förbindas mångenstädes endast genom
mulåsne-stigar och svårfarbara körvägar, men
vägnätet är under utveckling; järnvägarna
utgjorde 2,456 km 1924. Huvudlinjen genom
halvön från Peiraievs-Aten står över
Salo-niki i förbindelse med Jugoslaviens och det
övriga Europas järnvägsnät. Korintiska kanalen
öppnar vattenväg från Egeiska till Joniska
havet. Biltrafiken är i snabb tillväxt. Jfr
N. Svensson, »Moderna kommunikationsmedel
på klassisk mark» (i Sv. Tidskr. 1928). A. B-n.
Finanser. G:s finansiella ställning
karakteriseras genom en från 1920 fortvarande
inflation och genom stigande skuldbelastning.
Drachmens värde var 1927 reducerat till 7 %
av guldvärdet och håller sig innevarande år
(april 1928) vid samma värde. Den totala
statsskulden var maj 1926 10,803 mill. dr.,
därav 2.250 mill. utländsk skuld. En
internationell finanskommission (numera
sammansatt av representanter för Frankrike,
England och Italien) kontrollerar sedan 1898 de
till förvaltning av G:s äldre utländska lån
anvisade inkomsterna av statsmonopol (salt,
petroleum, tändstickor, spelkort,
cigarrettpapper, Naxossmärgel), avgifter och tullar.
Under samma kommission står det 1924 under
Nationernas förbunds medverkan upptagna
lånet för flyktingarnas installation.
Statsinkomsterna voro för finansåret 1926—27
7,800 mill. drachmer (inkl. 400 mill. genom
svenska tändstickslånet år 1926). För
budgeten 1927—28 ha inkomsterna beräknats till
8,829 mill., utgifterna till 8,878 mill., därav
för statsskuldens förvaltning 1,770 mill.
(deficit 49 mill.). För täckande av detta och
föregående års deficit, för flyktingarnas
fullständiga etablering m. m. beräknas ytterligare
behövas omkr. 4,711 mill. drachmer. A. B-n.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är 1
drachma på 100 lepta. 1 drachma — en
guldfranc eller 72 öre. I den allmänna rörelsen
förekomma sedlar samt skiljemynt av nickel
och tenn på 20, 10 och 5 lepta samt
bronsmynt på 10 och 5 lepta. Kursen på den
grekiska valutan är 5 kr. för 100 drachmer (april
1928). 1922 infördes metersystemet som
enbart gällande mått- och viktsystem. ö.
Kyrkliga förhållanden. Full religionsfrihet
är rådande. Majoriteten av befolkningen
bekänner sig till ortodoxa kyrkan (se d. o.),
vilken i G. styres av en »helig synod»,
bestående av Atens metropolit som ordf, och 6
andra biskopar. Judarna ha två storrabbiner,
en i Saloniki och en på Kreta. Den
romerskkatolska kyrkan har episkopat i Aten samt på
Naxos, Kreta och några andra öar. Berget
Athos (se d. o.) bildar en munkrepublik på
20 kloster med omkr. 5,100 munkar och
lek-mannabröder. ö.
Undervisningsväsen. Den höga andliga
kultur, som från forntiden levde kvar i det
östromerska kejsardömet, fortlevde även efter
turkarnas erövring av Konstantinopel inom
den grekiska kyrkan, som var täml. oberoende
av de turkiska myndigheterna. Däremot
förekom knappt någon folkskoleundervisning,
förrän G. 1830 frigjort sig från turkarnas
välde. Enl. lag är folkskoleundervisningen nu
obligatorisk för barn mellan 6 och 12 år. Det
finnes 7,200 folkskolor med omkr. 500,000
lärjungar. Men på grund av oroligheterna och
fattigdomen ha ej alla barn kunnat åtnjuta
undervisning. För högre utbildning har det
däremot alltid varit väl sörjt. Rika greker i
utlandet ha donerat stora summor till den
högre undervisningen. Denna meddelas i 650
läroanstalter med 86,500 elever (1924—25). G.
har tre universitet, två i Aten och ett i
Saloniki (tills. 10.000 studerande). Dessutom
finnas två lantbruksskolor och 24
handelsskolor. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
