Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Geografisk översikt - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning - Flagga - Den gamla landskapsindelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Grekland (Tidningspress—Den gamla landskapsindelningen)
1024
Tidningspress. G. fick sina första tidningar
under frihetskriget på 1820-talet, men
pressens utveckling hindrades länge av kung Ottos
tryckfrihetslag av 1833. Tidningarna ha
under senare tider flitigt anlitats i
partipolitikens tjänst. Den mest spridda är f. n. den
liberal-republikanska Eleftheron Vima.
Vidare må nämnas agrartidningen Helliniki
Georgia, Venizelospartiets organ Eleftheros
Thypos, de republikanska Demokratia, Ethnos
och Hestia samt de monarkistiska Politia och
Athinaiki. Ett par franskspråkiga tidningar
utges i Aten, grekiska även i utlandet, bl. a.
i Konstantinopel och New York. A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. På grund av de
många krigen sedan 1911 har armén
genomgått ständiga organisationsändringar, och dessa
pågå ännu. Vid Balkankrigens slut uppgick
den mobiliserade styrkan till 210,000 man. Vid
arméns mobilisering sept. 1915 med anledning
av Bulgariens inträde i världskriget var
styrkan omkr. 150,000 stridande. När G. juni 1917
kom att deltaga i kriget på ententens sida,
var redan, genom Venizelos’ och
Salonikirege-ringens försorg, organisationen av 3 fördeln.,
20,000 stridande, i gång i Saloniki, och vid
krigets slut voro 9 fördeln., 60,000 stridande, på
krigsskådeplatsen. Under kriget med turkarna
1921—23 uppgives G. ha haft omkr. 200,000
man i fält. — Numera består armén, som är
indelad i 5 armékårer, av 15 inf.-fördeln. och
1 kav.-fördeln. Enl. gällande värnpliktslag
räcker tjänstetiden fr. o. m. 21 t. o. m. 51
års ålder. I regel är tjänstgöringstiden 2 år
i aktiva armén; den värnpliktige kvarstår
sedan 11 år i aktiva arméns reserv, 8 år i
territorialarmén och 10 år i territorialarméns
reserv. Fredsstyrkan uppgår till omkr. 6,500
officerare och tjänstemän samt omkr. 67,000
underofficerare och menige. Den årliga
värn-pliktskontingenten är omkr. 35,000. Under
de senare åren har en fransk
militärkommission lett organisations- och utbildningsarbetet
inom armén. M. B-dt.
Ö r 1 o g s f lo 11 an består (1928) av 2 från
Amerika inköpta äldre slagskepp om 14,700
ton deplacement, 1 pansarkryssare, sjösatt 1910,
om 10,100 ton deplacement, 1 lätt kryssare,
sjösatt 1912, om 2,650 ton deplacement, 14
jagare, sjösatta 1906—13, 12 torpedbåtar,
sjösatta 1913, 2 nybyggda undervattensbåtar
samt minutläggare och trängfartyg. Under
byggnad i Frankrike äro 3 undervattensbåtar
och ett skolfartyg för utbildning av kadetter.
Örlogsflottans sammanlagda deplacement är
omkr. 58,500 ton med en besättningsstyrka
av omkr. 4,500 man. Ö-g.
Författning, förvaltning och rättskipning.
G:s första grundlag är av 30 maj 1844; en ny
författning utfärdades 1864 (ändrad 1886 och
1911). Enl. dessa författningar var G. en
ärftlig, inskränkt monarki; vid konungens sida
stod en folkrepresentation,
nationalförsamlingen, bule, på en kammare. Efter flera
omvälvningar infördes 13 april 1924 republikanskt
statsskick. Enl. den nya författningen, av 24
sept. 1926, är G. en parlamentarisk republik.
Den lagstiftande makten är anförtrodd åt en
representation på två kamrar, som båda utses
på grundval av allmän, lika och direkt
rösträtt enl. proportionell valmetod. Kamrarna
välja president för en period av fem år. Som
chef för kabinettet, som består av elva medl.,
fungerar en ministerpresident, vilken icke får
inneha sitt ämbete mer än ett år. På grund
av inre svårigheter och omvälvningar ha
emellertid flera författningsbestämmelser icke
blivit i praktiken tillämpade. — Huvudstad är
Aten. För den lokala förvaltningen är
G. indelat i 35 nomer (nomoi) el. nomarkier
(förut i 26); nomarkierna indelas i eparkier
(eparchiai). Eparkierna delas i demer (demoi)
el. kommuner.
Med avseende på rättskipningen finnas
en högsta domstol (areopagen) i Aten, 9
appel-lationsdomstolar, domstolar i andra instans,
samt 43 kretsdomstolar. Därjämte finnas
fredsdomare för mindre tvistemål. H. T-n.
Flagga. G:s flagga är himmelsblå och vit
med 5 blå och 4 vita längdstrimmor och i övre
hörnet intill stången ett vitt kors i blått fält.
Se kartan vid art. Flagga.
Den gamla landskapsindelningen. Det gamla
G. omfattade tre huvuddelar: Nordgrekland,
Centralgrekland (i senare tid även kallat L
i-v a d i a) och halvön Peloponnesos (en tid
kallad M o r e a). I Nordgrekland ligger T e s s
a-lien ö. om Pindos; Epirus (grek. E’peiros) v.
om Pindos hörde i forntiden icke till G. och
var bebott av ett icke-grekiskt folk. Från
Tessalien leder passet vid Thermopyle in i
Centralgrekland. I F o k i s (Phokis) mellan
Eubeasundet och Korintiska viken låg
orakelstaden Delfi (Delfoi). På båda sidor om
Fokis bodde inom tre från varandra skilda
områden lokrerna, och i v. tillstötte det lilla
berglandskapet D o r i s, vilket gällde som den
doriska stammens moderland. Ännu längre
mot v. lågo E t o 1 i e n (Aitolia) och
Åkarna n i e n. I s. ö. begränsades Fokis av B e
o-t i e n (Boiotia). Dess förnämsta stad var T h
e-b a i el. T e b e. Mellersta G:s sydöstligaste
landskap är A 11 i k a (se d. o.) med
huvudstaden Athenai el. Aten. En övergång från
mellersta G. till Peloponnesos bildar
landskapet M e g a r a invid Isthmos. — Peloponnesos’
landskapsindelning bestämdes av halvöns
bergsystem. Från dess centrala del, det
svårtillgängliga höglandet Arkadien, sänka sig
med terrassformig sluttning de båda
kustlandskapen A k a j a i n. och Elis i v., medan de
mot s. ö. och s. utstrålande bergskedjorna
Par-non (1,937 m ö. h.) och Taygetos åtskilja de av
Inachos’, Eurotas’ och Pamisos’ floddalar
bildade landskapen Argolis, Lakonien och
Messenien. Bland städer märktes A r g o s,
T i r y n s och M y k e n a i i Argolis, Sparta
el. Lakedaimon i Lakonien, M e s s e n e
och Megalopolis, de av Epaminondas
grundade nya huvudstäderna i Messenien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
